Cykelturism och effekter på lokal, regional och nationell nivå

1. Cykelturism och effekter på lokal, regional och nationell nivå Turismcykelleder, Kristianstad 2014-03-04 Tobias Heldt och Viktoria Liss, VTI Borlänge

2. Bakomliggande frågor till denna undersökning: • Hur bör cykelturism hanteras i planeringssammanhang? • Ingen CBA på sådana investeringsprojekt i dagsläget. • Första försök att undersöka detta i en svensk kontext. • Vad menas med en cykelturistisk effekt? • Hur stor kan en sådan vara? • Kan det finnas andra faktorer än cykelinfrastrukturen att ta hänsyn till för att förstå vad som driver efterfrågan? • Övernattningsmöjligheter • Restaurangutbud

3. Syften med uppsatsen • Uppskatta en cykelturistisk effekt och relatera denna till en samhällsekonomisk analys • Exemplifiera uppskattandet av en cykelturistisk effekt med data insamlat från två typiska turistorter, Varberg och Gotland • Genomföra en SP-undersökning med särskilt fokus på några faktorer som kan vara relevanta för en samhällsekonomisk analys av cykelturism

4. Att mäta turisteffekter (generellt) • Traditionellt starkt fokus på BNP-effekter • Turismsatellitberäkningar • Mätning görs enklast från konsumtionssidan • Begrepp: ”Turistkronan” • Turistkonsumtionen= • logi+restaurang+shopping+livsmedelsinköp+aktiviteter • Grundförutsättningar för att kunna mäta detta: • När är man turist? • Mäta turistens utgifter/konsumtion

5. Definition av cykelturism (Lamont 2009): • Huvudsakliga platsen för turistens aktivitet ska vara utanför hemmaregionen • Tidsperioden för turistens aktivitet ska vara från en till flera dagar • Turistens aktivitet ska ej vara professionell tävling • Cykel ska vara den huvudsakliga aktiviteten • Turistenskaaktivtsyssla med cykling • Rekreation och fritid ska vara det huvudsakliga syftet med turistens resa

6. Samhällsekonomisk analys av cykelturism • Cykling i allmänhet: • Restidsvärden • Komfort • Driftskostnader m.m. • Cykelturism: • Svårare att använda tidsvärden… • Komfort och driftskostnader är relevanta även här • Andra värden: Naturupplevelser, längden på nätverk för cykelleder

7. Nationalräkenskapsperspektiv och Välfärdsekonomiskt/CBA-perspektiv på cykelturism • Nationalräkenskaper: • Nationell effekt av ”cykelinvestering” endast via en ”bytesbalanseffekt” • Regional effekt av ”cykelinvestering” kan vara betydligt större än den nationella men då handlar det om omflyttning av turism från Gotland t.ex. till Varberg. Ungefär: Nollsummespel ur ett nationellt perspektiv • Välfärdsekonomiskt: • Förbättringar av kollektiva nyttigheter (cykelled t.ex.) kan påverka konsumentöverskott både för befintliga och tillkommande cyklister och är därför relevant att mäta

8. Beräkning av total daglig ekonomisk konsumtionseffekt av cykelturism per person • Reseanledning central • Cykling/Sol och bad/Klättring etc. • Man kan vara lite av varje… • Heterogenitet kräver segmentering utifrån olika karaktäristika

9. Beräkning av total ekonomisk konsumtionseffekt av cykelturism • Antalet cykelturister under hela säsongen för respektive segment. • Vistelselängd för varje typ av cykelturist • Uppskattandet av reseanledning, till 100 procent cykel • Korrigering av turistkonsumtion så att inte dubbelräkning görs, ex. en turist med 40 procent cykel som reseanledning – turistens konsumtion multiplicerar med 0,4. reseanledning cykel

10. Datainsamling • Enkätundersökning • Varberg (ligger i hjärtat av planerade Kattegattleden) och Gotland (mycket cykelturism) • Sommaren 2012 • Fyrdelad enkät: • 1. Frågor om vistelse på orten, fritidsintressen, cyklingserfarenheter • 2. Semesterekonomi och konsumtion under semestern • 3. Individens socioekonomisk villkor • 4. SP-spel

11. Datainsamling (forts) • Urval vid cykelleder, utvalda utflyktsmål och boendeanläggningar • Ifyllning av enkät på plats • Totalt 483 insamlade enkäter: 207 på Gotland och 276 i Varberg • Ung. 50% kvinnor • Fler låg- och högutbildade än i populationen • Ca. 26 500 kr i medelinkomst

12. Resultat dygnskonsumtion Summan av turisternas konsumtion under ett dygn (kr), exkl. boende

13. Utgifter fördelade kategori per ort och boendesegment

14. SP-spel - faktorer av vikt för cykelturistens val av cykeldestination • Två val • Tre attribut: • längd på cykelled. Nivåer: 200, 300 eller 450 km • boendepris per natt. Nivåer: 250, 400, 500 eller 750 kr • samt aktiviteter eller restaurangutbud. Nivåer: ”Inga”, ”några få” eller ”flera” • Exempel på enkät kommande sidor

15. Enkät inledning • Tänk dig nu att du står inför ett val mellan två områden i Sverige för din cykelsemester. De båda områdena erbjuder olika typer av cykling. Det enda som skiljer de båda alternativen åt är egenskaperna Längd, Aktiviteter, Information och skyltning samt kvalité på serviceutbudet:

16. Enkät forts. på inledning • Längd: Anger den totala sträckningen för cykelleden i km • Aktiviter längs cykelleden: Anger utbudet av aktiviteter att göra efter dagens cykling • Prisnivå för boendemöjligheter per natt: Anger prisnivå för boende per vuxen person och natt • Variation på restaurangutbudet: Anger variation på matställen både vad avser typ och pris utplacerade med lämpliga avstånd längs leden.

17. Enkät forts inledning • Nedan följer två situationer med två olika Cykelleder. Ange i varje situation vilken cykelled du skulle välja? Alternativet att avstå från att cykelsemestra på någon av de båda lederna finns också.

18. Enkät forts Jag skulle välja: Cykelled A Cykelled B Jag skulle avstå cykelsemester

19. Efterfrågan på cykelled, tre specifikationer

20. Betalningsvilja i kr för förändringar i attributnivåer, (konf.intervall med +)

21. Slutsatser • Ur ett NR perspektiv: svensk (inhemsk) cykelturism ger i huvudsak regionalekonomiska effekter, nya utländska turister ger nationella effekter • Varje gästnatt (konsumtion per person och dygn) genererar mellan 466 och 1233 kr beroende på typ av cykelturist • Det är alltså viktigt att veta vilken turist det handlar om när man gör en beräkning för ett specifikt objekt • SP-spelet visar: • WTP för längre cykelled ca. 50 öre/ytterligare km • Dock viktigt med aktiviteter och restaurangutbud omkring leden för att förstå vad som driver efterfrågan