1 / 67

Nationell katalog och nationell infrastruktur

Nationell katalog och nationell infrastruktur. Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck, Enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser. En nationell katalog – vad innebär det?. En nationell katalog.

Download Presentation

Nationell katalog och nationell infrastruktur

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nationell katalog och nationell infrastruktur Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck, Enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser

  2. En nationell katalog – vad innebär det?

  3. En nationell katalog • I samband med KB:s utökade uppdrag, har vissa medel anslagits även för en nationell katalog • LIBRIS samkatalog öppnas för samtliga intresserade folkbibliotek från 2011 • Dagens 300 bibliotek kan bli 1800 bibliotek • En process som kommer att genomföras i projektform

  4. En nationell katalog – vad innebär det? BURK LIBRIS

  5. Juridik • Ekonomi • Teknik • Gränssnitt • Policies • Behov • Nytta • Förväntningar

  6. Bibliografisk service • Katalogiseringspraxis Periodika, flerbandsverk • Saknade medietyper, t.ex. Talböcker, Ljudböcker Filmer Musik CD TV-spel Språkkurser

  7. Öppet Tillgängligt Fritt

  8. Öppenhet • Open access / policy • Äganderätten till katalogdatat • Kunna använda datat till tjänster

  9. LIBRIS samkatalog • Innehåller fritt tillgängliga katalogposter • 300 samverkande biblioteks gemensamt skapade katalog/databas över förvärvat material och nationalbibliografin • Innehåller 6,5 miljoner bibliografisk poster och 20 miljoner beståndsposter

  10. Tillväxt • Import av poster via bokleverantörer, t.ex. Dawson Books, inom kort med Adlibris och Boktjänst, fler bokleverantörer har visat intresse • Maskinellt inlästa/matchade poster • Biblioteken själva registrerar, kopierar eller hämtar nya poster • Ny rutin utarbetas för att söka i 50 fria källor

  11. Tillväxt • WorldCat från OCLC • Avtal ev. från 1 januari 2011 under 2 år • Posterna är inte fritt tillgängliga, kommer att märkas upp • Rekommenderas att användas restriktivt

  12. Gränssnitt Nationell katalog Länkning Försörjning

  13. Nationell infrastruktur för informationsförsörjningen Vision Översikt och insikt Gemensamt öppna vägar för att enkelt hitta, använda och fördjupa kunskap

  14. Förändring

  15. Förvärv på svenska högskolebibliotek, 2002-2009

  16. Number of internet hosts, 1994-2008

  17. Total amount of internet traffic, 1990 - 2010 Rob Beschizza, Is the Web Really Dead?, http://www.boingboing.net/2010/08/17/is-the-web-really-de.html

  18. Användning av MetaLib och SFX inom Samsök, 2006-2009 1400%

  19. Traditionally, organisations have tried to deal with the problem by reducing complexity – acquiring competitors, locking in customers, producing standardised products and services, etc. These strategies are unlikely to work in our emerging Environment… ...intelligence, agility, responsiveness and a willingness to experiment (and fail) provide better strategies for dealing with what the networked environment will throw at you. Förändring John Naughton: ”The internet, everything you need to know” (http://www.guardian.co.uk/technology/2010/jun/20/internet-everything-need-to-know)

  20. Centrala aspekter • Bearbeta resultat och hitta vedertaget, utforska samband och hitta oväntat och unikt, få översikt och ringa in ämne • Interagera eller få stöd av auktoriteter eller likasinnade på området, känsla av gemenskap • Kunna läsa direkt, enklare vägar till konkret information

  21. Gränsen mellan system och innehåll suddas ut • Tjänsteorienterad arkitektur • Prenumerationsbaserade tjänster i “the cloud” • Innehållsleverantörer levererar systemtjänster (ex. Elseviers SciVerse) • System beroende av globala dataflöden • Det går inte att jobba med system utan att jobba med licensavtal • Det går inte att jobba med licensavtal utan att jobba med system

  22. Licensverksamheten i siffror

  23. Licensavtalens målgrupp o. arbetsgrupp • Nuvarande målgrupp = Samverkansbiblioteken • 38 universitets- och högskolebibliotek • 37 övriga specialbibliotek • 62 (av 75) deltar i ett eller flera licensavtal • Arbetsgrupp på KB • 3 licenshandläggare • 2 e-resursadministratörer/licenshandläggare • 1 samordnare • grupp om 4 pers. på KIB som arbetar med avtal inom medicin- om vårdområdet

  24. Licensavtalens utveckling 2002-2009

  25. Licensavtalens utveckling 2002-2009

  26. Licensavtalens omfattning 2010 • 58 avtal • Ett 100-tal resurser, tusentals e-tidskrifter • Total omsättning ca 227,5 mkr • E-tidskrifter: 184 mkr, ca 81% av konsortiets omsättning • Bibliografiska databaser: 22,3 mkr • E-böcker, referensverk: 6,5 mkr • Övrigt 14,3 mkr

  27. Licensavtalens omfattning 2010 • E-tidskriftspaket (förlag) topp-5 dyraste: • Elsevier ScienceDirect + Scopus: 100 mkr • Wiley-Blackwell: 30 mkr • Springer: 20 mkr • Web of Knowledge: 9 mkr • Nature Journals: 8 mkr

  28. Pris per nedladdad artikel (2009)

  29. Valutadifferens 2010

  30. Valutadifferens 2010 • Resultatet av skillnaden mellan valutakurser • Samlingsfaktura: uppskattad kurs • Leverantörsfakturor: slutgiltig kurs • De slutgiltiga kurserna låg under de uppskattade: • EUR: -5,8% • GBP: -8,0% • USD: 0,2% • Återbetalar: 9 893 490 kr • Regleras i samlingsfakturan för 2011 års avtal, kommer i januari.

  31. Utökat uppdrag? • Erfarenhetsutbyte sker med: • KULDAfolkbibliotekens konsortieupphandling av licensdatabaser • Drivs av regionbiblioteket i Västra Götaland • 1 halvtid • EiRA hälso- och sjukvårdens elektroniska bibliotek • Inera AB (f.d. Sjukvårdsrådgivningen) • 1 heltid + landstingsuppdrag på deltid

  32. Att utreda sig framåt…

  33. Databrunnar

  34. Databrunnar Gränssnitt Databrunn

  35. Samsök • Förbättra hantering av e-resurser OCH åtkomst till dessa • Metalib för samsökning • SFX för länkning och åtkomst till fulltext • Nationell drift från 2006 • Utvärdering 2009 • Uppföljning av utvärdering 2010 – uppdrag från Expertgruppen LIBRIS nationella system (arbetsgruppen: Anders Söderbäck, Marja Haapalainen, Linda Lindström, Ulrika Dommellöf, Daniel Forsman, Peter Nilén)

  36. Informationsförsörjningens segment 0.1

  37. Informationsförsörjningens segment 1.0 • Försörjning • Gränssnitt • Länkning

  38. Försörjning Allt det som rör uppbyggnaden av bibliotekens samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

  39. Gränssnitt Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service, Axiell Arena, CS Library

  40. Länkning Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

  41. Gränssnitt Försörjning Länkning Gränssnitt Försörjning Länkning

  42. Rekommendationer • Avtalet med ExLibris sägs upp till den 30 oktober 2012 • Gör den centrala aktiveringen plattformsoberoende • Initiera en upphandling av ny länkserver • KB bygger upp en OpenSourcebaserad infrastruktur för aggregering av metadata • Ta fram riktlinjer för katalogisering av databaser

  43. Nationell aggregeringstjänst • LIBRIS och SwePub • Effektivisera katalogisering • Inläsningar från SFX • Fler automatiserade inläsningar • Nationell katalog • E-plikt • Databrunnar, artiklar m.m. • Ett större grepp behöver tas • Detta behöver göras nu!

  44. Gränssnitt Försörjning Länkning

  45. Behov • Fungera som nationell aggregeringsnod • Stabilt och driftsäkert • Flexibelt och utbyggbart • Standardiserat och interoperabelt

  46. Google Europeana sub.su.se? Summa? Digital-isering? Forskning? Barn? Admin- system Gränssnitt bibliotek.se libris.kb.se swepub.kb. se Uppsök uppsatser.se Globala discovery- tjänster Länkning Aggregering och bearbetning LIBRIS samkatalog SwePub Uppsök Länkservrar Försörjning BURK? Artiklar? …?

  47. Hur? • Etablerad och stabil OpenSourceprogramvara (MySQL, Lucene/Solr, m.m.) • API:er för import och export – sökning, höstning, bearbetning

More Related