670 likes | 888 Views
Nationell katalog och nationell infrastruktur. Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck, Enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser. En nationell katalog – vad innebär det?. En nationell katalog.
E N D
Nationell katalog och nationell infrastruktur Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck, Enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser
En nationell katalog • I samband med KB:s utökade uppdrag, har vissa medel anslagits även för en nationell katalog • LIBRIS samkatalog öppnas för samtliga intresserade folkbibliotek från 2011 • Dagens 300 bibliotek kan bli 1800 bibliotek • En process som kommer att genomföras i projektform
En nationell katalog – vad innebär det? BURK LIBRIS
Juridik • Ekonomi • Teknik • Gränssnitt • Policies • Behov • Nytta • Förväntningar
Bibliografisk service • Katalogiseringspraxis Periodika, flerbandsverk • Saknade medietyper, t.ex. Talböcker, Ljudböcker Filmer Musik CD TV-spel Språkkurser
Öppenhet • Open access / policy • Äganderätten till katalogdatat • Kunna använda datat till tjänster
LIBRIS samkatalog • Innehåller fritt tillgängliga katalogposter • 300 samverkande biblioteks gemensamt skapade katalog/databas över förvärvat material och nationalbibliografin • Innehåller 6,5 miljoner bibliografisk poster och 20 miljoner beståndsposter
Tillväxt • Import av poster via bokleverantörer, t.ex. Dawson Books, inom kort med Adlibris och Boktjänst, fler bokleverantörer har visat intresse • Maskinellt inlästa/matchade poster • Biblioteken själva registrerar, kopierar eller hämtar nya poster • Ny rutin utarbetas för att söka i 50 fria källor
Tillväxt • WorldCat från OCLC • Avtal ev. från 1 januari 2011 under 2 år • Posterna är inte fritt tillgängliga, kommer att märkas upp • Rekommenderas att användas restriktivt
Gränssnitt Nationell katalog Länkning Försörjning
Nationell infrastruktur för informationsförsörjningen Vision Översikt och insikt Gemensamt öppna vägar för att enkelt hitta, använda och fördjupa kunskap
Total amount of internet traffic, 1990 - 2010 Rob Beschizza, Is the Web Really Dead?, http://www.boingboing.net/2010/08/17/is-the-web-really-de.html
Traditionally, organisations have tried to deal with the problem by reducing complexity – acquiring competitors, locking in customers, producing standardised products and services, etc. These strategies are unlikely to work in our emerging Environment… ...intelligence, agility, responsiveness and a willingness to experiment (and fail) provide better strategies for dealing with what the networked environment will throw at you. Förändring John Naughton: ”The internet, everything you need to know” (http://www.guardian.co.uk/technology/2010/jun/20/internet-everything-need-to-know)
Centrala aspekter • Bearbeta resultat och hitta vedertaget, utforska samband och hitta oväntat och unikt, få översikt och ringa in ämne • Interagera eller få stöd av auktoriteter eller likasinnade på området, känsla av gemenskap • Kunna läsa direkt, enklare vägar till konkret information
Gränsen mellan system och innehåll suddas ut • Tjänsteorienterad arkitektur • Prenumerationsbaserade tjänster i “the cloud” • Innehållsleverantörer levererar systemtjänster (ex. Elseviers SciVerse) • System beroende av globala dataflöden • Det går inte att jobba med system utan att jobba med licensavtal • Det går inte att jobba med licensavtal utan att jobba med system
Licensavtalens målgrupp o. arbetsgrupp • Nuvarande målgrupp = Samverkansbiblioteken • 38 universitets- och högskolebibliotek • 37 övriga specialbibliotek • 62 (av 75) deltar i ett eller flera licensavtal • Arbetsgrupp på KB • 3 licenshandläggare • 2 e-resursadministratörer/licenshandläggare • 1 samordnare • grupp om 4 pers. på KIB som arbetar med avtal inom medicin- om vårdområdet
Licensavtalens omfattning 2010 • 58 avtal • Ett 100-tal resurser, tusentals e-tidskrifter • Total omsättning ca 227,5 mkr • E-tidskrifter: 184 mkr, ca 81% av konsortiets omsättning • Bibliografiska databaser: 22,3 mkr • E-böcker, referensverk: 6,5 mkr • Övrigt 14,3 mkr
Licensavtalens omfattning 2010 • E-tidskriftspaket (förlag) topp-5 dyraste: • Elsevier ScienceDirect + Scopus: 100 mkr • Wiley-Blackwell: 30 mkr • Springer: 20 mkr • Web of Knowledge: 9 mkr • Nature Journals: 8 mkr
Valutadifferens 2010 • Resultatet av skillnaden mellan valutakurser • Samlingsfaktura: uppskattad kurs • Leverantörsfakturor: slutgiltig kurs • De slutgiltiga kurserna låg under de uppskattade: • EUR: -5,8% • GBP: -8,0% • USD: 0,2% • Återbetalar: 9 893 490 kr • Regleras i samlingsfakturan för 2011 års avtal, kommer i januari.
Utökat uppdrag? • Erfarenhetsutbyte sker med: • KULDAfolkbibliotekens konsortieupphandling av licensdatabaser • Drivs av regionbiblioteket i Västra Götaland • 1 halvtid • EiRA hälso- och sjukvårdens elektroniska bibliotek • Inera AB (f.d. Sjukvårdsrådgivningen) • 1 heltid + landstingsuppdrag på deltid
Databrunnar Gränssnitt Databrunn
Samsök • Förbättra hantering av e-resurser OCH åtkomst till dessa • Metalib för samsökning • SFX för länkning och åtkomst till fulltext • Nationell drift från 2006 • Utvärdering 2009 • Uppföljning av utvärdering 2010 – uppdrag från Expertgruppen LIBRIS nationella system (arbetsgruppen: Anders Söderbäck, Marja Haapalainen, Linda Lindström, Ulrika Dommellöf, Daniel Forsman, Peter Nilén)
Informationsförsörjningens segment 1.0 • Försörjning • Gränssnitt • Länkning
Försörjning Allt det som rör uppbyggnaden av bibliotekens samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv
Gränssnitt Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service, Axiell Arena, CS Library
Länkning Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS
Gränssnitt Försörjning Länkning Gränssnitt Försörjning Länkning
Rekommendationer • Avtalet med ExLibris sägs upp till den 30 oktober 2012 • Gör den centrala aktiveringen plattformsoberoende • Initiera en upphandling av ny länkserver • KB bygger upp en OpenSourcebaserad infrastruktur för aggregering av metadata • Ta fram riktlinjer för katalogisering av databaser
Nationell aggregeringstjänst • LIBRIS och SwePub • Effektivisera katalogisering • Inläsningar från SFX • Fler automatiserade inläsningar • Nationell katalog • E-plikt • Databrunnar, artiklar m.m. • Ett större grepp behöver tas • Detta behöver göras nu!
Gränssnitt Försörjning Länkning
Behov • Fungera som nationell aggregeringsnod • Stabilt och driftsäkert • Flexibelt och utbyggbart • Standardiserat och interoperabelt
Google Europeana sub.su.se? Summa? Digital-isering? Forskning? Barn? Admin- system Gränssnitt bibliotek.se libris.kb.se swepub.kb. se Uppsök uppsatser.se Globala discovery- tjänster Länkning Aggregering och bearbetning LIBRIS samkatalog SwePub Uppsök Länkservrar Försörjning BURK? Artiklar? …?
Hur? • Etablerad och stabil OpenSourceprogramvara (MySQL, Lucene/Solr, m.m.) • API:er för import och export – sökning, höstning, bearbetning