Multisystemisk terapi i Sverige- evidensbaserad metod i nytt sammanhang

1. Multisystemisk terapi i Sverige-evidensbaserad metod i nytt sammanhang Cecilia andrée löfholm Lund dissertations in social work Lunds universitet 2011

2. Förteckning över studierna • Studie I • Sundell, K., Vinnerljung, B., Andrée Löfholm. C. &Humlesjö, E. (2007b). Child protection in Stockholm. A local cohort study of childhood prevalence. Children and Youth Services Review, 29, 180-192. • Studie II • AndréeLöfholm, C., Olsson, T., Sundell, K. & Hansson, K. (2009a). Multisystemic Therapy with Conduct Disordered Youth: Stability of Treatment Outcomes Two Years after Intake. Evidence & Policy 5, 373-397. • Studie III • AndréeLöfholm, C., Eichas, K. & Sundell, K. (submitted). Treatment fidelity in Multisystemic Therapy: Associations with Time, Therapist and Team Experience. • Studie IV • AndréeLöfholm, C., Brännström, L., Olsson, M. & Hansson, K. (submitted). • Treatment-as-usual in effectiveness studies: what is it and does it matter?

3. Medverkan i studierna

4. Forskningsfrågor • Hur många barn och unga berörs av social barn- och ungdomsvård, årligen och i ett barndomsperspektiv? (Studie I) • Hur ser behandlingsresultaten ut för MST efter 24 månader jämfört med socialtjänstens ordinarie insatser och hur kan uppnådda behandlingseffekter förklaras? (Studie II) • Hur har behandlingstroheten till MST utvecklats i Sverige sedan MST introducerades och under de följande sex åren? (Studie III) • Hur beskrivs traditionella insatser i effektutvärderingar och påverkas behandlingseffekten av skillnader i innehåll och kontext? (Studie IV)

5. Syfte med transportability studien • Att undersöka överförbarheten för en evidensbaserad behandlingsmetod, från ett land till ett annat, med Multisystemisk Terapi (MST) som exempel. • Avhandlingens övergripande forskningsfrågor är: kan en evidensbaserad behandlingsinsats, MST, överföras från ett land till ett annat med bibehållen behandlingseffekt, och vilka faktorer kan bidra till att förklara hur överföringen faller ut.

6. Studie 1: Syfte och undersökningsgrupp • Syftet med studien är att beskriva förekomsten av social barn- och ungdomsvård, - årligen och vid något tillfälle under barndomen. Studien är en retrospektiv aktstudie där barn födda mellan 1968 och 1975 har följts under hela uppväxten. • Undersökningsgruppen utgörs av en represen­tativ grupp barn (barn födda den 5, 15 resp. 25 varje månad) hämtade från åtta födelseko­horter (1968 – 1975) som bott inom Stockholm stad under hela sin barndom fram till 18 års ålder. • Undersökningsgruppen var underrepresenterad i social barn- och ungdomsvård dvs. dom var inte representativa för barn som någon gång bott i Stockholm. Undersökningsgruppen har mindre erfarenhet av placering och kontaktperson/-familj än en representativ grupp barn födda under de tre kohort-åren som någon gång under sin uppväxt varit mantalsskrivna i Stockholms stad.

7. Studie 1: Resultat • Vart tionde barn hade någon gång under sin uppväxt haft en biståndsbedömd insats och vart femte barn hade någon gång utretts av socialtjänsten. • Den årliga proportionen barn som varit föremål för insatser låg på omkring tre procent fram till 13 års ålder för att sedan öka till fyra procent för unga mellan 14 och 17 års ålder. Av alla inledda utredningar resulterade ungefär två tredjedelar (62 %) i en insats. • Av de utredningar som inleddes på grund av den unges antisociala beteende var det bara ungefär en tredjedel (35 %) som ledde till insatser. Drygt fyra av tio barn (44 %) som haft insatser men sedan avslutat kontakten med den sociala barn- och ungdomsvården återaktualiserades för nya insatser inom 3 år. • När det gällde ungdomar som utreddes och fick en insats för första gången när de var 13 år eller äldre var det omkring en fjärdedel som återaktualiserades för en ny insats inom ett år.  

8. Studie 2. • Syftet med RCT studien var att utvärdera effekterna av Multisystemisk terapi (MST) jämfört med socialtjänstens traditionella insatser (TAU) efter två år. • Data för varje ungdom samlades in innan de fick en insats samt sju och 24 månader efter förmätningen. • Utvärderingen omfattar ungdomar som vid inklusions-tillfället var i åldern 12 – 17 år och hade allvarliga beteendeproblem. • Samtliga analyser genomfördes med ”intention-to-treat”, det vill säga alla de 156 ungdomar som randomiserats i studien inkluderades i analyserna.

9. Studie 2 • För hela gruppen ungdomar skett en förbättring inom de flesta områden mellan förmätning och uppföljning 24 månader senare. • Däremot visade uppföljningen inte på några skillnader mellan de ungdomar som fått MST och de som fått traditionella insatser. • Effekten av MST-behandlingen kunde dock inte förklaras med hjälp av behandlingstrohet (TAM) och inte heller av ungdomarnas psykosociala bakgrund. • Kompletterande analyser antydde att svensk MST inte föreföll ha fungerat sämre än MST i andra studier. Det som skilde var istället jämförelsegruppens resultat.

10. Studie 3 • Syftet med studien var att undersöka hur behandlingstrohet till MST utvecklades i Sverige sedan MST introducerades och under de följande sex åren. • MST-team. Samtliga tio svenska MST-team som varit verksamma under undersökningsperioden deltar i studien. • I studien ingår 1158 ungdomar och deras familjer som under undersökningsperioden fått insatser i form av MST.

11. Studie 3 • Svenska MST-teams förmåga till att genomföra behandlingen på det sätt som programutvecklarna tänkt sig förbättrats med tiden. • Resultaten indikerade att ju längre tid ett team varit igång desto högre var den genomsnittliga behandlingstroheten i de behandlingar som teamets terapeuter ger, oberoende av den enskilda terapeutens MST-erfarenhet. • Det antydde även att den växande erfarenheten inom den svenska MST-organisationen var betydelsefull när en behandlingsmodell implementerats i en ny kontext. • Dessutom visade analyserna att det fanns ett samband mellan hög behandlingstrohet och utfall för ungdomarna vid behandlingens

12. Studie 4 • Syftet med studien var att granska hur traditionella insatser (eng. treatment as usual – TAU) beskrivs i effektutvärderingar och om studiernas utfall påverkas av variationer inom TAU-alternativet. • Ett empiriskt material omfattande 13 randomiserade effektutvärderingar av MST granskades och användes som exempel. • Med hjälp av utfallsmåttet ”återfall i brott” undersöktes om variationer inom TAU-alternativet kunde återspeglas i studiernas utfall. • Med hjälp av meta-analys beräknades, redovisades och undersöktes skillnader mellan studier i uppnådda behandlingseffekter, och risk ratios (RR).

13. Studie 4 • De efficacy-studier som ingick i meta-analysen uppvisade alla högre relativ effekt för MST än effectiveness-studierna gjorde. • Bara två studier av dem som ingick i analysen var genomförda utanför USA och det som förenade dem var att de redovisade en marginell skillnad mellan experimentgrupp och jämförelsegrupp. • Den svenska utvärderingen visade på en effekt av MST-behandlingen som var likvärdig eller bättre än i andra studier. • Studiens sammantagna resultat tyder på att TAU-alternativet kan vara en faktor som inte ägnats tillräckligt mycket uppmärksamhet i effektutvärderingar.

14. Hva skal doktoravhandlingen sammenstilling inneholde? • Kjennskap til kunnskapsfronten – evne til kritisk å vurdere andres forskning og begrunne sine egen, • Hvordan artiklene til sammen besvarer en eller flere overordnete problemstillinger, • Kjennskap til metodeproblemene i egen og andres forskning, • Evne til å utøve selvkritikk, • Kunne begrunne holdbare implikasjoner (og begrensninger av de samlede resultatene – både praktiske og teoretiske. Vaglum, P. , 2010

15. Hva skal artiklene dokumentere? • At prosjektet har mer enn lokal interesse, • Prosjektet er vitenskaplig holdbart og er vurdert av uavhengige fagfelle-vurderere (reviewers), • Kandidaten kan formulere forskbare problemstillinger og velge adekvate design og metoder og kan trekke konklusjoner som er holdbare, • Doktoranden har lært publikasjonsprosessen i vitenskaplige tidsskrifter.