Löneförhandlingar i Sverige

1. Löneförhandlingari Sverige Anna-Stina Elfving Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR

2. Arbetsmarknaden TCO TCO 15 förbund 1,2 milj Saco 22 förbund 630 tusen LO 14 förbund 1,5 milj Staten Kommun Landsting Privat 49 förbund

3. Arbetsmarknaden • 90 procent täcks av kollektivavtal • 70 procent medlem i facket • Ett kollektivavtal på en arbetsplats gäller alla även oorganiserade • Mer än 100 parter, fack och arbetsgivare • 650 kollektivavtal om löner • Inga lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring av avtal

4. Parternas och statens roll • Fack och arbetsgivare - självständiga parter som förhandlar fritt • Staten - skapar förutsättningar för parterna • Lagstiftning för arbetsmarknaden • Riksbanken – penningpolitiken • Medlingsinstitutet – väl fungerande lönebildning • Regeringen – reformer och lagstiftning

5. Offentlig och privat sektor • Båda sektorerna styrs av samma lagstiftning, har samma typ av kollektivavtal och samma process inför löneförhandlingar • MI –konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande • Facken inom industrin (LO, Saco, TCO) sätter märket (normen) • LO-samordning – gemensamma yrkanden, lyfta lågavlönade/kvinnor • Facken inom offentlig sektor – eget konfliktlösningsavtal

6. Hur avtal förbereds • Fackliga organisationer vill ha reallöneökningar och bättre villkor • Samhällsekonomiska förutsättningar fås från • KI:s lönebildningsrapport • Regeringens budgetproposition • Egna och motparters rapporter • Medlemsmöten för att fånga upp olika medlemsgruppers önskemål • Arbetsgivarsidan förbereder sig på likartat sätt

7. Avtalets innehåll och avtalsperiod • Avtalet innehåller tidsperiod, datum för lönerevision, hur mycket lönen ska öka (minst), hur löneökningen beräknas (potten), hur löneutrymmet ska fördelas, lokala förhandlingsprocesser • Villkorsfrågor – semester, arbetstid, OB, arbetsmiljö, fler heltidsanställda, minska antalet visstidsanställda, olika arbetsgrupper (ofta frågor man inte lyckats lösa i förhandlingarna) • Nya avtalet gäller från då det gamla går ut • Om nytt avtal inte klart när gamla löpt ut – uppsagt men prolongeras • För att kunna strejka måste avtalet sägas upp • Konflikträtten hörnsten i löneförhandlingar

8. Centralisering - decentralisering • På 1970/80-talen – förhandlingskarteller • På 1990-talet - enskilda förbund, eller i samverkan som förhandlar med motpart • De senaste åren driver arbetsgivaren mer sifferlösa avtal på central nivå. Löneutrymmet ska bestämmas på lokal nivå.

9. För- och nackdelar • Fördel - förbunden förhandlar själva • Nackdel - att industrins normerande roll är så stark. Svårt förändra lönerelationerna mellan avtalsområden. Drabbar mest fack på offentliga sektorn. • Lönerörelsen hårt styrd av Riksbanken, KI och MI – men har gett reallöneökningar • MI – utser medlare. Vid medling går de aldrig över normen/märket. Men på offentliga sektorn eget avtal om konfliktlösning. Utser egna medlare, ändå svårt att nå högre än normen. • Sifferlösa avtal fungerar inte om alla har det. • Sifferlösa avtal gäller under flera år, har inte rätt att ta till konflikt om missnöjd med löneökningarna