Tre generationer branschforskningsprogram: effekter och lärdomar Tomas Åström

1. Tre generationer branschforskningsprogram: effekter och lärdomar Tomas Åström Faugert & Co Utvärdering AB T 08-55 11 81 11 tomas.astrom@faugert.se www.faugert.se

2. Technopolis och Faugert & Co Utvärdering • Technopolis: • Europas största privata företag specialiserat på kunskaps-triangeln • Grundat 1989 • 90 anställda i nio länder • Faugert & Co Utvärdering: • Grundat 1992; sedan 2004 ett dotterbolag inom Technopolis • Dussinet medarbetare, varav häften doktorer • Kunderna främst FoU-finansiärer och universitet i Sverige, Norden och EU

3. Disposition • Om branschforskningsprogram • Resultat av de fyra programmen • Måluppfyllelse för de fyra programmen • Effekter av tre generationer program • Aktörernas lärdomar av tre generationer program • Utvärderarnas slutsatser av tre generationer program

4. Om branschforsknings-program

5. Ett branschforskningsprogram: • Syftar till att gynna aktörerna – främst företagen – i en bransch • Inbegriper FoU om företagens behov • FoU-verksamheten genomförs gemensamt av FoU-utförare och företag • FoU-utförarnas arbete finansieras med offentliga medel; företagen själva satsar minst lika mycket • Är resultatet av regeringsuppdrag • Baseras som regel på avtal mellan staten och näringslivet

6. Men variationen är stor • De flesta branschforskningsprogram delar dessa grundläggande drag, men det finns flera undantag: • Program som syftar till demonstration av ny teknik för att bidra till implementering av FoU-resultat som framkommit i andra program • Särskilda program för SMF • Program för att stimulera mobilitet • Program där offentliga medel finansierat arbete inom företag • Program där administrationen ”outsourcats” från myndigheten

7. Branschforskningsprogrammen Första generationen Andra generationen Tredje generationen

8. Vårt uppdrag • Med utgångspunkt i alla branschforskningsprogramsutvärderingar destillera fram lärdomar som underlag för framtida program • Huvudfokus på fyra programutvärderingar som slutfördes 2011: • Gruv • Stål (pågick fortfarande då det utvärderades) • IT & telekom • Skog & trä (pågick fortfarande då det utvärderades) • Vi har sedan 2006 utvärderat merparten av programmen; totalt har 18 medarbetare medverkat

9. Offentliga budgetar, tredje generationen

10. Resultat av de fyra programmen

11. Programmens syften och strategier • Programmen syftar till att: • Stärka företagens internationella konkurrenskraft • Främja FoU-utförarnas vetenskapliga utveckling genom fördjupad samverkan med företag och andra FoU-utförare • Skapa bättre förutsättningar för svenskt deltagande i internationella FoU-program • Avsikten är att dessa syften ska uppnås genom: • Teknikutveckling • Kompetensutveckling (utveckling av befintlig personal) • Kompetensförsörjning (utbildning och examination av nya individer, framför allt forskarutbildade) • Samverkan mellan företag och FoU-utförare

12. Motiv för deltagande enligt företagen Mycket viktigt Inte alls viktigt

13. Motiv och resultat enligt företagen (prioritetsordning) • FoU-utförarna uppger samma resultat, om än inte riktigt i samma ordning

14. Personlig betydelse av deltagandet (prioritetsordning)

15. Fler resultat • Företagen väljer i hög grad att använda programmen till att lösa ”dagens problem”, snarare än för att arbeta med mer långsiktiga frågor (men tillämpandet av en särskild budgetandel för långsiktiga eller innovativa projekt i tre av de fyra programmen har ökat långsiktigheten) • Mer än 80 % av företagsrepresentanterna menar att deras förväntningar uppfyllts eller överträffats • Samverkan sker till övervägande del med sedan tidigare väl kända FoU-utförare (skog & trä undantaget), men kontaktytorna har breddats • Programdeltagandet har endast i liten utsträckning lett till deltagande i internationella FoU-samarbeten (här uttolkat som EUs ramprogram och RFCS) (FoU-utförarna i IT & telekom undantagna) • Totalt har minst 39 doktorer delfinansierats av programmen; 28 av dessa (72 %) arbetar i Sverige, 16 (41 %) för företag

16. Måluppfyllelse för de fyra programmen

17. Måluppfyllelse (1) • Stärka företagens internationella konkurrenskraft • Kompetensutvecklad personal viktigaste resultatet • Ny teknik och nya metoder har i vissa fall redan implementerats • Personmobiliteten från UoH till företag är blygsam, men rekryteringsbasen anses som viktig • Sammanfattningsvis har företagens konkurrenskraft stärkts • Främja FoU-utförarnas vetenskapliga utveckling genom fördjupad samverkan med företag och andra FoU-utförare • Fördjupad samverkan har uppnåtts; bygger oftast på tidigare relationer • Bidrar till upprätthållande av FoU-utförarnas omfattning och kompetens, men räcker inte till någon utbyggnad • I några fall finns en tydlig fokusering på att särskilt gynna utvalda FoU-utförare • Sammanfattningsvis har flera FoU-utförare gynnats, och deras FoU har fått en tydligare näringslivsrelevans

18. Måluppfyllelse (2) • Skapa bättre förutsättningar för svenskt deltagande i internationella FoU-program • Deltagarna upplever sig vara bättre rustade att ta initiativ till internationella projekt och mer attraktiva som partners • Endast i undantagsfall har företagen exploaterat dessa förutsättningar • För FoU-utförarna är utfallet något bättre (för IT & telekom riktigt bra) • Sammanfattningsvis är uppfyllelsen av detta mål blygsamt och för företagen dåligt (sett till faktiskt eller förväntat deltagande)

19. Effekter av tre generationer program

20. Att omsätta FoU tar tid… Aktiviteter Resultat Första ordningens effekter Andra ordningens effekter Doktorer, licentiater, civilingenjörer Ökad insikt i FoU Stärkt konkurrenskraft Nya/fördjupade kontakter Nätverkande Teknikspridning FoU-projekt Ny kunskap Kompetens- utveckling/ -försörjning Nya företag Ny teknik, idéer, koncept Nya metoder, processer, tester och arbetssätt Open innovation Indikativt tidsperspektiv: 2–10 år Indikativt tidsperspektiv: 5–20 år Indikativt tidsperspektiv: 0–5 år

21. Effekter (1) • En nationell kunskapsbas byggs upp • Generiska och konkurrensneutrala tekniska lösningar utvecklas • Företagen får tillgång till kompetens och utrustning som de inte själva har, liksom till ytterligare FoU-resurser • Företagen stärker och fördjupar kontakter med FoU-utförare • Företagen håller kontakt med den internationella forskningsfronten (genom FoU-utförarna) • En rekryteringsbas byggs upp • Kostnader delas, såväl med andra företag som med staten • Ett högre tekniskt risktagande möjliggörs (genom kostnadsdelningen)

22. Effekter (2) • Programmen skapar en kunskapsgemenskap och bygger upp: • Det svenska humankapitalet inom området, såväl genom kompetensutveckling som genom att nyutexaminerade tillförs arbetskraften • Den svenska forskningsinfrastrukturen genom att FoU-utförare har möjlighet att upprätthålla och utveckla kompetens, utrustning och personal inom för företagen relevanta områden • Denna typ av kunskapsgemenskap (knowledge value collective, KVC) är en viktig konkurrensfördel för svensk industri • Statens och industrins investeringar har stärkt det svenska innovations-systemets attraktionskraft och därmed förutsättningarna för att åstadkomma effekter • Samtidigt visar flera studier att när UoH-forskare samverkar med företag leder det både till högre vetenskaplig kvalitet och högre produktivitet

23. Aktörernas lärdomar av tre generationer program

24. Lärdomar hos programmens aktörer (1) • Tre generationer program har lett till en evolution för programstrategierna • Samverkansformen har behållits, men tidigare programs svagheter har åtgärdats • Samtidigt har regeringsuppdragen utgjort begränsningar • VINNOVAs viktigaste lärdomar är insikterna att: • Programdeltagandet helst inte bör begränsas till vissa företag • Program inte bör tillämpa förutbestämda budgetandelar för enskilda företag • Ansökningar bör kvalitetsgranskas av oberoende experter • En särskild budgetandel bör avsättas till långsiktiga eller innovativa projekt • Företag eller branschorganisationer (när sådana finns) bör engageras i design och genomförande av program, men deras syn måste balanseras av ett samhälleligt perspektiv

25. Lärdomar hos programmens aktörer (2) • Företagen har genom sitt deltagande efterhand kommit till insikt om: • Värdet av att samverka med externa FoU-utförare • Värdet av att samverka med varandra i gemensamma frågor • Att myndigheter kan vara partners (och inte bara kravställare) • FoU-utförarna har å sin sida lärt sig att: • Behovsmotiverad FoU i samverkan med företag kan vara berikande • Ergo: en beteendeadditionalitet för alla aktörer

26. Utvärderarnas slutsatser av tre generationer program

27. Reflektioner (1) • Programmen har gjort mycket nytta; utan statligt stöd skulle: • Företagens relativa internationella konkurrenskraft ha utvecklats sämre • Det svenska utbildningssystemet ha producerat mindre anställningsbara civilingenjörer, licentiater och doktorer • Det finnas färre och mindre kvalificerade leverantörer av FoU-tjänster • Ett fortsatt stöd för denna typ av FoU-samverkan behöver inte nödvän-digtvis vara sektoriellt avgränsat, men om det inte är det förloras sannolikt delvis möjligheten att åstadkomma samma strategiska förankring • Det vore klokt om regeringskansliet engagerade aktuell myndighet under formuleringen av regeringsuppdrag för att: • Göra uppdragen mer realistiskt genomförbara • I högre grad målgruppsanpassa uppdragens syften • Undvika en missriktad fokusering på UoH som ensam FoU-utförare • VINNOVA bör säkerställa att program ges utvärderingsbara mål

28. Reflektioner (2) • Institut och UoH är viktiga, ibland kritiska, för många företags teknik-försörjning. Forskningsinfrastrukturen är således viktig för företagens konkurrenskraft • Det finns FoU-intensiva företag som fokuserar offentliga medel till utvalda FoU-utförare. Dessa företag har stor betydelse som systemintegratörer • Framtida program bör utgå ifrån sektorer med FoU-kompetens, såsom traditionellt starka svenska sektorer. Inom dessa finns krävande beställare, vilket tvingar FoU-utförarna att ständigt utvecklas • Programmen erbjuder en funktionell form för dialog mellan företag, FoU-utförare och finansiärer som annars är svår att åstadkomma • Statens deltagande och finansiering är viktig eftersom FoU-verksamheten är förknippad med en risk som företagen sällan är beredda att själva ta

29. Möjliga lärdomar inför framtida program (1) • Program bör vara öppna för deltagande av alla aktörer aktiva inom, eller med förmåga att bidra till, aktuellt ämnesområde, sektor etc. • Reell konkurrens bör tillämpas, varför oberoende kvalitetssäkring av ansökningar bör vara standard • Åtminstone två företag bör som regel medverka aktivt i varje projekt • Programstyrelser bör ha en bred representation så att de inte helt domineras av de företag som främst ska gynnas av programmet • För att höja graden av företagsengagemang kan det finnas anledning att pröva att avkräva alla företag (förutom SMF) del av insatserna i kontanter • För att stimulera till mer långsiktigt syftande projekt behövs starka incitament, exempelvis genom en särskild budgetandel

30. Möjliga lärdomar inför framtida program (2) • SMF behöver – i de flesta fall – själva delfinansieras och hänsyn måste tas till att deras FoU-behov är relativt kortsiktiga • Syftet att förbättra förutsättningarna för deltagande i internationella FoU-program bör tillämpas selektivt; starkare incitament kan då behövas • Längre programperioder och längre planeringshorisonter vore gynnsamt • Tydligare administrativa krav avseende transparens och uppföljning bör ställas på företag som leder projekt och i synnerhet om de ska hantera offentliga medel

31. Tack för uppmärksamheten. Technopolis-gruppen har kontor i Amsterdam, Ankara, Brighton, Bryssel, Frankfurt/Main, Paris, Stockholm, Tallinn och Wien.    Se våra hemsidor för ytterligare information:  www.faugert.se www.technopolis-group.com