Friedrich Nietzsche (1844-1900)

Friedrich Nietzsche (1844-1900) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

Några centrala idéer hos Nietzsches • Viljan till makt • Herre/slav-moral • Gud är död • Omvärdering av alla värden (bortom gott och ont) • Övermänniskan • Den eviga återkomsten Institution enhet avdelning | Namn

Viljan till Makt Nyckelbegrepp i Nietzsches filosofi Vad betyder det egentligen? …”all animals … strive instinctively for an optimum combination of favorable conditions which allow them to expend all their energy and achieve their maximum feeling of power” (On the Genealogy of Morals III §7). … ”life itself in its essence means appropriating, injuring, overpowering those who are foreign and weaker” (§259) (jämför ”survival of the fittest”). ”Life itself is … the instinct for growth, … for power: where the will to power is lacking there is decline. It is my contention that all the supreme values of mankind lack this will” (Antichrist §6). Institution enhet avdelning | Namn

Herakleitos betydelse Livet är en uppvisning av dynamiska krafter som skapar konflikt och spänning. Detta är grunden för hela tillvaron. Herakleitos: Det finns inget beständigt utom förändring (allt är i ständig förändring) Herakleitos menade dock att det fanns en ”gudomlig lag” som styr allt som händer, en lag som inte förändras men sporrar förändring i världen genom att utnyttja spänningen mellan olika krafter. Nietzsche beskriver detta som en process – uppdelandet av en kraft i två kvalitativt olika och motstridiga aktiviteter som söker att förenas –lagen som styr allt som händer förstår Nietzsche som viljan till makt. Det är den underliggande lagen för livet. Institution enhet avdelning | Namn

Herre/slavmoral Herre/slavmoral betecknar två fundamentala och motstridiga moraliska tendenser som existerar i varje kultur och person i olika grader och kämpar för att dominera varandra i syfte att främja framväxten av moraliska värden. Herremoral betecknar ett liv format av viljan till makt Slavmoral betecknar ett liv som står för allt som herremoralen inte är Institution enhet avdelning | Namn

Herremoral Nobla personer ser sig själva som ursprunget till moralen. Det är de som bestämmer vad som är bra eller dåligt – har sitt ursprung i en slags själv-affirmering, dvs., självbejakelse. • ”Bra” refererar främst till stolta karaktärsegenskaper snarare än handlingar; ex. intelligens, styrka, mod, ärlighet (jfr dygdetik). • ”Dåligt” refererar främst till folk som är fega, småaktiga, folk som främst är intresserade av vad som är användbart snarare än vad som är nobelt eller storslaget. Hierarkiskt system: Aristokrati – vanligt enkelt folk (massan). Institution enhet avdelning | Namn

The noble type of man feels himself to be the determiner of values, he does not need to be approved of, he judges, ’what harms me is harmful in itself’, he knows himself to be that which in general first accords honour to things, he creates values (BGE 260) Institution enhet avdelning | Namn

Slavmoral Slavmoral • ”Bra” refererar till de slags handlingar som är negationen av herremoralen. • ”Dåligt” refererar de slags värden som herremoralen anser vara ”bra.” • Ursprunget till slavmoralen är slavarnas revolution mot sin herrar. • Står inte på egna ben, utan använder sig av herremoralen för att definierar vad som är ont (”evil”), dvs., karaktärsdragen hos de nobla personerna är ont. Det goda är frånvaron av dessa drag. • Fokus ligger på lindra lidande och det som bidrar till detta benämns ”bra” (ex., altruism, medlidande, självuppoffring etc). Institution enhet avdelning | Namn

Moralens genealogi (slavmoralens uppkomst) Moralens ursprung: Aristokratin (de starka och egoistiska). Massans revolution: Vänder upp och ner på de Aristokratiska värdena. Ressentiment: Slavarna föraktar herrarna (allt de står för) och börjar definiera allt som herrarna står för som ont (evil). ”The slave revolt in morality beings when ressentiment becomes creative and gives birth to values.” Institution enhet avdelning | Namn

Moralens genealogi Synden: uppfinns för att förklara och berättiga den Judiska diasporan Några av slavmoralens dygder: Ödmjukhet - (maktlöshet) Vänlighet – (undergivenhet) Tålmodighet – (oro) Solidaritet – (oförmåga att skapa för sig själv) En konsekvens av att inte längre kunna bejaka livet som tidigare leder till att instinkter måste tryckas undan. Detta ger upphov till ”själen” och dåligt samvete (framförallt aggression riktad mot sig själv. . Institution enhet avdelning | Namn

Ressentiment Nietzsche beskriver ”ressentiment” som en reaktiv kraft som avleder den smärta och frustration som medföljer känslan av underlägsenhet från jaget och mot något yttre. Detta yttre beskylls sedan som varandes källan till smärtan och frustrationen. Förpassandet av skuld leder till en önskan att hämnas. De förnekade känslorna av underlägsenhet och svaghet försvinner inte i och med att de projiceras mot något yttre, utan ger upphov till ett nytt värdesystem som attackerar och negerar syndabockens värdesystem. Slavmoralen gör entré. Institution enhet avdelning | Namn

Problem med slavmoralen Principer som rekommenderar medlidande, självuppoffring är principer som den mest grundläggande principen i naturen: viljan till makt. När vi väl inser hur falskt vår moral är kommer vi sluta försöka ge den en grund och istället välta den över ända. Den konventionella moralen är ”sickness, beyond a doubt, the most terrible sickness that has ever raged in man” (GM) Institution enhet avdelning | Namn

Gud är död 1. ”Gud är död” betyder att en förment odödlig varelse dött. De två vanligaste tolkarna bland Nietzschekännare: • ”Gud” står för en viss metafysisk uppfattning (Platon: viljan efter sanning/stabilitet – viljan till makt). • ”Gud” står för den medlidande Guden. Do you know how he (God) died? Is it true what they say, that pity choked him, that he saw how man hung on the Cross and could not endure it, that love for man became his Hell and at least his death? Institution enhet avdelning | Namn

Omvärdering av alla värden ”Gud är död” signalerar upplösandet av ett föreskrivet system av ordning och mening och vår nedsänkning i det tidlösa livet i ständig förändring (jämför viljan till makt som ”constant flux”) ”Gud är död” signalerar även slavmoralens död (som förutsatte ett system av ordning och mening) Konsekvens: Nihilism: våra högsta värden har försvunnit. Vi kan svara gentemot detta antingen passivt eller aktivt. Institution enhet avdelning | Namn

Nietzsches övermänniska (den ”nya” filosofen; ex. Goethe, Beethoven och Nietzsche själv) Vad för slags varelse motsvarar Nietzsches övermänniska? Fem viktiga karaktärsdrag: • Oberoende enstöring – använder andra som medel för sina mål. • Drivs av sitt arbete – gärna ett livsprojekt (konstnärligt eller kreativt arbete) och söker ansvar. • Han har god hälsa – vet vad som är bra för honom och väljer det (”hälsa” betyder dock inte vad vi vanligtvis menar med det, utan snarare att vi instinktivt väljer ”the right means against wrechted states” (Eche Homo I:2). • Känner vördnad för sig själv. • Har en ovillkorlig vilja att leva – önskar den eviga återkomsten. Institution enhet avdelning | Namn

Stor konst kräver stort lidande! ”In the midst of the torments that go with an uninterrupted three-day migrante, accompanied by laborious vomiting of phlegm, I possessed a dialectician’s clarity par excellence and thought through with very cold blood matters for which under healthier circumstances I am not mountain-climber, not subtle, not cold enough” (Ecce Homo, I:1). Institution enhet avdelning | Namn

Den eviga återkomsten Ett sätt att förstå Nietzsches idé om den eviga återkomsten är som ett slags psykologisk test (snarare än som en metafysik tes som säger att allt kommer att återupprepa sig). Frågan är: vad för slags person kan vilja att världen återupprepar sig i all oändlighet (detta inkluderar alla folkmord, alla naturkatastrofer, allt elände etc)? * Att vilja den eviga återkomsten är att ta på sig ansvaret för allt som händer. * Kräver bland annat att vi säger nej till medlidande (bidrar bara till mer lidande) – istället bejaka lidandet (jämför Stoicismen) Svaret: Övermänniskan! Institution enhet avdelning | Namn

Övermänniskan enligt Arthur Danto The übermensch … is not the blond giant dominating his lesser fellows. He is merely a joyous, guiltless, free human being, in possession of instinctural drives … and so he is in a position to make something of himself rather than being the product of instinctual discharage and external obstacle (Arthur Danto) Institution enhet avdelning | Namn

Problem med Nietzsches genealogi Genetiskt felslut: Bara för att vår konventionella moral har sitt ursprung i slavarnas förakt för sina herrar innebär det inte att vi ska förkasta moralen. Moralens ursprung avgör inte huruvida moralen är sann/falsk eller bra/dålig. Institution enhet avdelning | Namn

Två frågor Var Nietzsche nihilist? ”…in this book faith in morality [Moral] is withdrawn – but why? Out of morality [Moralität]! Or what else should we call that which informs it – and us? … [T]here is no doubt that a ’thou shalt’ [du sollst] speaks to us too” (Daybreak 4). Är våra moraliska uppfattningar välgrundade? Varför har vi de värderingar vi har? Borde vi ha dem? När vi ser deras härstamning kan det då finnas skäl att omvärdera vår konventionella moral? Institution enhet avdelning | Namn

Finns det någon sanning? What then is truth? A movable host of metaphors, metonymies, and anthropomorphisms: in short, a sum of human relations which have been poetically and theoretically intensified, transferred and embellished, and which, after long usage, seem to people to be fixed, canonically and binding. Truths are illusions we have forgotten are illusions; they are metaphors that have become worn out and have been drained of sensuous force, coins which have lost their embossing and are now considered as metal and no longer as coins (Truth and Lies in a Non-moral Sense). Postmodernistisk slutsats: Allt är relativt, allt är tolkning! Institution enhet avdelning | Namn

Jean Paul Sartre Existentialism Existensen föregår essensen Frihet och moral Ond tro och autencitet Institution enhet avdelning | Namn

Existentialism Vad betyder existentialism? • Maurice Merleau-Ponty: En del av fenomenologin i meningen att den fenomenologiska reduktionen inte kan tas till den punkt att vi inte fäller omdömen om sanningshalten i de existens-anspråk som upplevda objekt gör. 2. Sartre: ‘man first of all exists … and defines himself afterwards’ (EH 28). Existensen föregår essensen. Institution enhet avdelning | Namn

Frihet och moral Sartres student – står inför valet att hjälpa sin mamma eller ansluta sig till motståndsrörelsen. Sartre: ”You are free, therefore choose – that is to say, invent” (EH 38) Vi skapar våra egna värden Är Sartres etik en radikal subjektivism (nihilism)? Begränsning: Våra val måste vara autentiska Institution enhet avdelning | Namn

Ond tro och autencitet Autencitet – motsatsen till ond tro Ond tro = självbedrägeri Varför är ond tro något dåligt? The person in bad faith unreflectively chooses his own values but lives his life as if he had not chosen them, i.e., as if they are qualities of the world independent of him. Den autentiska personen kommer att ”take [freedom] itself for a value and as the source of all value (BN 627) Att leva autentiskt är att bejaka snarare än att fly sin frihet (leva autentiskt = värdera frihet). Institution enhet avdelning | Namn

Även om våra val måste vara autentiska kan man undra om det finns några substantiella begränsningar på vad vi kan välja autentiskt. Problem: ”So long as an individual accepts and values his or her freedom, he or she can do anything and still be authentic … Sartre is in effect advocating capriciousness and license” (Anderson Sartres two ethics,1993: 64). Kan man autentiskt välja vad som helst? Två möjliga sätt att svara nekande: • Man väljer inte enbart för sig själv utan för hela mänskligheten. • Om jag lever autentiskt kan jag inte inte önska andras frihet. Institution enhet avdelning | Namn

Självbedrägeri Nietzsche: Den konventionella moralen tenderar att producera självbedrägeri. Slavmoralen måste dölja sitt eget ursprung – inte minst eftersom den ogillar de motiv som driver den, dvs., avundsjuka, hat och förakt. De uppoffringar moralen kräver ses inte som tyranni eller hämnd, utan som kärleksfulla handlingar. Platon: "there is nothing worse than self-deception--when the deceiver is at home and always with you" (Cratylus 428d) Är självbedrägeri dåligt? Varför? Institution enhet avdelning | Namn

Friedrich Nietzsche (1844-1900)