Bakgrund: Civilingenjörsutbildningens utveckling och mål Motiv: varför samverka? Några exempel från andra lärosäten Par

1. Samverkan med arbetsmarknaden – en väg för utveckling av utbildningen och utbildare inom civilingenjörsutbildningen?Magnus LesteliusProgramledare CivilingenjörsutbildningenProf. Grafisk teknik Bakgrund: Civilingenjörsutbildningens utveckling och mål Motiv: varför samverka? Några exempel från andra lärosäten Partnerföretagsverksamheten idag Summering: Vad vill vi uppnå? 2:a Högskolepedagogiska utvecklingskonferens vid Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap, 11 maj 2012

2. Bakgrund: Civilingenjörsutbildningens utveckling och mål - Utbildningens struktur HF: Civilingenjörsexamen Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål: För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse: För civilingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och • - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga: För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, Färdighet och förmåga (forts.): För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt: För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

3. Bakgrund: Civilingenjörsutbildningens utveckling och mål - Utbildningens struktur Grundläggande naturvetenskap ca 50 hp Grundläggande teknikvetenskap inom energi och miljö/maskin/kemi/energi/fysik ca 50 hp Matematik 35-40hp Samhälle/ekonomi/humaniora ca 15hp Valbart (ca 30 hp) och exjobb (30 hp) Energi-och miljöteknik 4 term 1 term val Teknisk fysik 4 term 1 term val Maskin teknik 4 term 1 term val Industriellekonomi 4 term 1 term val Kemi-teknik 4 term 2 Inriktn. 1 term val Datateknik DATE Energi-och Miljöteknik ENMI Industriellekonomi INEK Profiler: INEK-DATE INEK-ENMI INEK-KETE INEK-MATE Kemi-teknik KETE Profiler: MPY Mol Kem Maskinteknik (inriktning materialteknik) MATE Teknisk fysik TEFY Exjobb Exjobb Partnerföretagssamrabete E&M – IE – MT - TF 3 terminer K-I3 terminer Bred ingång 2 terminer (+): Intro+grunder Från 30 till 110 studenter Ca 140 studenter T.o.m. ht 2009 Fr.o.m. ht 2010 Bred ingång 2 terminer: Intro+grunder

4. Bakgrund: Civilingenjörsutbildningens utveckling och mål - Utbildningens struktur T.o.m. ht 2009 Ca 30-talet kurser per Inriktning, varav några har olika profiler Fr.o.m. ht 2010 Ca 15-talet kurser per Inriktning

5. Motiv: Varför samverka? • I studie efter studie (se bl.a. L. Ulriksen,2011, S. Andersson et al, 2011, L. Haglund, 2011, L. Haglund och M. Hong, 2011) pekas det på att • - Studenter vill ha kontakt med den framtida arbetsmarknaden • Varför? • Från Ulriksen, ”faktorer som är viktiga för valet av akademiska studier”: • Intresse • framtida yrke (och då i princip hela yrkeskarriären) • det man som individ är bra på. • Från Andersson, ”orsaker till att man avslutar sina ingenjörsstudier”: • hur man passar in och om man är nöjd med upplevelsen av studierna • framgången i studierna • är det intressant det man läser • kontakten med avnämarsektorn under utbildningen.

6. Några exempel från andra lärosäten • Inslag i kurser (t.ex. våra egna program och exempel från Uppsala (Degerman, 2011) • Tar in ”uppdrag/uppgifter” från avnämare – ger en ”verklighetskänsla/vederhäftighet” i frågeställningen och att man får relevanta kunskaper (fakta och verktyg) • Projektkurser/praktik (t.ex. våra egna kurser och program, samt exempel från LiU (Svensson och Gunnarsson, 2011) och HV (Ericsson, 2011) • Testar kunskaperna, ger stort ansvar till studenterna – kanske inte alltid går hela vägen (ekonomi, ansvar, …), kanske sker på universitetet • Får arbeta under ”avnämarnära former” – motiverande för studenter och ger ofta jobb, ges tid för reflektion och lärande? • Praktik för lärare (exempel från Umeå, Georgsson et al, 2010 och 2011)) • ”Avbrott i vardagen” • Uppfräschning av kännedom om avnämarsektorn • Nya metoder • Återkoppla till studenterna

7. Partnerföretagsverksamheten idag • Tidigare • Startade med Civilingenjörsutbildningen – projektuppgifter i kurserna där studentgrupper fick uppgifter att lösa som relaterade till kursernas innehåll – krävde kommunikation mellan studentgrupperna och företagen . • Med 50-60 studenter vart det lagom stor grupper som kunde fördelas på alla partnerföretagen • Grupperingen och uppgifterna gjorde att studenterna följde ett företag under några år: progression! • Idag • Med ca 140 studenter kan vi inte längre åstadkomma lagom stora grupper och fördela dem över alla företagen. • Vi börjar med studiebesök, sedan gästföreläsningar (under den breda ingången) och sedan i projekt och dylikt (under inriktningarna): progression! • Vi organiserar möten för studenter, företag, lärare under utbildningens gång

8. Partnerföretagsverksamheten idag Förslag till Strategi för Partnerföretagssamarbete inom Civilingenjörsutbildningen vid Kau/Fak TN Magnus Lestelius och Caroline Åhs Övergripande syfte: Partnerföretagssamarbetet är ett arbetssätt för att uppnå målsättningar i utbildningen (lärandemålen) och att låta studenterna få erfarenheter från och skapa kontakter med en framtida arbetsmarknad. Det är av ömsesidig nytta för universitetet och dess studenter och de medverkande företagen. Avsikten med Översynen av Partnerföretagsamarbetet är att få det att täcka hela utbildningen med progression, få mera beröringspunkter (vilket efterfrågas av studenterna, se Alumnenkäten 2010), få Inriktningarna att speglas mera, och mera kontakter med flera lärare och företag/organisationer.

9. Summering: Vad vill vi uppnå? • Ambitionen är att partnerföretagsverksamheten skall • • Skapa en progression i kontakten mellan studenter och partnerföretagen i syfte att ge dem färdigheter i samarbetet och kunskaper om förhållandena i företag • • Ge studiemotivation till studenterna genom att bekräfta deras utbildningsval • • Visa nyttigheten i de kunskaper, färdigheter, förmågor och värderingar som studenterna förvärvar under studietiden vid civilingenjörsutbildningen • • Ge lärarna en direkt kontakt med partnerföretagen i syfte ge dem kännedom om företagsvillkoren och de metoder och kunskaper som används • • Att lärarna använder denna kunskap för att utveckla utbildningen • I tillägg borde detta bidra till en ökad retention och en positiv återkoppling som är av godo för civilingenjörsutbildningen vid Karlstads universitets rykte.