280 likes | 534 Views
Kropp och sjl hnger ihop - Allmnhetens frstelse fr sambandet. Stressmedicin - stress pverkar kroppen.Psykisk reaktion p kroppslig skada - stroke och hjrtinfarkt kan leda till depression.D av sorg, d av skrck. Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget hlsa".. Kroppen o
E N D
1. Sjukgymnastens kunskapsgrund”KROPP OCH SJÄL”Hur interagerar de?
Lena Hedlund
Leg. Sjukgymnast med
specialistkompetens inom psykiatri och psykosomatik
Doktorand vid Inst. Hälsa, vård och samhälle
Lunds Universitet
2. Kropp och själ hänger ihop - Allmänhetens förståelse för sambandet
Stressmedicin - stress påverkar kroppen.
Psykisk reaktion på kroppslig skada - stroke och hjärtinfarkt kan leda till depression.
Dö av sorg, dö av skräck
3. Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget “hälsa”.
Kroppen och kroppsliga besvär = somatiken, primärvården, medicin, sjukgymnastik etc..
Psyket = psykiatrin, medicinering, samtal/psykoterapier, organet hjärnan. Sysselsättning/aktivering
4. Kroppsliga besvär vid psykisk sjukdom och ohälsa ca: 70 % av patienterna har kroppsliga symtom/funktionspåverkan till följd av den psykiska ohälsan
Många är stress- och ångestrelaterade.
Mycket vanligt med störning i bodyimage, kroppsuppfattning och påverkan på rörelseförmågan
Kroppslig hälsa försämras till följd av psykisk ohälsa (och medicinering)
5. Behöver vi bry oss om detta? Psykisk obalans/sjukdom leder efter ett tag till förändringar av kroppsfunktion och kroppsstruktur.
Kroppsliga besvär upprätthåller oro och ångestspiraler.
Störningar i bodyimage och kroppslig identitet ibland den centrala problematiken.
6. Sjukgymnastik inom psykiatri och psykosomatik Kroppsorienterad behandling
behandling där kroppen eller kroppslig aktivitet
används för att nå individen som helhet.
7. Relationsplanen i nuet
Medvetandet
Kroppen
8. ExistensnivåernaBasal Kroppskännedom Helheten
9. Självutvecklingen enl. Stern m.fl
10. Affekterna – en inre kroppslig rörelse Kategoriaffekter, avgränsade i tid med tydlig utlösande stimuli. Förvåning, Intresse. Glädje, Ledsnad, Förakt, Motvilja/Avsky, Vrede, Fruktan, Skam
Vitalitetsaffekter, information om aktuellt ”självtillstånd”; trött, pigg, tyngd, stark, lugn, samlad, splittrad, nedstämd, alert etc.
Affekter kan hanteras via kroppsliga strategier för coping, förstärka och dämpa, avbryta affektiva reaktioner
11. Brister i självutvecklingen”Utvecklingsstörning” ”Neurologisk störning”? Sensomotoriska svårigheter utan somatisk orsak.
Svårigheter med närvaron och att känna sig hel.
Svårt för att formulera upplevelser/känslor – kontaktproblem eller alexitymi
Kroppsupplevelsestörningar
Relationsstörningar
Ej utvecklat förmågan till reflektion
Upplösningsångest
12. Behandling med kroppslig aktivitet Träning av varseblivningen, sensomotorisk- och affektiv kontakt.
Intentionalitet – att vara en agent,
Affektreglering på en kroppslig nivå.
Etablera kroppen som “fysiskt välavgränsat subjektivt jag vari det mentala rummet/självet vilar”.
“Jag är jag i varje cell av min kropp”
13. Embodied kognition Roth and Lawless beskriver den kroppsliga formen av kognition som ‘‘basic level schemata’’
(a) generally self-explanatory
(b) basic elements of cognitive functioning
14. Generally self-explanatory Sensomotoriskt förankrade vid kroppen och rummet. Självet!
Kroppens utseende
Vitalitetsaffekterna- hur mår/har jag det idag?
Kategorieffekterna – hur mår jag i relation till dig?
15. Via tidig, förspråklig kroppslig erfarenhet skapas förståelse/djupet i centrala begrepp som vi behöver för att förstå/organisera våra intryck i vår miljö och relationer och i ett senare skeende flexibelt kunna använda oss av språket
Nära, närhet, under, över, långt borta, ha distans, framför, nedåt, stå emot, ge efter, öppna, stänga mm.
Skjuta ifrån sig, sätta ned foten, styvnackad, hänga med huvudet, tjockhudad
Begreppen gestaltas ofta och kan nås känslomässigt via kroppshållning och kroppsaktivitet
Basic elements of cognitive functioning
16. Basic elements of cognitive functioning
Spegelneuron
Från kropp till kropp – handling till upplevelse
Styr vår upplevelse och beteende i nuet, i
relation till aktuell miljö
“Theory of mind”
Mentaliseringens grund
17. Kropp till kropp - Vad innebär detta?
Människan öppnar eller sluter sig i relation till den ”retning”, det sammanhang/miljö hon befinner sig i.
Leder till en grundläggande ”kroppslig” (psykofysisk) beredskap
Oftast en omedveten, ”reflexreaktion”
18. Kognitiv träning via kroppen och kroppsaktivitet Spatial orientering
Uppmärksamhet, varsebli, amodal perception, vigilance
Reaktionshastighet
Sensomotorisk funktion, intentionalitet
Meta-kognition, att distansera sig och reflektera över sina upplevelser
Preverbalt arbete med begreppsvärlden, kroppslig beredskap
Kroppslig stabliltet – en fast punkt i relation till rörelse
19. Vårt fysiska jag Struktur som ska erbjuda jaget liv, stabilitet, flexibilitet, mobilitet, njutning och behovstillfredställelse, skydd, kontakt, vila/återhämtning mm.
Kroppsjagsfunktionerna
- Balans/Grundning
- Centrering/Andning
- Flöde
- Närvaro
20. Upplevelsebaserad inlärning/träning Upplevelse
Verbalisering
BEARBETNING
”Mentalisering”
Erfarenhet
Kunskap
21. Varför sträva efter välfungerande kroppsjagsfunktioner? Identitetsstärkande – kroppen som fysiskt rum, förbättrad kontakt med egna behov och känslor, tycka om/acceptera kroppen/sig själv
Resursperspektiv, aktivera inneboende möjligheter
Eliminera eller minska symtom/funktionssvårigheter på felaktigt användande av kroppen
Återhämtning underlättas, det “rör” på sig, flöde
Profylaktiskt hälsoarbete –, ökad stress och ångesttolerans, kunna tycka om egna kroppen och att röra på sig!
22. Stressens tre ”positioner” Kamp
Flykt
Freeze
23. Stressens påverkan på kropp och medvetandet
24. Muskelspänningens riktning och funktion
Ökar kroppens förmåga att stabilisera sig vid rörelse och för ökad kraftutveckling
Affektkontroll - hålla ihop sig för stunden
25. Spänningsreglering Framgångsrik avspänning är inte bara att musklerna ”spänner av” utan att ”ihopdragningen” i kroppen släpper. Sensoriskt och mentalt ”öppnande”.
Många har brister i denna skyddsmekanism, därför tränar sjg. förmågan till ”centrering” och aktiv spänning, lika väl som funktionell djupavspänning
För att kunna slappna av släppa måste man i kroppen veta vart man ”släpper” sig.
26. Andningspåverkan – hyperventilering, hypoventilering, ointegrerad/rigid? Hur ser det störda andningsmöstret ut, funktion, tidsaspekter?
Hur locka fram en flexibel och funktionell andning för affekthantering, reglering och som copingstrategi?
Manuella tekniker, direkt och indirekt rörelse och avspännings-/spänningsreglerande behandling
27. Sjukgymnastisk bedömning Diffrentialdiagnostisering
Brister i kroppsjaget och mjuka neurologiska fynd
Kroppsliga försvarsmekanismer och stressreaktioner - svårighetsgrad och omfattning
Vad fungerar av kroppens resurssystem?
Validerade och reliabilitetstestade instrument
28. Sammanfattning - behandling Utnyttja kroppens eget harmoniserande system, coping
Kan ge dramatisk gynnsam påverkan på stress/ångestnivå och ger en upplevelse/smak av vad man ska sträva efter.
Stärka självet (empowerment, self-efficacy, ”subjektivitet” i upplevelserna, verbaliseringsförmåga, affekt/kroppskontakt och affekttolerans).
Träning av kognition på kroppslig nivå
Öka förståelsen mellan samband kropp, känsla, tanke, historisk och aktuell livsomständighet, med betoning på egenupplevelse av samband! KBT orienterad pedagogik
Minska symtom, förbättra rörelseförmågan och rörelseglädje,
29. Tack för er uppmärksamhet!