WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo 2012-02-06

1. Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommunSpårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo 2012-02-06

2. Slutsatser (1/2) 2 Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt Fastighetsvärdesökningenär den viktigaste intäkten

3. Slutsatser (2/2) 3 Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik  spårtaxi behöver breda gator Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos antalet parkeringar bör kunna minskasfrån 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter Avtal mellan kommunen och SL krävs Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida

4. Vad är problemet idag med kollektivtrafiken? 4 Bilen idag självklart val Kollektivtrafikandelen stagnerar De flesta resor sker lokalt men kollektivtrafiken är koncentrerad mot innerstaden Matarbusstrafiken är dyr, långsam och oattraktiv Ett attraktivt komplement till spårtrafiken behövs

5. Vad är spårbilar? 5 Direkt till målet utan byten Självvalt resesällskap Sittplats åt alla Vagnen väntar på dig Kort gångavstånd till station Förarlösa och anropsstyrda fordon Upphöjd bana Stationer på sidospår

6. Vilka fördelar finns med spårbilar? 6 Halverad restid jämfört med buss Klimatsmart – låga koldioxidutsläpp Större kapacitet än spårväg Tyst (som en elbil) Enkelt för resenären

7. Spårtaxi i bruk på Heathrow 7

8. Stationerna ligger på sidospår Bilden visar en volymstudie från Umeå, stationernas volymer syns i vitt 8

9. Smäckra banor för litet visuellt intrång Rendering från ARUP som visar hur spårtaxi skulle kunna se ut i Bath 9

10. Uppdraget från Täby kommun (sammanfattat) 10 Kan spårtaxi vara ekonomiskt lönsamt i Arninge-Ullna? Kan spårtaxi få plats på gatorna på ett bra sätt? Är förutsättningarna annorlunda om Galoppfältet och Täby centrum också skulle få spårtaxi?

11. Kraftig utbyggnad planeras i Arninge-Ullna 11 Utbyggnad till år 2020 3 100 nya bostäder kommer att byggas Över 200 000 m2 ny lokalyta för verksamheter

12. Förslag till spårtaxinät i Arninge-Ullna 4 minuters gångavstånd till en spårtaxistation (200 m) Direkt koppling tillRoslagsbanan och buss vid Arningeresecentrum 12

13. Samhällsekonomisk kalkyl för Arninge Spårtaxinätet i Arninge är samhällsekonomiskt lönsamt 13

14. Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event ResortUllna, nordvästra Arninge-Ullna och Hägerneholmskvarteren Företagsekonomisk vinst om mark behålls i kommunal ägo (2 800 bostäder) Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter 67 49 14

15. Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL med fler bostäder: Företagsekonomisk vinst med minst 1 900 bostäder på kommunal mark i Arninge Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter 50 49 15

16. Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren och Event Resort Ullna Företagsekonomisk förlust med 1 400 bostäder på kommunal mark i Arninge Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter 41 49 16

17. Spårtaxi ovanför gatan fungerar bra med 25 m mellan husen Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt som en del av trädallén 17

18. Kompletterande analys Mellanstort nät till Roslags-Näsby Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby, utan att gå vidare till (T) Mörby C 18

19. Samhällsekonomisk bedömning för ett mellanstort spårtaxinät från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till Roslags-Näsby Det mellanstora spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt 19

20. Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event ResortUllna och Galoppfältet för mellanstort spårtaxinät till Roslags-Näsby Det mellanstora spårtaxinätet går med företagsekonomisk förlust för kommunen Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter 70 134 20

21. Samhällsekonomisk jämförelse Alla spårtaxinäten är samhällsekonomiskt lönsamma 21

22. Vilka utmaningar finns med spårbilar? 22 Visuell påverkanpå gaturummet Insynsproblematik Nytt system krävernya tankesätt iplaneringen Trygghetsfrågorviktiga att studera Fokus behövs på gestaltning och användarcentrerad design

23. Varför är spårtaxi så lite utbrett? 23 I Sverige finns endast en testbana (i Uppsala) Internationellt rullar två system kommersiellt och två system är under byggnad Risk med att vara först Finansieringslösningar behöver utvecklas Innovationer i trafiksystem tar lång tid Kollektivtrafiken planeras i efterhand

24. Hur ställer sig SL till spårtaxi? 24 För närvarande följer SL spårtaxiutvecklingen aktivt, men driver inget eget projekt just nu. SL har problem att finansiera stigande lönekostnader i personalintensiv verksamhet

25. Att studera vidare – utredningsbehov 25 Ökningen av fastighetsvärdet kräver detaljerad studie Finansieringsformer och driftslösning behöver studeras – OPS (Offentlig Privat Samverkan) föreslås som finansieringsmetod Kan man få statligt stöd med 50% av investeringen? Finns det privata byggbolag som kan tänka sig att medfinansiera? En detaljerad reseprognos behövs Optimal storlek på nätet behöver kartläggas

26. Slutsatser (1/2) 26 Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt Fastighetsvärdesökningenär den viktigaste intäkten

27. Slutsatser (2/2) 27 Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik  spårtaxi behöver breda gator Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos antalet parkeringar bör kunna minskasfrån 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter Avtal mellan kommunen och SL krävs Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida

28. Tack för er uppmärksamhet! 28

29. Bakgrundsbilder 29

30. Varför behövs samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse? 30 Gatubredder kan anpassas till stråk för kollektivtrafiken Markutnyttjande för bilparkering kan reduceras Exploateringsekonominkan förbättras Samplaneringen är nyckeln till goda lösningar!

31. Hur många passagerare kan åka per timme?Sittplatskapacitet per timme 31

32. Vad kostar det att bygga?Total investeringskostnad per bankilometer 32

33. Masdar city har det första spårbilssystemet 33 Tre olika vagntyper För godstransport För normal persontrafik En lyxigare variant för prinsar och prinsessor

34. Spårbilar på Heathrow flygplats sedan 2010 34 34

35. Ett tredje system byggs nu i Sydkorea 35 Öppnar 2013 i SuncheonCoastalWetlands Park Banlängd: 5,3 km 2,8 miljoner besökare per år

36. Varför är spårbilar intressant ekonomiskt sett? 36 Markvärdet höjs: ökade intäkterför kommunen Lägre driftskostnader än för buss:ger besparingar Färre bilparkeringar:ger lägre exploateringskostnad

37. Varför är planering för kollektivtrafik viktig? 37 Reducera miljöpåverkan Utnyttja marken effektivare Minska trafikenssamhällskostnader Reducera bullret Åstadkomma goda resmöjligheter för alla

38. Större spårtaxinät via Galoppfältet till (T) Mörby centrum Nära till spårtaxi-stationernavid Galoppfältet Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby Koppling till (T) Mörby C för att ge snabbare restid och färre byten till Stockholm 38

39. Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event ResortUllna och Galoppfältet för större spårtaxinät via Galoppfältet Det större spårtaxinätet går med företags-ekonomisk förlust för kommunen Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter 88 163 39

40. Samhällsekonomisk kalkyl för det större spårtaxinätet från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till (T) Mörby centrum Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt 40

41. Slutsatser – större spårtaxinätet 41 Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Kommunen och SL kan inte själva räkna hem det större nätet (kommunen äger endast 18% av marken på Galoppfältet) Förhandlingar och samarbete med många aktörer krävs  stor komplexitet(SL, fyra privata markägare samt Danderyds kommun) Värdefullt med kortare restider Ju större nät desto mer attraktivt för resenären

42. Spårtaxi i gaturummet – 22,5 m gatubredd Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt i kanten av gatan 42

43. Spårtaxi i gaturummet – 16 m mellan husen Spårtaxi rekommenderas ej på gatan – risk för insynsproblematik 43

44. Kanal- och skogskvarteren - orientering 44

45. Spårtaxidragning: Kanal- och Skogskvarteren 45 Fyra stationer täcker hela området, Max 200 m gångavstånd Breda gator  lätt att bygga spårtaxi Kommunen kan ej få intäkter från fastighetsvärdes-ökningar då området säljs

46. Hägerneholmskvarteren - orientering 46

47. Dragning av spårtaxi - Hägerneholmskvarteren 47 Fördel att behålla området i kommunal ägo  intäkter från ökat markvärde Sektion bör studeras i detalj (ev. för smalt) Alternativ dragning

48. Samhällsekonomisk jämförelse Alla näten är samhällsekonomiskt lönsamma – det lilla nätet har den högsta lönsamheten 48