1 / 15

Ungdomars och vuxnas läsförmåga – resultat av PIAAC 2012 i ett utvecklingsperspektiv

Ungdomars och vuxnas läsförmåga – resultat av PIAAC 2012 i ett utvecklingsperspektiv. Mats Myrberg KTH. Projekt och publikationer till grund för presentationen:.

tacy
Download Presentation

Ungdomars och vuxnas läsförmåga – resultat av PIAAC 2012 i ett utvecklingsperspektiv

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ungdomars och vuxnas läsförmåga – resultat av PIAAC 2012 i ett utvecklingsperspektiv Mats Myrberg KTH

  2. Projekt och publikationer till grund för presentationen: PIAAC 2012, ”Program for the International Assessmentof Adult Competencies”: OECD Skills Outlook 2013- FirstResults From the Survey of Adult Skills PISA 2012:15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skolverkets rapport 398 2013 PISA 2000-2012: Fra 15 til 27 år – PISA-eleverne i 2011/12. SFI-rapport 14:13 Pågående forskningsprojekt:Skillacquisition, skill loss, and age. A comparativestudyofCognitive Foundation Skills (CFS) in Denmark, Finland, Norway, and Sweden NORDFORSK Mats Myrberg KTH/ECE

  3. Sverige resultat i PISA 2000-2012 Mats Myrberg KTH/ECE

  4. Literacy 16-24 år i PIAAC – ”Program for the International Assessmentof Adult Competencies” 2012 Mats Myrberg KTH/ECE

  5. Andel unga (16-24) i PIAAC 2012 med avancerade IT-kunskaper Mats Myrberg KTH/ECE

  6. Sverige på sjätte plats eller Sverige på 26:e plats? • Mäter PISA och PIAAC samma verklighet? Vad är ”literacy” i PISA och PIAAC? • Studierna historiska bakgrund • Mätteknik – precision och relevans • Vad beror skillnaderna på? • Hur skall vi värdera resultaten? Mats Myrberg KTH/ECE

  7. Samma grundläggande element i PISA:s och PIAAC:s syn på vad literacy är: PIAAC-literacy: PISA-literacy: Reading literacy is understanding, using, reflecting on and engagingwithwritten texts, in order toachieveone’sgoals, developone’sknowledge and potential, and participate in society. Reading literacy includes a widerangeofcognitivecompetencies, from basicdecoding, toknowledgeofwords, grammar and largerlinguistic and textualstructures and features, toknowledgeabout the world. • Literacy is defined as the abilitytounderstand, evaluate, use and engagewithwritten texts toparticipate in society, achieveone’sgoals, and developone’sknowledge and potential. • Literacy encompasses a rangeofskills from the decodingofwrittenwords and sentencesto the comprehension, interpretation, and evaluationofcomplex texts. Mats Myrberg KTH/ECE

  8. Mätteknik – precision och relevans! PIAAC PISA Totalt 4.700 åk9-elever (födda 1996), tvåstegsurval skolor/elever Test och enkät under två lektionstimmar Litet bortfall, god representativitet ”High stakes vs ”low stakes”? • Totalt 4.600 vuxna svenskar 16-65 år, dvs inte fullt 100 per åldersklass • Test och intervju i hemmet, ingen tidsgräns • Stort bortfall men god representativitet • Ej identiska instrument med föregående mätningar, IALS 1994 och 1998 Mats Myrberg KTH/ECE

  9. Orsaker till skillnaderna  Olikheter i instrumenten - utbildningsfokus i PISA, arbetslivsfokus i PIAAC  Förmågeutveckling 15-24 år -”Cognitiveenhancers” i vardagen  ”5000 timmar” – ”Matteuseffekten”! Teorier om lärande – relevans och belöningsvärde ”Fluid” vs ”crystallized” intelligence ”Americanhighschool – whocares?”  Skolpolitiska beslut som lett fel – vad kan vi åtgärda?

  10. Literacyutveckling – två tvärsnitt Mats Myrberg KTH/ECE

  11. Hur skall vi värdera resultaten? Alternativa tolkningar: • PISA 2012-debaclet kommer att fortplantas till PIAAC 2022 • 15-åringarna 2012 kommer till följd av sina erfarenheter som unga vuxna att prestera lika väl i PIAAC 2022 som unga vuxna i Sverige gjorde i PIAAC 2012 • ”Literacy” kommer att tillmätas mindre betydelse än ”IT-baserad problemlösning” i framtiden – ungdomarna är redan där Mats Myrberg KTH/ECE

  12. Literacyutveckling i längden – SFI-studien ”Fra 15 til 27 år” • 1900 danska 15-åringar i PISA 2000 följs upp till PIAAC 2012 • Markant ökning i Literacy mellan 15 och 27, särskilt för pojkarna • Starkt samband mellan läsförmågan vid 15 år och fortsatt utveckling till 27 år • Fortsatt utbildning den viktigaste enskilda faktorn bakom utvecklingen • ”Use-it-or-lose-it” – NEET (”Not in Education, Employment or Training”)! Mats Myrberg KTH/ECE

  13. Literacy på högskolenivå • Finska gymnasieexaminerade bättre än amerikanska högskoleutbildade • Motsvarande två skolårs skillnad i literacypoäng mellan Finlands och Sveriges högskoleexaminerade • Studier av skrivförmåga - Victoria Johansson, Lunds universitet: Utveckling av skriftlig och muntlig framställning från mellanstadiet till universitetet • Internetanvändning bland hög- och lågutbildade • Literacy och ”SkillAcquisition” • Literacy - utbud och efterfrågan, fem kravnivåer Mats Myrberg KTH/ECE

  14. Spekulativ avslutning - Vad kommer att hända med den svenska läsförmågan i framtiden? • Utbildning och läsförmåga går hand i hand –utbildning är den främsta kravställaren • Vilka är läsningens belöningsvärden? - Läsningens järntrianglar (Gudmund Hernes) • Modern mediedramaturgi – 8 klipp i minuten (varför Assar Lindbeck inte ville ställa upp i TV) • Hermodsgenerationen vs ”Idol” • ”Literacy is a freshcommodity” • Lokalpressens roll för lokala gemenskaper i kontrast till ett splittrat medielandskap med virtuella gemenskaper • Framtidens arbetsliv –bifurkationsteorin återupplivad Mats Myrberg KTH/ECE

  15. Lärdomar att dra: • Skolkunskaper ≠ vuxenkompetens • ”Facts kick” – dåliga nyheter först • Vetenskaplig granskning av instrumenten (enkät, uppgifter, ”readingcomponents”) • Vad bör vi göra inför PISA 2018/PIAAC2022? a) Matchning PISA/NP, registeruppgifter b) Fokus på förklarande variabler c) Bilateralt forskningssamarbete i stället för ”leaguetables” Mats Myrberg KTH/ECE

More Related