Välkomna till Nobelmötet 2012! Dag 1: Tema åtgärder och mål Dag 2: Tema uppföljning och

1. Välkomna till Nobelmötet 2012! Dag 1: Tema åtgärder och mål Dag 2: Tema uppföljning och utvärdering Nu kör vi!

2. Regional utveckling & samverkan i miljömålssystemet - Länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter, inkl. nationella myndigheter och kommuner. - Hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdarbetet. - Finansieras av anslag via NV. - Viktiga delar av arbetet är: - Uppdateringar av indikatorer på miljömålsportalen. - Utveckling av indikatorer, dataflöden, uppföljningssystem och samordning av detta. - Länssidor på miljömålsportalen & regionala målbedömningar. - Revidering av regionala mål. - Stöd till och utveckling av åtgärdsarbetet. - Information och kommunikation

3. Miljömålssystemets samordnare etc – närmast sörjande administratörer & eldsjälar! Staten: • Miljömålssamordnare etc länsstyrelserna (60 personer på RUS kontaktlista) • Regionala miljömålssamordnare Skogsstyrelsen (21 personer) • RUS styrgrupp (8 personer) • RUS arbetsgrupp (11 personer) • Naturvårdsverkets samverkansfunktion (8 personer) • Nationellt målansvariga (16 personer) • NV samverkangrupp (25 myndigheter, SKL, näringsliv, miljöorg, ca 40 pers) Regeringskansliet: • MMB:s kansli (ca 5 personer) • M-dep (ca 3 personer) + andra dep Kommun, region: Kommunala miljöstrateger (290 personer?) Andra: ?

4. En kommunikationsutmaning - att ha två perspektiv samtidigt!Perspektiv 1:Vi når inte generationsmåletUtmaningen är enorm 1 1 14 Perspektiv 2: Mycket bra miljöarbete sker Insatserna är viktiga för att nå målen Miljöarbete lönar sig Det finns anledning till hopp nej ja nära

5. Huvudbudskap FU 2012: Säkerställ att redan fattade beslut genomförs! Utveckla strategier för hållbar konsumtion! Kommunicera och informera om möjligheterna med miljöarbete!

6. RUS styrgupp Stig Hammarsten, Ordförande, Länsstyrelsen i Gävleborgs län (X)     Märet Engström, representerar Länsstyrelsernas miljövårdsdirektörer, Länsstyrelsen i Värmlands län (S) Andreas Hagnell, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Jan Linder, Skogsstyrelsen Manuela Notter, Naturvårdsverket Lennart Sorby, Havs- och vattenmyndigheten Elisabet Weber, representerar Länsarkitekterna, Länsstyrelsen i Skåne län (M) Jeanette Joelsson, representerar länsantikvarierna, Länsstyrelsen Västerbottens län Naturvårdsverkets samordningsfunktion, adjungerad

7. RUS arbetsgrupp Magnus Eriksson, Dalarna: Verksamhetsledare. God bebyggd miljö och Generationsmålet. Samhällsplanering.Fredrik Holm, Värmland: Begränsad klimatpåverkan. Energi.  Birgit Nielsen, Västra Götaland: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Luft, transporter och avfall. Emilie Vejlens, Gotland: MÖV. Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vatten samt gifter/kemikalier.Kristofer Sjöö, Halland: Kulturmiljö och bebyggd miljö. Coco Dedering, Kalmar: Kulturmiljö och landskap. Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen: Levande skogar. Skogliga området. Eva Mikaelsson, Västerbotten: Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Naturmiljö/ biologisk mångfald. Marie Vallin, Västerbotten: Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Ett rikt odlingslandskap. Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap.Jens Mattsson, Jönköping: Information Monika Puch, Skåne:Information, indikatorsamordning.

8. RUS söker en medarbetare till arbetsgruppen inom området energi och klimat Arbetsuppgifterna: • Indikatoransvar för energiindikatorer och delaktighet i utveckling av dataförsörjning/statistik tillsammans med nationella myndigheter m.fl. • Vara med och utveckla och delta i RUS åtgärdsuppdrag samt vägledning i första hand kring klimatmålet  • Vara en brygga till energisamordnarnätverket och deras verksamhet. 20-30 procent. Sökande bör helst även ingå i länsstyrelsernas energisamordnarnätverk och främst arbeta med energiuppdraget.

9. Prel. VP 2013 – Åtgärder för att uppnå målen Utveckling: • Vägledning åtgärdsprogram, goda exempel på hemsidan och utveckla former för erfarenhetsutbyte. Prio 1 • Utveckla uppföljning/utvärdering och planering av åtgärder/åtgärdsprogram genom några projekt, om möjligt sker i samarbete med olika länsstyrelser där deras egna idéer omsätts: - Åtgärdsuppföljning. Prio 1 - Vägledning samhällsekonomiska analyser. Prio 1 - Spetsat uttag av slutsatser i FU 2012. Prio 1 - Metoder för planering och genomförande av åtgärder. Prio 2

10. Prel. VP 2013 – Åtgärder för att uppnå målen Utveckling: • Fortsätta metodutveckling inom viktigare åtgärdsområden: Kulturmiljö Prio 1 ÖP-resan Prio 1 Transporter. Prio 2 Regional tillväxt Prio 2 Ekosystem Prio 1 • Följa Miljömålsberedningens arbete. Prio 2 • Upprätta ett dokument där aktuella nationella prioriteringar framgår. Prio 2 • Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen. Under året genomföra ett projekt i syfte att underlätta länsstyrelsernas stöd till kommunerna (projektplan tas fram).*Prio 1 • Generationsmålet - internationella perspektiv/konsumtionsmönster. Samverka med nationella initiativ. Prio 2

11. Prel. VP 2013 – Miljömål Förvaltning: • Stödja i arbete med regionala miljömål, bl.a. genom att förmedla aktuell kunskap om nationella miljömål och anslå olika läns regionala miljömål på RUS hemsida. Utgå från gemensamma rekommendationer. Utveckling: • Bidra i Naturvårdsverkets projekt kring målmanualer och översyn av länssidor på Miljömålsportalen. Prio 1 • Bidra till etappmålens regionala användning och uppföljning. Prio 2

12. Vägledning åtgärdsprogram • Vägledningen ska inte styra utan vägleda. • Hur man kan gå tillväga (bl.a. utifrån olika länsexempel), för- och nackdelar med olika sätt. I vissa fall en rekommendation. • Vägledningen publiceras som en rapport på kanske 30-40 sidor. • Utöver vägledningen läggs länens goda exempel upp på hemsidan • Utifrån vägledningen genomförs fördjupningsprojekt som utvecklar metoder • Referensgrupp, starta upp igen…

13. Vägledning åtgärdsprogram 1. Vad är ett åtgärdsprogram? Begreppet, olika sätt att utforma… 2. Kopplingen mellan regionala miljömål och åtgärdsprogram 3. Struktur på ett åtgärdsprogram för miljömålen Detaljeringsgrad, programperiod, vilka åtgärder, områdesindelning 4. Processen att ta fram åtgärdsprogram (och regionala miljömål) 5. Genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram Internt och med externa parter, åtgärdsuppföljning m.m. 6. Särskilt samspelet med kommunerna och den lokala nivån

14. Metodutveckling åtgärder/åtgärdsprogram Uppföljning/utvärdering och planering… Några projekt, om möjligt i samarbete med olika länsstyrelser där deras idéer omsätts: Utveckling av åtgärdsuppföljning och sammanställning av olika uppföljningssätt. (projektidé Dalarna, sydlänsmodellen) Vägledning samhällsekonomiska analyser i anslutning till plattformen. Spetsat uttag av slutsatser i FU 2012 om arbete gentemot sektorer och uppdrag och i dialog med linjeverksamheterna. Identifiera vem som har ansvar för vad. Metoder för planering och genomförande av åtgärder/åtgärdsprogram, bl.a. tillgängliggörande av Västerbottens webbapplikation klimat- och miljölöftet.(projektidé Stockholm, Halland) Upprättande av åtgärdsbank med vassa åtgärder har också föreslagits.

15. Stärka stödet till /samverkan med kommunerna (+ regioner) Genomföra ett projekt i syfte att underlätta länsstyrelsernas stöd till kommunerna. Särskilt samarbete med några län (sonderingar Västra Götaland, Västerbotten och Dalarna?) Samarbete med SKL. Tänkbart innehåll: • Lokala miljömål – hur de kan se ut • Uppföljning lokalt – lokal upplösning gemensamma indikatorerna, annan uppföljning • Lokala åtgärdsprogram – hur de kan se ut • Lokalt åtgärdsarbete – ev. områden som kan behöva utvecklas • Länsstyrelse & kommun – stöd och samverkan Projektledare? Arbetsgrupp? Rapport? Seminarium?

16. Prel. VP 2013 – Organisation, dialog, förankring Förvaltning: • Löpande möten och kommunikation inom RUS organisation • Löpande dialog med länsstyrelsernas miljömålssamordnare och Skogsstyrelsens miljömålsansvariga, NV samordningsfunktion. • Fortsätta arbeta med RUS utvecklingsområden (se hemsidan). • Förankra med och informera lg6 och Mvdir. • Informera länsstyrelsernas olika nätverk när möjlighet ges. • Ha kontakt med forskning som exempelvis EviEm.

17. Prel. VP 2013 – Organisation, dialog, förankring Utveckling: • Ta fram org. skiss för RUS där roll och relationer tydliggörs, vid behov se över dokumentet RUS roll. Bidra i NV:s organisationsutredning. Prio 1 • Utveckla kontakterna med de 25 nationella myndigheterna. Prio 2 • Utveckla formerna för kommunikation med och mellan länsstyrelsernas miljömålssamordnare, genom bl.a. lync-möten. Prio 2 • Se över RUS relation med regionala miljömålsnätverken och verka för att sådana ska finnas för alla län. Prio 2 • Fortsätta utveckla involveringen av sakområden/ansvariga för olika mkm på lst i den gemensamma dialogen, bl.a. genom lyncmöten. Prio 1 • Ordna så att miljömålssamordnare kan komma till nästa års Almedalsvecka. Prio 2

18. RUS och de regionala miljösamordnarna m.fl. Styrgruppens diskussion under hösten RUS – en hund med flera herrar! • styrs av RUS styrgrupp och lg6 • NV finansierar • stödja underlätta samverkan mellan miljömålsamordnarna • underlätta dialogen och samarbetet med nationella nivån • (underlätta miljömålsintegrering i regionala uppdrag etc.) Styrgruppens diskussion: • Fungerar i stort, men alltid förbättringspotential…. • Förhållandet RUS och samordnarna är uppbyggt på förväntningar från samordnarna. Viktigt med gemensam känsla för vad som är viktigt och rätt prioritering. Viktigt att RUS levererar vad man sagt i tid, annars besvikelse. • Betydelsen av bra mötespunkter mellan olika länsstyrelsenätverk. Frågor kan lyfta när personer från olika verksamheter pratar med varandra.

19. RUS och de regionala miljösamordnarna m.fl. Styrgruppens diskussion under hösten • Länsråden ser över sin gruppindelning och kartlägger nätverk. • Om RUS kan uppfattas som något som är mer till för NV än för länsstyrelserna? • RUS VP bör spegla vad som är viktigast ur allas perspektiv. • Stöd behövs till miljömålssamordnarna för att de ska klara sin nya roll i åtgärdsarbetet. Att nå samsyn om vad rollen innebär. • Arbetssituationen på en del län är ansträngd och miljömålsuppdraget prioriteras ned. Att RUS ska kompensera det genom sitt stöd är orimligt. • Samverkan med nationella myndigheter i åtgärdarbetet. Åtgärder ska huvudsakligen ske i linjeverksamheterna, men det finns insatser RUS och miljömålssamornarna kan göra. RUS skulle kunna vara en viktig nod i gemensamma utvecklingsinsatser för åtgärdarbetet.

20. Prel. VP 2013 – Uppföljning och utvärdering Förvaltning: • Bidra till länsstyrelsedeltagande och regionala perspektiv. Med i NV:s samverkansgrupp och målarbetsgrupp • Stödja i Årlig uppföljning • Samordna indikatoruppdateringarna • Kommunenkäten för God bebyggd miljö • Dialog med NV om miljömålsportalen Utveckling: • Bistå NV i planeringen av FU 2015. Prio 1 • Delta i arbetet med målmanualer och översyn av indikatorer i det gemensamma systemet.Prio 1 • Utveckla MMU inom olika områden. Vid behov finansiera utv. insatser. Medverka i flera miljömålsprojekt och i MÖV-översynen.Prio 1 • Utveckla samverkan med MIT samt NV miljödataförsörjning. Prio 2 • Stödja MIT ekonomiskt. Prio 1

21. Prel. VP 2013 – Miljömålsmedel utv. projekt Förvaltning: • Bereda länens projekt som finansieras av miljömålsmedel via NV:s anslag efter NV:s beställning • Om Naturvårdsverket önskar fortsätta delta i beredningen av MÖV-projekt • Utvärdera genomförda länsprojekt enligt den rutin för detta som beslutats 2011.

22. Slutsatser FU 2012 regionalt som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet: • • Resurstillgången i miljöarbetet behöver generellt öka om målen ska kunna nås. • • Samordningsresurserna för miljömålsuppdraget behöver bibehållas på minst nuvarande nivå och i vissa län förstärkas. • • Myndighetsutövningen genom tillsyn och tillståndsgivning behöver skärpas och utvecklas så att den i större utsträckning bidrar till att nå miljömålen. • • Mer metodutveckling och samverkan mellan länsstyrelser och med nationella myndigheter behövs för att integrera miljömålen i olika uppdrag och verksamheter. • • Miljökommunikationen behöver förbättras. • • Särskilda nationellt initierade åtgärdssatsningar och liknande behövs inom vissa områden.

23. Slutsatser FU 2012 regionalt som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet: • • Regionala uppdrag där samstämmighet med miljömålen råder behöver ha tillräckligt med resurser, men i vissa fall kompletteras, t.ex. med mer strategisk planering. • • I regionala uppdrag där fler samhällsmål finns behöver miljömålsintegreringen stärkas i hela kedjan, med mer planering, samverkan och i vissa fall skarpare styrmedel. • • Miljömålsuppdraget kan i större utsträckning bidra till sektorernas miljöarbete, men kraften ska läggas på sektorer där detta gör mest nytta. • • Länsstyrelserna behöver stödja kommuner mer och samverkan mellan kommunerna behöver öka. • • Samverkan med regionförbunden behöver fortsätta utvecklas. • • Konsumtionsmönstrens betydelse motiverar visst engagemang från länsstyrelserna, vilket kan ske genom stöd till och samverkan med bl.a. föreningar och folkbildningen.

24. Vad innebär detta för oss? • Stämmer slutsatserna och kunskapen som kommit fram med vår bild? • Vad kan det innebära för våra prioriteringar i arbetet för miljömål och med åtgärdsprogram?