Annika Bengtner 2003

1. Flickor med ADHD Annika Bengtner 2003

2. “ Ont i magen, huvudvärk. ”  • “Tog lång tid på sig på morgonen, ibland kom hon inte iväg om de kläderna hon ville ha inte var rena.” • “Kom ofta för sent, svårt att få med lappar och annat  till och från skolan.” • “Kom inte hem efter skolan.” • “Orkade inte med att göra läxor.” Hur upptäckte du din dotters problem?  Annika Bengtner 2003

3. Hur upptäckte du din dotters problem? • “Utbrott –hon orkade inte gå till skolan efter onsdagen ju längre in på terminen det var. Ju längre in på terminen det var ju oftare blev hon sjuk.”   • “Hade svårt att räkna mera än 1 led, läsuppgifter i matten tog lång tid. ” •  ”Svårt att veta när hon skulle börja med läxor, Alltid i sista minuten. Visste inte hur man skulle göra läxor.” Annika Bengtner 2003

4. Fortsättning •  Under ett års tid var vi alltid i konflikt pga läxor.  • Vilket resulterade i att vi sedan kom överens om att läxor görs i skolan.  • D: “Människor frågar ofta mig hur det är att ha ADHD, eller hur det känns när jag är stressad.  Men hur ska jag veta det jag är ju sådan som jag alltid har varit.” Annika Bengtner 2003

5. “Jag blir alltid så jagad när det gått några veckor in på terminen, mamma,  när jag ser att jag inte kommer att hinna med alla uppgifter så blir jag yr i huvudet.”  • “Jag får ofta för mig att jag är dummare än alla andra. De andra har lättare att  komma ihåg. “ Dottern berättar Annika Bengtner 2003

6. Hur upptäckte du som mamma att din dotter hade ADHD "Jag som förälder" kände igen mig själv då hon verkade bli inbunden och inte vara närvarande, när  hon inte förstod eller orkade höra klart. ” “Jag såg hennes ångest och trötthet.”     ”Då vi läste läxor kände jag igen ilskan, hon hade då hon inte förstod. “ Annika Bengtner 2003

7. Hur upptäckte du som mamma att din dotter hade ADHD Hon hade samma stora omsorg i att vara ordentlig, alla hårstrån skulle ligga på rätt ställe.  Hennes rum var kaos. Kunde och kan inte slänga saker eller kläder. Det bara hände saker när det handlade om M. Hon var lättledd.   Annika Bengtner 2003

8. Då hon var med kompisar så fanns det inga regler.  Ett tag var jag riktigt orolig för henne då hon verkade glömma av alla regler och ordningar  som fanns.  Prova på att dricka alkohol. Sniffa, och röka.  Hon gjorde så många dumheter som hon inte skulle gjort annars. Hade hon inget att göra, så drog hon gärna igång sin storebror Hur upptäckte du som mamma att din dotter hade ADHD? Annika Bengtner 2003

9. Flickor med AD/HD:Uppmärksahetsproblem Flest flickor finns i denna grupp som inte får diagnos Hypoaktiva eller /passiva/svårt att komma igång "Hon är en sådan rar flicka. Hon måste försöka tala högre inför klassen" Flickan känner sig bortkommen, sitter längst bak i klassrummet, ger sken av att lyssna, dagdrömmer. Dåligt självförtroende- "Jag har kunnat....... glömt" Annika Bengtner 2003

10. Flickor med AD/HD:Uppmärksahetsproblem Har en tendens att ge upp inför minsta motgång. Begåvade flickor i denna grupp som inte har inlärningssvårigheter lär sig att kompensera. Kan klara eftergymnasiala studier med stor ansträngning Utvecklar kronisk stress, depressioner och ångest i vuxenlivet. (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

11. Flickor med AD/HD:Hyperaktiva/impulsiva lättare att upptäcka - får oftare en diagnos högljudda, fysiskt aktiva, påflugna, risktagare svårt att hålla ordning, dålig handstil, kan inte skriva på raden ger intryck av att inte bry sig om skolarbetet Inlärningsproblem (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

12. Flickor med AD/HD:Kombinerad typ Rastlösa, nervösa mindre trotsiga och upproriska än pojkar Extremt pratsamma och fnittriga har svårt att arbeta tyst och lugnt Avbryter andra, hoppar från ämne till ämne eller hänger kvar Humörsvängningar, svårmotiverade Uppfattas som ledartyper eller som stöddiga, envisa och bortskämda Clown (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

13. Vad är stress för M? Skola: Läxor, självförtroendet, passa tider, passa in,hinna med,komma ihåg att minnas, finnas till för alla vilket gör att jag glömmer av mig själv. Bilden ritad av mamman Annika Bengtner 2003

14. “Jag vet inte hur det är att inte känna stressen då jag alltid har den.” • “Men det har blivit bättre efter att jag börjat äta medicin. Jag är inte lika trött som jag var innan Concerta, nu har jag även fått ett liten påfyllningstablett på eftermiddagen så jag ska orka mera efter skolan.!  • “Jag blir inte lika arg som innan.”  I vilka situationer är M stressad och hur känns det? Annika Bengtner 2003

15. Vad är det som är annorlunda med flickor (AD/HD), forts Överaktivt verbala Riskfyllt beteende: droger-sex Begåvade flickor-överambitiösa Trotsigt beteende Depression-ökar efter pubertet Större risk för drogmissbruk Risk för tonårsgraviditet (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

16. Vad är det som är annorlunda med flickor (AD/HD)? Diagnoskriterier utifrån pojkar Flickor mer glömska och ouppmärksamma Tysta, slarviga, dagdrömmande-mindre uppmärksamhet Senare eller aldrig diagnos Svårare med kamratrelationer-stöts ut (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

17.  Glömmer ofta läxor,böcker, viktiga lappar, tappar bort  och glömmer nycklar.  M gjorde sin första utredning i 4 klass med då sa de att hon bara hade inlärningssvårigheter. Att jag ställde för höga krav på henne. Symtom hos M? Annika Bengtner 2003

18.  Precis innan sommarlovet nu 2010  så blev det en ny utredning. M gick i åttan och saknade  godkända betyg i många ämnen. Fick  diagnosen ADHD, och medicin. Skolan fick  till sig Vad M behövde hjälp med.  Malou en större kunskap om vad hon var bra på, även revansch lust Symtom hos M Annika Bengtner 2003

19.  M får idag godkända betyg  till jullovet.  • Hon läser läxa varje måndag i skolan.  • Hon vågar mera i dag be om hjälp, frågar sina kompisar hur de gör när de pluggar. Symtom hos M efter diagnos Annika Bengtner 2003

20. Hjärnans exekutiva funktioner är viktiga i skolsituationen. Barn med AD/HD har kroniska svårigheter inom följande: Initiera, organisera och prioritera uppgifter Fokusera och hålla kvar uppmärksamheten på en uppgift Upprätthålla vakenhet, kraft och bearbetningshastighet. Bemästra känslor och frustrationer Ha tillförlitlig åtkomst till minnet Styra och kontrollera tal och beteende (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

21. Problem för flickor med AD/HD Försenad mognad - anses omogna för sin ålder Leker med yngre barn Svårt med klockan, tiden Svårt att skilja på hö/vä Svårt att överföra en kunskap till en annan - generalisera Svårt att prioritera då hon lever i ett virrvarr av stimuli (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

22. Problem för flickor med AD/HD, forts. Svårt med förändringar Svårt att komma igång/avsluta Behöver rutiner, struktur och förberedelser- coachning Kräver stimuli för att vara vaken. Understimulering leder till “uttråkning” Får hon inte stimuli skapar hon den själv - konflikter Hur kan hon så konsekvent vara så inkonsekvent? Annika Bengtner 2003 (Nadeau 2002)

23. Problem för flickor med AD/HD, forts Motoriskt klumpiga / svårt med kroppsuppfattningen (DAMP) Tvångsmässiga beteenden: Behov av att skapa ordning i ett inre kaos. Pedanteri Skam och psykiska besvär Orala problem: Tuggar på kläder, tumsugning, biter på naglar, tuggar på håret Ätstömingar: Överkonsumtion/anorexi Sömnstörningar Kamratrelationer- nedsatt social förmåga. Hennes egna upplevelser tar överhand Hon verkar inte vara intresserad av andras upplevelser (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

24. Problem för flickor medAD/HD, fortsÖverkänslighet i centrala nervsystemet: Taktil överkänslighet: Vill bara gå i vissa kläder, ryggar för en kram Då de är så sensitiva och inte alltid har kontakt med sina känslor Ångest och ilska upplevas kroppsligt-huvudvärk, magont Problem att kontrollera blåsan- dagtid- natt Känslig för smak och lukt -besvär med mat. Äter bara en viss maträtt med rätt smak, lukt, färg, konsistens osv Reagerar på ljud (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

25. Flickor med AD/HDLåg-mellanstadiet Problem med: Generalisering från en situation till en annan Impulsivitet-awisad av kamraterna Kamratrelaioner-ej förståelse för vad som är betydelsefullt for andra Att inte ha beredskap for hur andra reagerar Följa anvisningar i skolan Dagdrömmer Självkänslan Depression och ångest (Nadeau 2002) Annika Bengtner 2003

26. Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer. Hålla kvar uppmärksamheten i leksituationer Lättdistraherade Ge och ta emot känslor Förståelse för vad en social situation Annika Bengtner 2003

27. Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer. Förmåga att få andra att känna sig önskade Insikt om att det tar tid att bygga upp vänskapsrelationer Lära av sina misstag Vänta på sin tur Annika Bengtner 2003

28. Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer Vänta på sin tur Uthållighet och pålitlighet Kommunikativ kompetens Avbryter och stör de andra i leken Annika Bengtner 2003

29. Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer Uppfatta och följa instruktioner i samspel Organisera sina aktiviteter Hantera pengar Annika Bengtner 2003

30. Vilka råd skulle du som mamma vilja ge till lärarna för att de skall upptäcka flickornas problem Lyssna på föräldrarna och se att de kan sina barn. Ifrågasätt inte om föräldrarna är oroliga. Den duktigheten som visas upp i skolan, kan vara tvärt om hemma. För  hemma kan flickan rasa uti ilska  för att hon inte orkar hålla ihop sig mer. All energi som gick åt i skolan. Ensamheten på rasten kan stå för något.  Annika Bengtner 2003

31. Högstadiet-gymnasiet (flickor med AD/HD) Planera- organisera-genomföra uppgifter Social kompetens-stöts ut från kamratgruppen Inlärnings-kognitiva svårigheter Annika Bengtner 2003

32. Högstadiet-gymnasiet (flickor med AD/HD) Depression-ångest Beteendeproblem Ökad rastlöshet Underpresterar trots hög begåvning Risk för missbruk Tidsperspektiv Sexuella relationer Annika Bengtner 2003

33. Högstadiet-gymnasiet flickor med AD/HD Känslomässig omognad Gränslöst sexuellt beteende ADL-funktioner nedsatta Omoget beteende Sammanblandning AD/HD o depression AD/HD symtomen tolkas ofta som ångest Annika Bengtner 2003

34. Högstadiet-gymnasiet flickor med AD/HD Ökade krav , självständighet utmattade Upprätthålla energi och motivation Prioritera arbete Organisera vardagen Tvångsmässigt beteende Annika Bengtner 2003

35. Kvinna 24 år DAMP/AD/HD motorisk klumpig läs-och skrivsvårigheter. skrivmotorik minne skatta tid pengar-räkningar störs av ljud sömnstörningar ingen nära relation känsel Annika Bengtner 2003

36. Kvinna 24 år DAMP/AD/HD impulsiv/aggresiv sitta still-rastlös aktiv-passiv/låg vakenhet humörsvängningar framförhållning-”veta vad som händer” förändring ostrukturerade situationer Annika Bengtner 2003

37. Lära sig språk • ”Orden infinner sig inte vid rätt tillfälle” • Svårt tolka sammanhang • ”lugn på ytan-kaos i huvudet • Känsla av utanförskap från 10 års ålder Kvinna 39 år Svår AD/HDmed autistiska drag (vid pressade situationer) Lugn Passiv-aktiv (ojämn) Planering-organisations-problem Brister i social förmåga i kontakter Tid/ minnesproblem Koncentrationssv. Annika Bengtner 2003

38. Känner sig utanför-passar inte in någonstans • Dras till det annorlunda-farliga • Minne och tid • Planera-organisera-påbörja-avsluta Kvinna 36 år impulsiv Hantera relationer Många sexuella kontakter-håller ej ”Dagdrömmer” Impulsiv ”talar först-tänker ibland” Annika Bengtner 2003

39. Behandlingsmetoder för flickor med AD/DH Tidig diagnostisering (undvika sekundära tilläggsymtom) Kunskap om AD/HD till flickan och alla i omgivningen ger ökad förståelse Information till alla lärarna som undervisar Nära samarbete med föräldrarna Rapportkort varje dag mellan hem och skola ”Ge barn med AD/HD samma anpassning i vardagen som barn med rörelsehinder” (Nadeau 2002) (Annika Bengtner2003) Annika Bengtner 2003

40. Behandlingsmetoder för flickor med AD/HD forts Anpassa skolmiljön Utveckla strategier för bättre beteende Gruppbehandling(reflektera över samspel) Strategier för att utveckla socialt samspel, att hantera ilska Beteendemodifikation (positiv feed-back) Medicinering (symtomlindring) (Nadeau 2002) Annika Bengtner 2003

41. Stöd för flickor med AD/HD Resursperson/coach Utveckla starka sidor Stödgrupper Välja rätt inriktning för fortsatta studier Annika Bengtner 2003

42. FORTGÅENDE EPISODER AV AGGRESSIONER Bestående kaos i AD/HD-familjen BARNET KRÄVDE KONSTANT UPPMÄRK-SAMHET FAMILJEN BESKREV KAOSET SOM: KONFLIKTER MED LÄXOR FORTGÅENDE PROBLEM MED KAMRATER OCH VUXNA KRISER ÅTERKOMMANDE SAMTAL FRÅN LÄRARNA Kendall 1998 Annika Bengtner 2003

43. Tack för att ni har lyssnat på föreläsningen om flickor med ADHD Presentationen gjord av:Annika Bengtner.    Målningar och teckningar gjorda av:Carina Ikonen Nilsson. Tavlorna är fotograferade: av Carinas dotter.  "som har en dröm om att bli fotgraf." Annika Bengtner 2003