Semantik – introduktion

1. Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik argumentstruktur motsägelser / mångtydighet metaforer / parafraser idiomatiska konstruktioner Filosofi ontologi epistemologi medvetande Semantik – introduktion

2. Semantik – introduktion • Psykologi / psykolingvistik • resonerande • minne • tillägnande av språk • tolkning • AI • representation av semantisk information • beräkningsmodeller

3. Kompositionalitet oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås... Antagande 1: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna Innefattande “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten. => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna slutsatserna innefattas av premisserna Kompositonalitet & innefattande

4. Vad är mening? Platons idévärld... ingen idé... Språket som symbolsystem -> Antagande 2: att veta meningen med ett begrepp är att veta vad det refererar till Sanningsvärde Antagande 3: att veta meningen med ett uttryck är att veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant -> “Truth – conditional semantics”… Referens & sanningsvärde

5. Semantiskt värde (dvs referens) “Pelle springer” [Pelle] = vår Pelle [springer] = {personer som springer} [Pelle springer] är ekvivalent medPelle ∈{personer som springer} Det semantiska värdet av en utsaga beräknas utifrån det semantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP Komposition + sanningsvärde

6. “Ingen springer” en lösning: FOPL -> (∀x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger) OK, men... “De flesta politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger)... ny lösning: mängder... Problem: kvantifikation

7. “ingen” = {{}} “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} ger:[någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d:o för “ingen” “De flesta” hundar skäller... = {alla mängder där mer än hälften av alla hundar ingår}, t.ex. ger: [de flesta hundar skäller] = {skällare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla hundar ingår} Mängder i stället för logik

8. Räckvidd “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla ...”, beroende på sammanhang Tempus “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda ­ “av vana” Indexikalitet “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “någon röstade på alla kandidater...” FOPL fixar... Diskurs(problem)

9. Referens = mening? “Göran Persson” vs. “Sveriges statsminister” samma referent, men olika mening... statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson... “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges statsminister” Sense... … Är egenskapen hos ett uttryck som bestämmer HUR det refererar till något: nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ -> möjliga världar... “Reference” och “sense”

10. Sense För en utsaga: inte dess sanningsvärde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) För ett predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! (oavsett värld) den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat Möjlig-världssemantik

11. sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” sant, ty denna världen ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt “gräs är rött” falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant... sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld... Möjliga världar, forts.

12. “Logiskt allvetande” Sherlock Holmes och Dr. Watson... Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning Problem i möjliga världar...

13. Bevisteoretiskt övergå till formalism, t.ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord Det är uttryckets logiska struktur som har betydelse Modellteoretiskt inbegriper tolkning verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang -> mentala modeller... Bevis vs. modeller

14. “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga.” {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} utsagan är sann modellen säger för mycket några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga... ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket “Pelle knarkar och har dålig kondis”... Mentala modeller

15. - Alltså... • Semantiska modeller fångar kunskapens egenskaper och regler för resonerande i det idealiska fallet, medan mentala modeller är mänskliga approximationer av detta ideal.

16. Alternativa metoder? • Mer eller mindre kontroversiella.... • Utveckling av icke-standard logik som mer liknar mänskligt resonemang • Problem: soundness – completeness • Semantiska nätverk / konnektionism • Problem: hur plocka ut meningen ur ett nätverk? • Procedurell semantik