1 / 23

Hur miljöanpassar man kostråden?

Hur miljöanpassar man kostråden?. Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket. Varför skall Livsmedelsverket bry sig om miljön?. Myndigheternas allmänna miljöansvar Miljöledningssystem Särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet

vladimir-turner
Download Presentation

Hur miljöanpassar man kostråden?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur miljöanpassar man kostråden? Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket

  2. Varför skall Livsmedelsverket bry sig om miljön? • Myndigheternas allmänna miljöansvar • Miljöledningssystem • Särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet • Ansvar för att följa upp arbetet med att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen (16 st) • 4-årscykler (rapport till Miljömålsrådet) • Uppdraget ej detaljstyrt

  3. Miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande Kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv

  4. Nuvarande kostråd(ett femte övergripande råd om Nyckelhålet visas ej)

  5. Översyn av kost/konsument-råd • Samarbete Livsmedelsverket + Naturvårdsverket • Hur kan kostråden göras miljövänligare? • Vetenskapligt underlag (SLU, Uppsala och SIK, Göteborg) • Hösten -08: råden tar form (fokusgrupper), kommunikationsplanering • Färdiga råd vid årsskiftet 08/09

  6. ”Miljösmarta matval utifrån kostråd” • Näringsaspekterna grunden • Miljöaspekter (matval) läggs på • Inspirationskälla Första Steget, SMART-maten (Stockholms läns landsting) • Projektledare Monika Pearson

  7. Vilka miljökvalitetsråd har störst relevans? • Vårt urval: • Begränsad klimatpåverkan • Giftfri miljö • Ett rikt odlingslandskap • Ett rikt växt- och djurliv • Kött: Ingen övergödning • Fisk: Hav i balans samt levande kust och skärgård

  8. Något om sättet att ta fram miljöaspekterna • LCA och andra viktiga verktyg för att ta fram underlag – miljömålen mallen • Jämförelser i första hand med andra livsmedel inom samma grupp • Etiska (djurskydds-) och rättviseaspekter ej med • Mullhalt och virtuellt vatten ej bedömda • Fisk - även hållbarhetsaspekter

  9. Kött, mjölkprodukter • Miljöpåverkan • Störst påverkan sker ”före gårdsgrinden”, men viss påverkan från transport, förädling, frysning m.m. • Produktion av växthusgaser (metan, lustgas) står för rel. stor andel av total klimatpåverkan (spec. idisslande djur) • Lokalt naturbeteskött minskar användning av konstgödsel, växtskyddsmedel och transporter, främjar ett rikt odlingslandskap och artrikedom • Ekologisk produktion stödjer en giftfri miljö

  10. Medelkonsumtion av kött i Sverige(försäljningsstat. JV -07; kg/år)

  11. Kött, mjölkprodukter • Konklusion • Minska på köttkonsumtionen (medelkonsumtionen högre än näringsrek.) • Välj närproducerade produkter, nötkött gärna från naturbete • Om importerat, välj i första hand ekologiska produkter • Baljväxter kan vara en alternativ proteinkälla

  12. Fisk • Miljöpåverkan • Hotade bestånd, ospecifika fångst- metoder, energikrävande • Konklusion • Ät fisk 2-3 gånger per vecka men välj fisk från hållbara bestånd och fiskade med selektiva redskap. Kolla miljömärkning (MSC, KRAV)

  13. Frukt och grönt • Miljöpåverkan • växthusodlade F&G varierar i CO2e • lagringsdugligheten varierar • mycket spill i denna grupp • Konklusion • säsongsanpassat • mer grova grönsaker • mer frilandsodlat • mindre av flygimporterat

  14. Baljväxter • Miljöpåverkan • Låg klimatbelastning • Bra i växtföljden • Utmärkt lagringsduglighet • Utmärkt näringsinnehåll • Konklusion • Intaget av ärtor, bönor och linser borde öka kraftigt

  15. Spannmål, potatis, ris • Miljöpåverkan Kg CO2 / kg Potatis 0,1 växtskydd Spannmål 0,3-0,5 Ris 0,9-1,4 växtskydd, transport • Konklusion • Prioritera potatis och spannmål

  16. Matfetter • Miljöpåverkan Kg CO2e / kg Palm 0,3 sämre FA, avskogn. Oliv 1 erosion, monokultur Raps 1 bäst FA, växtföljd Smör 8 ”gratis”, sämst FA • Konklusion • Rapsolja är fördelaktigast för miljö & hälsa

  17. Svinn och spill • Miljöpåverkan • Upp till 1/3 kastas i hushållen, mest F&G • Konklusion • Ät upp det som köpts hem • Lagra matvarorna ”rätt” • Bäst-före-datum – smaka och lukta

  18. Klimatpåverkan, CO2- ekvivalenter per kg livsmedel

  19. Slutsats Ekologiska livsmedel Klimathänsyn ingen skillnad Giftfri miljö eko fördelaktigast Biologisk mångfald ” Rikt odlingslandskap ?

  20. För- och nackdelar, generellt • Positivt • Enklare och billigare än produktmärkning • Märkesneutralt • Konsumenten får en samlad bedömning • Negativt • Resurser krävs för att uppdatera underlaget • Osäkerhet om grunden till råden (hälsa, miljö?) • ”Myndigheten skriver folk på näsan!”

  21. Utmaningar Hur kan konsumenten veta…….. • Om nötköttet kommer från mjölkkor, • Vilket foder nötkreaturen fått, • Hur frukt och grönsaker har transporterats, • Med vilken energikälla växthusgrönsaker har producerats, • Om palmolja ingår i livsmedlet ?

  22. Tre övergripande råd • Dra ned på köttkonsumtionen • Undvik onödigt svinn (planera!) • Välj närproducerat, gärna ekologiskt

  23. Tack för att ni lyssnade!

More Related