140 likes | 407 Views
Kort presentation katalogisering specialpedagogers examensarbeten. Kvalex 2014-04-08 Kristian Lutz, lektor i specialpedagogik. Syfte med projektet. I första hand ett katalogiseringsprojekt
E N D
Kort presentation katalogisering specialpedagogers examensarbeten Kvalex 2014-04-08 Kristian Lutz, lektor i specialpedagogik
Syfte med projektet • I första hand ett katalogiseringsprojekt • Inga djupgående analyser men ger ändå en bild av t.ex. teoriers funktion och vad som är angelägna undersökningsområden för studenter • Kan fungera som ett referensbibliotek för framtida studenter och handledare
Insamlat material • Förutsättning; att arbetet publicerats på rätt plats på MUEP • Totalt 119 examensarbeten (endast specialpedagoger) mellan åren 2009-2013
Tillvägagångsätt • Arbetena har sorterats (ofta i flera mappar) utifrån tre olika aspekter; • Ämnen • Metoder använda • Teorier Metoden har varit ”noggrann skummning” av arbetena
Metoder • Intervjuer dominerar stort; • Renodlade intervjuundersökningar • Kombinerade med observation • Kombinerade med enkät • Kombinerade med textanalys • Fokusgruppsintervjuer (7 studier) Cirka 10 % av studierna är renodlade enkätundersökningar (ytterligare ca 15 % i komb.)
Barns/elevers röster • Cirka 10 % av arbetena hade med barns perspektiv där deras röster fanns presenterade.
Teoriers funktioner • Teori som legitimitet (finns där för att det ska vara så, men syns knappt i övrigt).Kompenseras då med fler empiribaserade studier som spegel. • Teori som bakgrund (finns där för att läsaren ska förstå det man studerar) • Teori som analysverktyg (finns där för att förstå det empiriska materialet) • Teori som strukturskapare (finns där i alla steg i arbetet som en röd tråd, problemformulering, metod, presentation, analys & diskussion)
Topp 4 teoretiska perspektiv • Specialpedagogiska perspektiv (ca 40 %) • Sociokulturella teorier (ca 35 %) • Systemteorier (ca 30 %) • KASAM (ca 10 %)
Specialpedagogiska perspektiv • Här finns en uppenbar risk att genomgången blir mer av en ”lärobok” och avhängigt av syftet med undersökningen är perspektiven i varierande grad användbara.
Lite problematisering kring teorier • Systemteori; Kan vara svårt att använda i analyser ifall man inte definierar några begrepp som används i analysen. Förvånansvärt få studier som använder individ-grupp och organisation.
Sociokulturell teori • Lite paralleller till systemteorin där det krävs att bryta ut begrepp för sina analyser. Kan också bli lite kaka på kaka; verksamheten (policydokumenten) formade av samma teori som används i analysen.
KASAM • Vanligt problem; att studenterna själva är lite okritiska till teorin. Empiriska materialet används ofta för att bekräfta teorin snarare än att teorin används för att analysera materialet.
Diskursteorier • Studenter som väljer denna inriktning ofta intresserade av teorierna som sådana. Att sätta sig in i begreppsvärlden inom teorin kan skapa en tidsbrist avseende den empiriska analysen.