Utveckling av kriminalitet bland unga personer

1. Utvecklingavkriminalitet bland ungapersoner Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr.

2. Fokus för föreläsningen • Ungdomsåren & kriminalitet • Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer • Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

3. Ungdomsåren • Omvälvande period • Barn  vuxen? • Förändrade krav (”maturity gap”) • Biologiska förändringar (t.ex. hormoner) • Omställning av sociala förebilder familj  jämnåriga • Spänningssökande beteende • Många ungdomar är antisociala under tonåren- bara 10 % är inte antisociala Piqueroet al. 2005

4. Kriminalitetöverlivsförloppet • Kraftig ökning i tidiga tonåren • ”Topp” i sena tonåren • Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren Moffitt 1993

5. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet” Moffitt 1993, 2007 • Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren • Samtidig process som puberteten • Avtar i tidiga vuxenåren • Spänningssökande beteende • Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med jämnåriga • Relativt vanligt

6. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet”Moffitt & Caspi 2007 • Medel till god social bakgrund • Vinster med beteendet:- acceptans/”respekt” av jämnåriga- distansierasig från föräldrar- påskyndad ”social mognad” • Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)

7. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet” Moffitt1993 • Ovanligt • Mest pojkar/män • Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) • Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) • Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)

8. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet” • Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998 • Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil Livslång kriminalitet • Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har påbörjat en livslång kriminalitet:- Män: 20-45 %- Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996

9. Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende Wallinius 2012 • Tidigare våld • Narkotikabrott • Ung ålder vid första våldsbrott • Psykopati? • Psykiska störningar- uppförandestörning- drog- och/eller alkoholmissbruk- antisocial personlighetsstörning • Psykosocial bakgrund- man- problem i skolan- dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

10. Vad vet vi om upprepat våldsbeteende?Wallinius 2012 • En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället • Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer • Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn • Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor

11. Vändpunkter i kriminalitet • Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex.- livssituationer- partnerförhållande- religion- arbete- ändrade sociala nätverk Minskad kriminalitet (över tid) • Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat

12. Unga vuxna i KriminalvårdenBillstedt & Hofvander 2013 • DAABS-studien (the Developmentof Aggressive Antisocial BehaviorStudy) • 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”) • Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) • 270 deltagare • Syfte- undersöka psykisk hälsa- undersöka stöd- och behandlingsbehov • Särskilt fokus Tidigt debuterande beteendestörningar http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Rapport-Tidigt-debuterande.pdf

13. Psykosocial bakgrund • Medianålder 22 år • Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) • Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) • 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem • 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna • Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten • 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder • Nästan 9 av 10 är tidigare dömda

14. Psykosocial bakgrund • 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet • 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat • Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv • 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård • 15% AD/HD-diagnos sedan innan • 1 av 4 är själv förälder • 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar • Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden

15. Intelligens Generell intelligens IK = 94

16. Tidigt debuterande beteendestörningar 77 63 43 28 2 15 10

17. Psykiska störningar 99 82 54 52 20 8 1 1

18. Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården • Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp- social bakgrund- tidigare kriminalitet - psykisk hälsa • Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens • Tidig debut av problem • Vanligt med psykisk problematik, särskilt:- Missbruk & beroende- Antisocial personlighetsstörning- AD/HD- Förstämningssyndrom- Ångestsyndrom

19. Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

20. Tidiga insatser • Tidig identifikation av riskindivider- Mödra- och barnhälsovård- Förskola och skola • Skolan som möjligt ”sållningsinstrument”- lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009- allvarligt skolk som möjlig identifikator? • Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende!- Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet? • Hur få med de som mest behöver insatserna?

21. Samverkan • Många myndighetskontakter- lite samverkan- minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007 • Sekretesslagen • Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt • Multidisciplinärt- tillsammans är vi starkare- och smartare! • Tydlig ansvarsfördelning • Vilka samarbetspartners behövs?

22. Individanpassat • Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig- umgänge- familjeförhållanden • Individuella egenskaper- styrkor- svagheter • Arbeta aktivt med ”vändpunkter”- vad kan motivera personen att byta livsstil? • Hantera psykisk ohälsa?

23. Att gå vidare… • Använd kunskap som redan finns! • Bidra till kunskapen- vetenskapliga utvärderingar Har ni frågor/funderingar? Marta.Wallinius@med.lu.se