Mot våld och gäng 2006-12

1. Mot våld och gäng 2006-12 Kunskapsbaserade behandling inom SiS Nils Åkesson

2. Kunskapsläget • Tidigare byggde socialt arbete på tradition, rättsuppfattning och moral. • Idag har vetenskap blivit ett rättesnöre i stort som smått t.ex. mat dryck, trafik, behandling. • En enorm ökning av kunskapsproduktionen. • Kunskapsmassan har blivit svår att överblicka • Metastudier, riktlinjer, kunskapsöversikter har blivit nödvändiga

3. Brå undersökning av brottsaktivitet i åk 9

4. Brå undersökning av brottsaktivitet i åk 9

5. CAN undersökning av drogvanor i åk 9

6. CAN Drogutvecklingen i Sverige, 2004

7. SiS målgrupp är allvarligt antisociala ungdomar • I Sverige finns ca 1 miljon ungdomar i åldern 13-21 • Den 1 nov i 2005 fanns 10110 av dessa i socialtjänstens heldygnsvård • 3396 fanns på institution, privata och offentliga. • 533 av dessa fanns på särskilda ungdomshem • 89 fanns i LSU vård • SiS svarar för 15 % av institutionsvården

8. ADAD 2005se SiS hemsida www.stat-inst.se • Tidigare placerad 52%, 18% placerade 3 eller fler ggr • Separation eller saknar relation 76%. Utländsk bakgrund 49% • Alkohol 87% hasch 62% ecstasy 30% osv. • Kriminalitet senaste året 86%, 27% före 12 års ålder • Psykisk ohälsa: psyk.vård flickor 50% pojkar 35 % • Utsatt för fysisk misshandel flickor 49% pojkar 30% • Negativ attityd till skola 75% misslyckats i skola 54% vill ha hjälp med skola 51%

9. Tidig eller sen debut av antisocialt beteendeefter Stattin, Magnusson Hög Låg

10. Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet under 15-25, Lipsey & Derzon i Serious and violent offendersFarrington & Loeber, 1999 I åldern 6-11 I åldern 12-14 Kriminalitet .38 Svaga sociala band .39 Missbruk .30 Antisocialt umgäng .37 Kön .26 Kriminalitet .26 Familjens soc/ek .24 Antisociala föräldrar .23 Aggression .21 Aggression .19 Etnicitet .20 Skola attityd/prest .19 Psyk. välbefinnande .19 Föräldra /barn rel. .19 Kön .19 Fysiskt våld .18

11. Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet under 15-25, Lipsey & Derzon I åldern 6-11 I åldern 12-14 Psyk. välbefinnade .15 Antisociala föräldrar .16 Föräldra /barn rel. .15 Brott mot person .14 Svaga sociala band .15 Beteendestörning .12 Beteendestörning .13 IQ .11 Skola attityd/prest. .13 Fys/Psyk hälsa .13 IQ .12 Familje karaktäristika .12 Splittrade familjer .09 Splittrade familjer .10 Övergrepp föräldrar .07 Familjens soc/ek .10 Antisocialt umgänge .04 Övergrepp föräldrar .09 Familje karaktätistika .08 Missbruk .06 Etnicitet .04

12. Riskfaktorer för återfall i brott och misskötsel under placering/påföljd, Andrews & Bonta Faktorer Antal studier korrelation med återfall Umgänge 27 .21 Antisociala värderingar 67 .18 Antisocial personlighet 63 .19 Etnicitet 21 .17 Kriminell historia 282 .16 Föräldraskap/uppfostran 31 .14 Skol- arbetslivs anpassning 168 .13 Relationskonflikter 28 .12 Ålder 56 .11 Missbruk 60 .10 Intelligens 32 .07 Psykisk ohälsa 66 .05 Socio ekonomiska omst. 23 .05

13. Effektstorlek för interventioner i öppna former Kännetecken för Andel av Behandlingen förklarad effekt ______________________________________ Egenskaper hos ungdomen .40 Mängd behandling .20 ( främst varaktighet över tid) Typ av behandling .26 Generella drag i behandlingen .15

14. Effektstorlek för interventioner på institutioner Kännetecken för Andel av Behandlingen förklarad effekt ______________________________________ Egenskaper hos ungdomen .10 Mängd behandling .27 ( främst varaktighet över tid) Typ av behandling .26 Generella drag i behandlingen .36

15. Slutrapport från behandlingshemsprojektet,B-Å Armelius, Umeå univ.2001

16. Deviant peer influences in InterventionDishion, Dodge, Landsford 2006 Hur undviker man antisocial kamratpåverkan i behandling ? ( Deviant peer infuences, DPI) 1. Lågriskungdomar får inte blandas med högrisk 2. Tid i grupp bör begränsas 3. Tillfällen för ostrukturerad samvaro skall begränsas 4.Program-/behandlingsansvarig skall skapa och upprätthålla en prosocial ungdomskultur 5. Gruppsittningar skall vara välstrukturerade och ledas av välutbildade/tränade vuxna gruppledare.

17. KostnadseffektivitetWashington State Institute for Public Policywww.wsipp.wa.gov låg komp kompetens effekt cost-benefit effekt cost-benefit FFT + .17 - 4,18 -.44 +10,69 ART + .05 - 3,10 -.17 +11,66 (30 sessioner 3 ggr i veckan) Vinst i USA för att rädda en högriskungdom 12 – 16 milj skr Kostnad under 30 år för en missbrukare i Sverige 12-15 milj skr

18. Utbildning 2006 • Ökat stöd till grundläggande och legitimationsgrundande psykoterapeututbildning • ART utbildning av utbildare samt lokala, regionala utbildningar • MI både centrala och utbildning av utbildare • Återfallsprevention både centrala och utbildning av utbildare • CRA • FFT utbildning i Södra regionen samt Familjer i Väst • Dialektisk beteendeterapi • Kognitiv psykoterapi • Orienterande utbildning i psykiatri • Avdelningsföreståndarutbildning både ledarskap och chefsutbildning • Utbildningsdagar för arbetsgrupper och lärare, psykologer, sjuksköterskor och läkare • Beroendelära både introduktion och högskolekurs 10p

19. Utveckling 2006 • MultifunC har startat på 2 institutioner • Utveckling och utbildning av ¨ SiSKomet ¨ • Strukturerad risk och behovsbedömning YLS • Vårdkedjeprojektet fortsatta utvecklingsinsatser • LVM SiS-utredning • LVU (LSU) SiS-utredning • Kvalitetsutveckling inom SiS • MTFC • ADAD koppling In, Ut & Upp, DOK samarbete med IMS kring ASI.6 • Skolutveckling både ungdom och vuxen • Neuropsykiatriska funktionshinder, samverkan • Familjebehandling • ART utvärdering

20. Bevaka kunskapsläget/ kunskapsspridning 2006 Genomföra seminarier i samband med avrapportering av utvecklings- och forskningsprojekt Konferens angående pågående/ avslutade forskningsprojekt SiS behandlardagar Att hantera våld och risk i ett längre och kortare perspektiv Regionala seminarier kring relevanta forskningsresultat, Konferenser som arrangeras av andra enheter, arbetsgrupper och institutioner PsycInfo samarbete CAN Kunskapsöversikter

21. Ett urval av forskningsprojekt som mäter resultat av SiS vård och behandling Pågående forskning MTFC, Kjell Hansson ESS projektet, Mats Berglund Två till treårs uppföljning Lunden, Mats Fridell Vårdkedjeprojektet, Kerstin Stenius 24-års uppföljning av ungdomar, Jerzy Sarnecki Återfall i LSU jämfört med fängelse, annan påföljd, Eckart Kühlhorn IKBT+ inom LSU, Martin Larde’n Nya projekt Effekter av utredning, Mats Fridell Hur genomförs socialtjänstens insatser efter LVM, Bengt Svensson Eftervårdsinsatser ur socialtjänstens och missbrukarens perspektiv, Mats Ekendahl Utvärdering av vårdkedjeprojektet, Kerstin Stenius