1 / 23

Australiensisk genrepedagogik och dess senaste inriktning Reading to Learn

Australiensisk genrepedagogik och dess senaste inriktning Reading to Learn. Egen bakgrund Om den australiensiska genrepedagogiken och R2L Om filosofin bakom Projektet i Stockholm. Reading to Learn Project in Stockholm 2009 - 2010.

yukio
Download Presentation

Australiensisk genrepedagogik och dess senaste inriktning Reading to Learn

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Australiensisk genrepedagogik och dess senaste inriktning Reading to Learn • Egen bakgrund • Om den australiensiska genrepedagogiken och R2L • Om filosofin bakom • Projektet i Stockholm

  2. Reading to Learn Project in Stockholm 2009 - 2010

  3. Varför?Elever i Stockholm som efter årskurs 9 är behöriga för att börja på gymnasiet Klyfta: 28 procentenheter Svenska elever Elever med utländsk bakgrund – födda i Sverige Elever med utländsk bakgrund: födda utomlands

  4. Deltagande lärare • 22 lärare - 9 klasslärare - 9 ämneslärare - 4 speciallärare • Årskurs på eleverna de undervisade - Förskoleklass – åk 3: 5 - Åk 4 – 6: 6 - Åk 7 – 9: 9 - Åk 10 – 12: 2

  5. Data från 58 elever årskurs 1: 6 årskurs 4: 18 årskurs 6: 6 årskurs 7: 6 årskurs 8: 12 årskurs 10: 6 Majoriteten andraspråksinlärare Hög-, medel-, lågpresterande elever 7 skolor Husbygårdskolan Akallaskolan Elinsborgsskolan Knutbyskolan Hässelby gymnasium Bagarmossen Trollbodaskolan Skolor och elever Låg socioekonomisk status Medel socioekonomisk status Hög socioekonomisk status

  6. Programdesign • Tidspann: Ett skolår (september 2009 – maj 2010) • Kompetensutvecklingstid: 4 tvådagars workshops för lärarna: september, december, mars and maj • Kompetensutvecklingens innehåll: Reading to Learn D. Rose (2009) www.readingtolearn.com.au • Krav på lärarna: • Studera R2L-materialet och CD:n mellan workshoparna • Implementera R2L-cykeln minst 3 gånger per vecka • Videoinspela några R2L-lektioner • Samla in data om elevernas prestationer och utveckling • Stöttning av projektpersonalen: • Skolbesök mellan workshoparna: feedback på videoinspelade lektioner, diskussioner om implementeringen och bedömning av elevernas texter etc. • Avslutande konferens: Dr David Rose and Ass. Prof. Kristina Love som plenarföreläsare, lärare som höll workshops om implementeringen av R2L

  7. Framväxten av ett demokratiskt samhälle / Hur Sverige styrs / Ungdomsparlamentet Vv 35 – 46 svenska samhällskunskap historia data / multimedia matematik engelska genrepedagogik, läroboken framväxten av ett demo- informationssökning liten undersökning kratiskt samhälle Samhälle, s. 208 - 235 . cirkelmodellen Hur Sverige styrs texter från källkrititik R2L Överblick 2 tolka diagram inbjudna ungdoms- studiebesök Stads- tal King: I have a dream politiker museet alt Skansen produkt: argumenterande affisch Barack Obama Läsa och skriva Informator från LO 1. argumentation / motion diktanalys, medborgar- studiebesök Riksdagen, filmer: ……. rättskämpe (Langston Stadshuset Hughes) 2. faktatexter 3. tal kontakt med tal- skrivare i riksdagen teambuildning, gemensamt ev. stadsvandring Skönlitteratur: arbete med två andra med fotografering av 1800-talsmiljöer gymnasieskolor Fogelström, Mina drömmars stad (LL) examination: motion om ett nytt ämne läroboken Samhälle tolka diagram redovisning (rektor, föräldrar / knytkalas) och utvärdering www.ungdomsparlamentet.se

  8. Datainsamling • Varje lärare valde ut sex elever: 2 hög-, 2 medel- och 2 lågpresterande elever • Standardiserade läsförståelsetest (DLS) för eleverna före och efter att lärarna implementerade strategierna • Bedömning av elevernas texter (fakta- och berättelsegenrer) skrivna före och efter att läraren implementerade R2L-strategierna. Bedömningen gjordes utifrån bedömningskriterierna i R2L. (David Rose, 2009) • Data om lärarna, skolorna och eleverna • Kontinuerlig utvärdering vid workshoparna och vid skolbesöken om: dokumentation, lärares synpunkter och erfarenheter vid implementeringen av R2L, elevers kommentarer, etc

  9. Lärarnas skäl till att delta i R2L Lärarna ville: • Framgång för alla! • Hitta ett sätt att arbeta med texter (både läsa och skriva) inom samhälls- och naturvetenskapliga ämnen • Stötta lågpresterande elever • Utveckla elevers kunskaper om språket • Utveckla sin egen undervisning • Få alla elever att utveckla sina läs- och skrivkunskaper så att de känner sig kompetenta och att de duger • Ge alla elever en möjlighet att bli framgångsrika • Ta bort klyftan mellan hög- och lågpresterande elever

  10. Resultat från Språkforskningsinstitutets pilotprojekt 2009/2010 Elevernas skrivutveckling efter R2L-undervisning: berättande texter 20 elever från 3 skolor Pre Post Bedömningspoäng Hög Utveckling=33% Medel Utveckling=37% Låg Utveckling=128%

  11. Läsutveckling (medelvärde) hos de hög- respektive lågpresterande eleverna. Klass 4-8 (Läsförståelsetest) förbättr=45% L pre till post förbättr=12% H pe till post Antal poäng på läsförståelsetest Klyftan mellan hög & låg= 52% Klyftan mellan hög & låg = 38%

  12. Utveckling hos 6 IVIK-eleverEva Oivio, Hässelby gymnasium Resultaten är baserade på “Common European Framework of Reference for Languages”

  13. Exempel på elevtext (skriven FÖRE implementering av R2L) Min kära vän! Jag är orolig att jag har inte väner. Jag golomer inte när vi klättrade tred och föjl. Vi leker tillsammans med mig. Jag döromde ofta. när kom jag Sverig jag förandras humör. får att jag var ensam hela tiden. Men kanske du vet inte hur mycket lägtar efter dig. Jag vill tilbaka före livet som bodde vi. När vi kontakt varandr jag så glad men nuhelt ledsan. Jag slkutar att skarata jag täncker dig ofta. Nu jag vet inte var du livet din mobil svarade inte kanske du tabad jag vill inte slulata kontat mig och dig. En dag jag kommer Somalia happas att vi ses i Somalia. du är ledsen efter mig. Jag vet du är ensam. Jag vill inte lämna ensam. men finns i krig därför jag flyt till Sverig Sverig är land jag så jättemycket glad. Jag går skolan gratis och mat . Hoppas Jag att blir slutar kriget. och vi ses när dit Hälsa till alla kompisar glöm inte mig. Jag saknar dig mycke puss och kram Texten skriven av flicka i gymnasieåldern, på IVIK. Knappt 2 år i Sverige. Ingen skolbakgrund i hemlandet Somalia. Texten skriven innan läraren tillämpade R2L. Lärare: Eva Oivio, Hässelby gymnasium, IVIK

  14. Det glömmer jag aldrig Det hände i maj och vädret var kvävande hett och solen stått i mitten i himlen. Jag hälsade mina kompisar och grannan innan jag skulle åka. Efter det jag klädd på mig och jag stolt framför speglen och såg mig själv. Jag var nervös och jag var väldigt bedröveses lämnade jag min mamma och lilabror. Min mamma och jag kramade varandra i barm ett varmt och jag släppte inte men jag vill kvar i min mammas barmen. Vi hade tagit taxi ut från stad till flygplats. Min mamma var mycket förståend och hon tröst mig att jag skulle återvänd en då och vi träffas i ett vanliga sett. Hon sade att allt skulle ordna sig och att det var bar ring om det var något. Vi förbi åkrarna och det finns inte stott hus bara hyddor finns. Bilen svängde åt höger. Vi såg många människor stått i framför flygplats några av de återvän hem. Jag var inne i flygplan och min mamma stannade utanför i flygplatsen. Flygplanen började flyga. Jag tror inte att ser min mamma en då på livet. När min mamma försvinnade i det som ner i flygpalnen. Jag började förtvivla mina ögon tårarna rann Jag blev oroliga och kände med sorg i hjärta. Jag kommit en annan land som skiljaktigt i mitt hemland. Landet har en heterogen befolkning och språket var skilt i mitt språk. Jag kommit ut i Arliland jag såg min kusin som väntade på mig. Vi omfamnade varandra. Sedan vi körde ut från Arliland åt hem. Jag kände ensamhet och jag tänkt mycket min mamma och min lilabror. Min humör var på dåligt Nästa dag jag ringade min mamma och jag kändes glad. Efter flera månad pratade jag henne att jag skulle besöka henne. Plötsligt min mamma ville inte att besöka henne. Jag blev förvånade. Men min mamma sade att hon skulle komma hit. Jag var mycke glad att se min mamma och min lilabror. Efter ett år sedan min mamma och min bror fick uppehållstillstån till Sveriga. Jag kändes stor glädja. Efter en veka ringde mig och hon sade att hon skulle komma imorgon. nästa dag åkte jag flygplats och väntade dem i flygplatsen. Jag såg ut glad. Plötsligt såg jag min mamma kom ut genom den stora dörren se sig omkring, sökande med blicken, få sy på sin efterlängtande dotter. Vi omfamnade varandra. Jag kändes glad och trygghet och sög in den ljuvliga doften av mamma. Vi såg vrandra och vi pratade, skrattade. Vi såg trevligt. Med tiden tog oroliga och tvärtom bli jag glad när min family borde jag igen. Texten skriven av samma flicka, efter att läraren tillämpat R2L under ca 5 månader.

  15. Lärares observationer om elevers framgångar några exempel... • Elevernas läs- och skrivkunskaper har ökat, d v s de avkodar inte bara utan förstår texter på ett djupare plan • Högpresetrande elever kan vem som helst undervisa – elever som har svårigheter är utmaningen för lärare och R2L ger lärarna en metodik för dessa elever • Eleverna tillämpar nu R2L-strategierna självständigt • Klyftan mellan högpresterande och lågpresterande elever har minskat • Eleverna förstår ämnenas innehåll bättre • Eleverna skriver nu välstrukturerade texter och klarar sig bra på de nationella proven

  16. Lärares kommentarer om sitt eget lärande - några exempel… • Lärare vågar välja svårare texter • Tidigare hade lärarna ofta inget fungerande sätt att arbeta med text- analyser • Lärarna kan nu använda svårare texter i flera genrer, inte bara berättande texter på lågstadiet • Tidigare trodde lärarna att det skulle räcka bara eleverna läste mycket • Vidareutvecklingarna (i R2L-interaktionen) lyfter alla elevers förståelse till en högre nivå • Andra lärare kan märka skillnaden mellan elever som varit med i R2L och elever som inte gjort det • Nu undervisar lärarna HELA klassen, inte bara dem som redan kan

  17. Projektledarnas lärdomar • Lärare behöver tid – förutom workshopstiden – för at fördjupa sina kunskaper om R2L och språket i sina ämnen • Viktigt att vara övertydlig om vad vi förväntar oss när det gäller datainsamlingen • Svårt – omöjligt – att hitta bra läsförståelsetest, speciellt för andraspråkselever • Det går att snabba på litteracitetsutvecklingen hos alla elever • Hårt arbete ger resultat! T o m väldigt erfarna lärare har uttryckt att R2L kräver mycket av lärarna (i alla fall i början) men att det är värt arbetet när man ser elevernas framgångar! Flera deltagare som arbetat som lärare i många år uttrycket att detta var dem bäsat kompetensutveckling de fått och att de aldrig sett en sådan dramatisk utvecklingstakt hos eleverna tidigare! • R2L engagerar alla elever och ger dem tillgång till abstrakt och teoretisk kunskap. Det finns ingen anledning att förenkla!

  18. Reading to Learn 2010/2011 In Stockholm: • 70 lärare deltar i nytt R2L-projekt (2 grupper) • 22 lärare (från förra årets projekt) deltar i ett nätevrk/kompetensutveckling för att kunna bli R2L-mentorer och stötta framtida R2L-lärare • 22 matematiklärare deltar i R2L:s matematikdel. In Sigtuna: • 17 ämneslärare från en enda högstadie- och gymansieskola i Sigtuna (annan kommun) deltar i ett R2L-projekt

  19. Varför valde vi Reading to Learn? • Politisk vilja att förbättra elevers läs- och skrivkunskaper • R2L-programmet transformerar en avancerad teori till en tillgänglig klassrumspraktik • R2L är en klar och tydlig pedagogik som utvecklar lärares kunskaper om språk och deras förmåga att undervisa språkutvecklande • R2L är en metodik för alla lärare, inte bara språklärare • R2L fokuserar både på läsning och skrivande • R2L kan integreras i ”vanlig” undervisning i alla ämnen • R2L ”demokratiserar ” klassrummet eftersom alla elever inkluderas i i klassrumssamtalet

  20. Varför valde vi Reading to Learn? • R2L främjar litteracitetsutveckling hos alla elever, i alla ämnen • R2L tydliggör mål och uppgifter för alla elever • R2L gör all nyckelinformation tillgänglig för alla elever • R2L ger elever lässtrategier • R2L skapar en positiv identitet hos elever som inlärare • R2L skapar självförtroende och positiva förväntningar hos elever angående deras förmåga att lära

More Related