IKMDOK 2010 - en rapport från den frivilliga missbruksvården

1. IKMDOK 2010- en rapport från den frivilliga missbruksvården Mikael Dahlberg Mats Anderberg IKMDOK-konferensen 2011

2. Syfte • Att genom materialet från IKMDOK:s databas ge en bild av • den frivilliga missbruksvården. • Är det befogat att dela upp materialet i DOK och UngDOK? • Finns det andra former av uppdelningar eller kategoriseringar som kan ge viktig information?

3. Genomförande/analys • Datamaterialet avser inskrivningar under år 2010. • Baseras på uppgifter från 85 (75+10) deltagande enheter, vilket innebär uppgifter från BasDOK, DOK och UngDOK. • En jämförelse mellan DOK och UngDOK av några grundläggande variabler. • Analys av ett materialet med utgångspunkt i en kategorisering av drogtyp.

4. Rapporteringar i IKMDOK

5. Könsfördelning

6. Åldersfördelning DOK (m=39 år och md=40 år)Åldersfördelning UngDOK (m=17 år och md=17 år)

7. Initiativtagare till kontakt

8. Boendeform senaste 6 månaderna

9. Levnadsform senaste 6 månaderna

10. Utbildningsnivå

11. Försörjning senaste 6 månaderna

12. Primär drog

13. Tidigare missbruksvård, fysisk och psykisk hälsa samt kriminalitet

14. Några slutsatser om att dela upp materialet i DOK och UngDOK • Variabler är mer eller mindre kompatibla dvs. att frågor och svarsalternativ har en relativt god överensstämmelse. • En uppdelning av DOK och UngDOK är befogad framför allt med tanke på att målgrupperna för respektive formulär är väsentligt olika. • Det framgår när variabler som exempelvis boende, försörjning och primär drog analyseras. • Konsekvensen av att inte dela upp materialet kan bli att beskrivningar av variabler och andra värden samt olika former av kategoriseringar kan ske på felaktiga grunder.

15. Drogtyp i relation till några variabler - DOK

16. Drogtyp i relation till några variabler - DOK

17. Några slutsatser om drogtyp som kategorisering • Analysen kan i vissa avseenden tyckas vara självklar, men ger ändå förväntad och användbar information. • Det framgår tydliga skillnader mellan klienter med alkohol och narkotika som primär drog med avseende på ålder och ett antal sociala karakteristika som boende, utbildning, försörjning och kriminalitet. En skillnad som naturligtvis kan tolkas som en följd eller konsekvens av just narkotikamissbruk.

18. Drogtyp i relation till några variabler - UngDOK

19. Drogtyp i relation till några variabler - UngDOK

20. Några slutsatser om drogtyp som kategorisering • När det gäller UngDOK framgår få skillnader (och därmed kan hypoteser eller föreställningar om olika grupper av ungdomar som söker hjälp för missbruksproblem prövas.) • Beträffande ungdomar med narkotika som primär drog är andelen pojkar högre (81 % respektive 64 %) och en högre andel som är dömda för brott. • Det är en högra andel av ungdomar med alkohol som primär drog som tidigare varit föremål för missbruksvård (34 % respektive 29 %). • Är detta intressant? Om analysen fördjupas med variabler, som enligt tidigare forskning och beprövad erfarenhet, kan sättas i relation till ungdomars narkotikamissbruk blir då bilden tydligare?

21. Drogtyp i relation till några variabler - UngDOK

22. IKMDOK – som ett utvecklat stöd för utvärdering • Bristfälliga kunskaper om olika sociala interventioners resultat och kvalitet. Det har producerats för få utvärderingar trots de senaste årens satsningar och öronmärkta forskningsmedel: FoU, KUBAS, IMS, MOB och Kunskap till praktik (SOU 2008:18; Tengvald 2006). • Ökad systematisk dokumentation av klienter främst i samband med inskrivning (SoS kartläggning). • Dock svårt att ta nästa kliv, att få till stånd utskrivnings- och uppföljningsintervjuer. Det krävs tid och resurser samt saknas kunskap om utvärdering av sociala interventioner (Alexandersson 2006; Engström 2005).

23. Två vägar till ökad kunskap om resultat och metoder: 1. Systematiska forskningsöversikter som t.ex. underlaget till riktlinjerna2. Lokala uppföljningar – men hur ska detta genomföras? • Det finns dessutom en tydlig etisk dimension där val av intervention ska vara för brukarnas bästa (Börjesson, 2005, Oscarsson 2009). • Missbruksutredningen där skapande av strukturer för utvärdering och forskning föreslås.

24. IKMDOK som plattform • Grundtanken är att utgå från den etablerade befintliga struktur IKMDOK redan har idag och att utveckla den genom ett samarbete dels på verksamhetsnivå, dels mellan verksamheter och forskning. • IKMDOK har en struktur: organisation – personal – kompetens. • Modeller för lokal utvärdering och uppföljning finns att tillgå (ex. studier). • Instrument och dokumentation uppfyller vetenskapliga krav avseende reliabilitet och validitet. • Behov av utveckling: tid – resurser – kunskap.

25. Några möjliga projekt? • Studier kan genomföras inom denna ram som t.ex. effektstudier med experimentell eller qvasi-experimentell design men även mer longitudinella studier kan genomföras vid deltagande enheter. Det finns möjligheter till jämförelser med SiS-DOK. Det finns flera intressanta forskningsområden som exempelvis boendestöd, ungdomar och behandlingshem. • Kvalitativa studier i syfte att beskriva interventioners innehåll samt klienters upplevelser och erfarenheter av dess betydelse. • Samarbete med forskning och grundutbildningen där dokumentation och utvärdering bör vara självklara inslag. Men även mer konkret i form av att studenter kan få möjlighet att använda material från den befintliga databasen för uppsatser och projektarbeten. Flera C- och D-uppsatser har utförts under senare år där befintlig dokumentation använts som underlag.