Åtgärder på gårdsnivå

1. Åtgärder på gårdsnivå Anna Hagerberg Jordbruksverket

2. Jordbrukets klimatpåverkan –lite repetition Metan - djurhållning Lustgas -kväve Kol i mark Utsläpp från tillverkning inköpta varor Koldioxid från fossil energi Efter bild Maria Berglund, HS Halland

3. Vad är en åtgärd?!

4. Vad är egentligen en åtgärd? Vad är en åtgärd, egentligen?! En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthusgasutsläppen från gården och gårdens produkter • Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka! 2. Minska utsläppen per enhet produkt!

5. Varför ”livscykeltänk” i klimatfrågor? Klimatpåverkan • Globalt miljöproblem • Det som sker utanför gården har stor påverkan • Utsläppen flyttas om produktionen ändras • Relevant se till mängden produkter -Viss skillnad mot hur vi jobbat tidigare med miljöfrågor -Det viktiga är att ni börjar förstå principerna, inte att ni ska kunna göra LCA själva! Övergödning • Lokalt/regionalt miljöproblem • Det som sker på gården har stor påverkan • Hektaret/arealen har stor betydelse

6. Utgångspunkt Produkterna som lämnar gården bär med sig sina ackumulerade klimatkostnader! ”Graven” Avfalls-hantering Användning ”Vaggan” Processning Råvara Bild: Maria Berglund HS Halland

7. Schematisk bild över utsläpp djurgård Direkta förluster Indirekta förluster CO2 N2O CH4 CH4 N2O N2O CO2 NH3 Försålda varor Djurhållning & stallgödsel Insatsvaror & inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling NO3- Efter bildidé, Maria Berglund, 2012 HS Halland

8. Hög jämn produktion • i förhållande • till insatta resurser av • kväve och energi Hur minska jordbrukets klimatpåverkan… Foto: Anna Hagerberg

9. Fyra situationer där man kan säga att en förändring även är en åtgärd:

10. 1. Gårdens växthusgas-utsläpp minskar, Mängden produkter den samma

11. 2. Gårdens växthusgas-utsläpp är desamma, Mängden produkter ökar

12. 3. Gårdens växthusgas-utsläpp är desamma, Men även nya produkter

13. 4. Gårdens växthusgas-utsläpp ökar, Men mängden produkter ökar mer

14. Hur kvantifiera eller verifiera förändringar i klimatavtrycket? Det är svårt sätta siffra när: • det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla effekter av en åtgärd Exempel: reducerad jordbearbetning:Dieselförbrukning  Lustgas från mark  ELLER  Mullhalt ?? Skörd per hektar?? Totalt: +-? • mängden eller typen av produkter ut ändrasExempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm

15. Rangordna åtgärder för gården – lägg upp en strategi Exempel: Mindre lustgas från mark

16. Åtgärdskategorier Tre kategorier av åtgärder Förbättrad produktivitet och effektivitet ?? Samarbete med annat företag? Byte av insatsvaror och teknik Genomgripande ”systemändringar”

17. ..kategorier av åtgärder • Förbättrad produktivitet och effektivitet • Resurseffektiv, hög och jämn produktion. • Litet spill • Fokusera på KVÄVE, energi och foder. • Byte av insatsvaror och teknik • Insatsvaror med låg klimatpåverkan, t ex klimatmärkt BAT N-gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja • Mer energieffektiv teknik • Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt • Genomgripande ”systemändringar” • Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein • Produktion av biogas

18. Minska klimatavtrycket för inköpta varor som kommer till gården Välj varor med minsta möjliga ”carbonfootprint” • Foderkoncentrat • Gödselmedel • Energi Minimera inköp av proteinfoderkoncentrat • Maximera protein- och energiinnehåll i vallproduktion • Påbörja/utöka sammarbete kring foder Minska behovet av inköpt N-gödsel • förbättra kvävestrategi och ta vara stg-värdet fullt ut • påbörja/utöka samarbete kring gödselhantering Undvik förluster i foderkedjan Undvik överutfodring och spill

19. Minska lustgasutsläppen på gården Fortsätt arbeta med resurseffektivitet i växtodlingen t ex • Minimera höstspridning av stallgödsel • Plöj på våren istället för hösten eller sen höst på lerjord • Anpassa kvävegivan • Efter grödans behov • Inomfältsvaritoner • Direkt kväveverkan från stallgödsel • Långsiktig kväveverkan från stallgödsel • Flytta stallgödsel till fält/gårdar som inte brukar få stallgödsel • Balans mellan NPK och andra mikronäringsämnen • Undvik långsiktiga problem som markpackning och översvämning

20. 1.4 Pg C år-1 4.1 Pg C år-1 45% 3.0 Pg C år-1 29% + 7.7 Pg C år-1 26% 2.3 Pg C år-1 Antropogena CO2emissioner 2000-2008 Var tar detvägen? avskogning kolinlagring Le Quéré et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updated

21. Jordbrukets energianvändning i Sverige 5000 5000 4500 4000 3500 3500 3000 3000 2500 GWh 2000 1500 1000 500 0 DIREKT energianvändning svenska gårdar INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror Källa: Jordbruksverket, 2010

22. Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035 Källa: Tillväxtanalys, 2012

23. Kolförråd i svensk åkermark • Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt på drygt 50% • Kolförråden ökar från syd till norr • Mineraljordarnärabalans • Organogenajordarär en storkällaför CO2och N2O • Attröra I markensätterigångmineraliseringenavkol (Kolbalanser i mineraljordar beräknas med en dynamisk modell, ICBM, bygger på heltäckande markinventering 1990-talet, data fr SMHI-klimatstationer och SCB)

24. Att jobba med när det gäller kol i mark • Mineraljordar • Påmullfattigamineraljordarfinnsdet potential attökakolinlagringen • Påmineraljordarsomstallgödslatslängeochmullrikajordarärmåletattbehållainlagratkol • Organogenajordarär en storkällaför CO2och N2O • Gårejattökakolinlagring men detgår I vissmånattbromsanedbr. • strävaefterattminimeranedbrytningochoptimeraskördiförhållande till insatser • Betesmark • God skötselochbeteökarförutsättningarnaförkolinlagring

25. Kolets flöden till och från åkern och luften CO2 CO2 CO2 CO2 Foder Kött, mjölk….. Vegetabilier Humus

26. Växt- eller djurrester Lättnedbrytbara föreningar är borta MB CO2 Svårnedbrytbara för. kvar MB H CO2 Svårn. för. M H CO2 H CO2 CO2 Nedbrytningsprocessen av organiskt material i marken MB= mikrobiell biomassa; H=humus Tid Dag 0 3 mån 1 år 2 år 6 år 30 år Efter Kätterer 2013

27. Nedbrytning av tillfört org mtrl och humusbildning Efter Kätterer, 2013

28. Det organiska materialet i jorden är urviktigt! Det har mycket stor betydelse för markens fysikaliska förutsättningar och är den enskilt viktigaste faktorn för markens bördighet • Att dubbla humusinnehållet i en mineraljord innebär: • En ökning av jordens vattenhållande förmåga med cirka 10% • En minskning av volymvikten med ca 10% • (ger alltså ökad porositet i jorden) • Influencing soil hydraulic properties effect is (larger in a coarser soil)

29. Växttillgängligt vatten och porositet vid olika kolhalt i jorden

30. Perenner som vall bildar större rotsystem vilket ger mer koltillskott till marken och en positiv kolbalns jämfört med ettåriga grödor som spannmål Tre platser I norra Sverige med 6-åriga växtföljder: pasture and annual crops Foto: L Andersson

31. Fånggrödor och skyddszoner fångar både kväve och kol! Foto: Gunnar Torstensson.Timothy and English Ryegrassbild efter Kätterer 2013

32. Kolförrådet måste fyllas på varje år Efter Kätterer, 2013

33. Minska metanutsläppen per kilo produkt Fortsätt arbeta med resurseffektivitet i rekrytering och mjölk- och köttproduktion • Använd koncentrat med lägre Carbonfootprint per kg • Minimera foderspill • Minska inkalvningsåldern • Optimalt kalvningsintervall beroende på avkastning och laktations kurva • God djurhälsa är A och O

34. Andra förbättringsåtgärder, alla djurslag God tillväxt/produktion och låg dödlighet/små kassationer är centralt. God djurhälsa är mycket viktigt! Jobba för att ha en hög andel producerande djur i besättningen. Hantera stallgödseln på ett effektivt sätt. Minimera användningen av el och fossila bränslen inomgårds (gäller speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)

35. Kolfastläggning i betesmark är lägre i vårt klimat jämfört med platser längre söderut i Europa • Kolfastläggningisvenskabetesmarker – förmodligenförsumbar • Snitt 30 kg C per ha årivårtklimat (30 000 permanentarutor, 383 rutorpåbetesmarkFörändringarikolförråd 1990-2006 (Karltun et al., 2010))Läsmerrapporten • Högreintensitet (gödsling, betestryck) kanökapåkolförrådet påettåkerbete

36. Hur kan man minska förlusterna på lång sikt? Vårda marken långsiktigt!! Glöm inte bort det långsiktiga behovet av klimatanpassning • Undvik markpackning (bra växtföljd, maskinval etc) • Se över dräneringen • Ta hänsyn till klimatenergi och energieffektivitet vid nyinvestering • Anpassa byggnader till framtida krav • För att hålla djuren friska • minimera växthusgasförluster i stallet • Minimera växthusgasförluster vid gödsellagring • Kommer vattenbehovet att täckas på sikt? • Kan marken användas på ett bättre sätt? • Använd gödseln för biogasproduktion innan spridning

37. I mötet med lantbrukare

38. I mötet med lantbrukaren • Fokusera på det lantbrukaren kan påverka=vad som görs på den egna gården och inköp • Växthusgaser ≠ ammoniak • Hur undvika responsen ”allt vi gör är ändå bara fel!” – hitta rätt ingång

39. Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning! • Viktiga områden: • Kväve! • Resursutnyttjandet & minska förluster • God djurhälsa, frisk gröda, bördighet • ”Nya” områden: • Energi • Klimatavtryck av inköpta varor • Av mindre vikt: • Fosfor, • Kem • (nitrat- och ammoniakförluster)

40. ”Allt är så osäkert!” • Handlar även om stor naturlig variation! • Fokusera på rätt riktning och att minskariskenför växthusgasutsläpp • Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om… • ton TS grovfoder/ha, • kg N/ton stallgödsel, • NH3-förlust i stall, lager och från mark, • P-utlakning/ha • priserna på vete, diesel.. nästa år.. • Vädret ….….. ….…..….…..

41. Sex påminnelser….

42. 1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka! CO2 CO2 CO2 CO2 Foder Kött, mjölk….. Vegetabilier Humus

43. 2. Gränsen går vid gårdsgrinden…

44. 3. … så ge inte ohämmat ”kred” för förändringar i omvärlden ??? Foder?! Djurhållning, stallgödsel Energi?! Insatsvaror och inköpta tjänster Försåld vara Växtodling Livsmedel?! gårdsgräns Råvara?! systemgräns

45. 4. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer!

46. 5. Använd rätt termer! • Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas • Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp • Utsläppen är X kg eller ton koldioxidekvivalenter • Produktens klimatavtryck (CarbonFootprint) är X kg CO2-ekv per kg produkt INTE • Utsläpp av koldioxidekvivalenter • Utsläpp av ekvivalenter • Utsläppen är X CO2-ekv/ekvivalenter

47. 6. LCA ger info om en produkts miljöpåverkan Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning • Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska ”CarbonFootprint”) • Kan inte säga ”produkten innehåller X kg CO2-ekv”