1 / 59

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil. Östra Skaraborg HSN 10. Regionens befolkning.

zocha
Download Presentation

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hälso- och sjukvårdensVerksamhetsanalys 2009Nämndsprofil Östra Skaraborg HSN 10

  2. Regionens befolkning I Göteborgs kommun finns 1 279 personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad

  3. Regionens befolkning

  4. Regionens befolkning • Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 2009. Källa SCB och Göteborgs stad.

  5. Regionens befolkning Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg:I Östra Skaraborg bor drygt 128 000 personer, vilket motsvarar åtta procent av länets befolkning. Östra Skaraborg har en större andel över 65 år i befolkningen än länssnittet.År 2009 är 20,6 procent av befolkningen i Östra Skaraborg äldre än 65 år. I samtliga kommuner utom Skövde är andelen äldre än 65 år mer än 21 procent. I Gullspång och Karlsborg är 25,3 procent av befolkningen över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år.Antalet personer i Östra Skaraborg förväntas inte förändras nämnvärt fram till år 2015, jämfört med en ökning på fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer däremot att öka till 23 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar cirka 4 000 fler personer över 65 år jämfört med år 2008. Även andelen personer över 80 år förväntas öka något i HSN 10.

  6. Care need index Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, 2008. Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd 16-64 år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade 25-64 år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år.

  7. Care need index Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI-värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, 2008. Källa SCB.

  8. Care need index • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Enligt care need index har invånarna i Östra Skaraborg fyra procent mindre behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. • Mellan kommunerna i Östra Skaraborg finns liten variation i behov av primärvård mätt med care need index. Invånarna i Tibro och Gullspång har något högre behov än mediankommunen i länet, invånarna i Karlsborg har något lägre behov. Andelen utlandsfödda och andelen personer som flyttat in i området och andel barn under fem år är lägre i samtliga kommuner i Östra Skaraborg jämfört med länet som helhet. Andelen äldre över 65 år som är ensamstående är högre än länssnittet i samtliga kommuner utom Skövde. Andelen arbetslösa är framförallt högre i Gullspång, Tibro och Töreboda. Andelen lågutbildade är högre i Tibro, Gullspång, Töreboda och Tidaholm.

  9. Konsumtion av hälso- och sjukvårdKontaktgrad Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2005-2009. Källa: Vega

  10. Konsumtion av hälso- och sjukvårdKontaktgrad VGR Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega Östra SkaraborgHSN 10 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer Östra Skaraborg år 2009. Källa: Vega

  11. Konsumtion av hälso- och sjukvårdKontaktgrad Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer perhälso- och sjukvårdsnämndsområde 2009. Källa: Vega

  12. Konsumtion av hälso- och sjukvårdKontaktgrad • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Av befolkningen i Östra Skaraborg har 66,4 procent eller 85 462 invånare besökt läkare minst en gång år 2009. Detta är en den lägsta andelen bland nämndsområdena i Västra Götaland som helhet, där länssnittet är 70,5 procent av befolkningen. Invånarna i Östra Skaraborg har i lägre utsträckning besökt primärvård (54,7 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet) och specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (37,4 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Däremot har invånarna i Östra Skaraborg i högre utsträckning varit inlagda på sjukhus jämfört med länet som helhet (11,0 procent av befolkningen jämfört med 9,9 procent i länet).

  13. Konsumtion av hälso- och sjukvårdÖppenvårdskonsumtion Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare 2007-2009. Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 2009.Källa Vega.

  14. Konsumtion av hälso- och sjukvårdÖppenvårdskonsumtion • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Invånarna i Östra Skaraborg har tillsammans med Västra Skaraborg den lägsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård i länet år 2009. Antalet har inte förändrats nämnvärt under perioden 2007-2009. • Kommentar från HSK Mariestad: • I Primärvården Skaraborg bedrivs teamarbete vilket innebär att en del av patientens besök sker hos annan yrkesgrupp än läkare. Läkare finns knuten till ex. diabetesteamet, men patienten träffar inte läkare vid alla besök. Vissa besök sker till exempel hos diabetessjuksköterska. Detta arbetssätt gör att läkarbesöken kan bli färre och sjuksköterskebesöken fler.

  15. Konsumtion av hälso- och sjukvårdSlutenvårdskonsumtion Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare 2007-2009- Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa: Vega

  16. Konsumtion av hälso- och sjukvårdSlutenvårdskonsumtion • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Invånarna i Östra Skaraborg har den högsta somatiska slutenvårdskonsumtionen i länet år 2009, följt av nordöstra Göteborg och Västra Skaraborg. Östra och Västra Skaraborg har dessutom den lägsta öppenvårdskonsumtionen i länet. • Östra Skaraborg har haft en högre slutenvårdskonsumtion än länet de senaste åren vilket har föranlett en särskild analys av konsumtionen i HSN10. Den viktigaste förklaringen är att HSN10 har fler korta vårdtillfällen (1-2 dagar) jämfört med övriga länet. Det gäller sjukdomar som även kan hanteras i öppenvård. Till exempel observation av kirurgiska tillstånd utan behov av operation vid samma vårdtillfälle. Läs mer i rapporten: ”Konsumtion av slutenvård i HSN10”. I rapporten beskrivs även vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden. • Nämndsområdena i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har tidigare haft den högsta slutenvårdskonsumtion i länet. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i huvudsak till följd av minskade vårdtillfällen med kort vårdtid. Detta har rapporterats i Förändringar i slutenvården NU-sjukvården 2006-2007.

  17. Konsumtion av hälso- och sjukvårdUndvikbar slutenvård Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega

  18. Konsumtion av hälso- och sjukvårdUndvikbar slutenvård Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega

  19. Konsumtion av hälso- och sjukvårdUndvikbar slutenvård • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Göteborg, Hisingen har ungefär lika stor andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” som i länet som helhet under perioden 2008-2009. År 2009 fick 1 409 personer i Göteborg, Hisingen en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård.

  20. Undvikbar slutenvård, förändring över tid Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega

  21. Undvikbar slutenvård, förändring över tid Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega

  22. Undvikbar slutenvård, förändring över tid Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2004-2005, 2006-2007 och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega

  23. Undvikbar slutenvård, förändring över tid • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden 2004-2005, 2006-2007, 2008-2009 i Östra Skaraborg, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt ökade något under perioden i Östra Skaraborg. Men Östra Skaraborg har fortfarande en högre undvikbar slutenvård än övriga länet.

  24. Undvikbar slutenvård • Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän.

  25. Undvikbar slutenvård • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Östra Skaraborg har en högre andel personer med undvikbar slutenvård jämfört med övriga nämndsområden. Flertalet av de ingående diagnosgrupperna förekommer i högre utsträckning än i länet som helhet under perioden 2007-2009. Det som volymmässigt bidrar mest till att HSN 10 har högre undvikbar slutenvård är det högre antal personer som vårdas för hjärtsvikt i åldrarna 65 år och äldre och diabetes, följt av diarré. Östra Skaraborg har även en högre andel som diagnostiserats med kärlkramp i åldrarna över 80 år jämfört med länet som helhet och epilepsi samt astma i åldrarna 20 år och äldre.

  26. Undvikbar slutenvård, KOL Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL-diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega.

  27. Undvikbar slutenvård, KOL • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Befolkningen i Östra Skaraborg har en lägre andel personer som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. • Östra Skaraborg har en högre andel slutenvårdade KOL-patienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen KOL, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Andelen som slutenvårdas för KOL i HSN10 kan vara högre än förväntat, antingen på grund av högre så kallad undvikbar slutenvård eller beroende på en högre andel med svårartad sjukdom i HSN10. En ytterligare möjlig förklaring skulle kunna vara att man underdiagnostiserar KOL i öppen vård i befolkningen i högre grad i Östra Skaraborg än i övriga länet.

  28. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden 1987-2007. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser

  29. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet Figur F-22. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akuthjärtinfarkt (I21, I22)som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden.

  30. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Befolkningen i Östra Skaraborg har en högre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. Men om man endast jämför år 2009 så är nivån densamma som för Västra Götaland som helhet (tabellbilagan). År 2006, 2007, 2008 hade Östra Skaraborg klart högre värden än länssnittet, vilket avspeglas i värdet i figur F-22. Andelen med övervikt och fetma, är högre i Skaraborg jämfört med länet som helhet, vilket kan vara en förklaring till en högre andel slutenvårdade för hjärtinfarkt i området. Följande års mätningar får visa om Östra Skaraborg fortsätter ha högre värden än länet eller om hjärtinfarkterna har minskat i antal. År 2009 slutenvårdades 401 personer i Östra Skaraborg med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos.

  31. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega.

  32. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Andelen av befolkningen i Östra Skaraborg som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger på ungefär samma nivå som länet som helhet under tvåårsperioden 2008-2009. Männen ligger något lägre än länssnittet. Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot högre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick cirka 4700 personer i HSN10 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården.

  33. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet Figur F-25. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akuthjärtinfarkt (I21, I22)som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega.

  34. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 2005-2009 i länet som helhet. Minskningen har inte varit lika tydlig i Östra Skaraborg under perioden, men år 2009 ses en kraftig minskning jämfört med tidigare år.

  35. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet Figur F-30. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20-79 år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde 2006-2007. Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden

  36. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Andelen av befolkningen i HSN10 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna 20-79 år, ligger nära länssnittet under perioden 2006-2007, men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i länet som helhet under perioden 2002-2007, men i HSN10 har minskningen inte varit lika stor. År 2007 avled 103 personer i åldrarna 20-79 år i Östra Skaraborg i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom.

  37. Stroke Figur F-32. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64)som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden.

  38. Stroke • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Befolkningen i Östra Skaraborg har en något lägre andel kvinnor som slutenvårdats för stroke under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 398 personer i Östra Skaraborg med stroke som huvud- eller bidiagnos.

  39. Stroke Figur F-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega.

  40. Stroke • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden 2005-2009 i Östra Skaraborg, liksom i länet som helhet.

  41. Diabetes Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega.

  42. Diabetes • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Befolkningen i Östra Skaraborg har en något högre andel personer som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. En förklaring kan vara att befolkningen i Östra Skaraborg har en högre andel med fetma än länet som helhet. • Östra Skaraborg har en högre andel slutenvårdade diabetespatienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen diabetes, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Detta kan bero på högre så kallad undvikbar slutenvård alternativt en högre andel med svårartad sjukdom i HSN10. Men det kan också bero på att diabetespatienter i högre utsträckning får en diabetesdiagnos vid slutenvårdstillfället i området. Det finns stora skillnader mellan sjukhus i hur frekvent man diagnossätter diabetes i slutenvård.

  43. Nationella diabetesregistret Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % 2009. Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år. 2009. Per HSN.

  44. Nationella diabetesregistret • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • I Östra Skaraborg når omkring 45 procent av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det lägst andel som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det något fler som når behandlingsmålet, drygt 60 procent. Även för denna grupp redovisar Östra Skaraborg den lägsta måluppfyllelsen i regionen. Östra Skaraborg redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger lägst i regionen.

  45. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller 130/80 mm Hg 2009.

  46. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Jämfört med regionsnittet har Östra Skaraborg har högst andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 och bland de högsta andelarna med blodtryck under eller lika med 130/80.

  47. Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009.

  48. Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter • Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: • Jämfört med regionsnittet har Östra Skaraborg lika andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och lika andel som uppnått målet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009

  49. Tandvård Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år 2009.

More Related