Svensk Historia nyhetsbrev Mars 2022

1. Bildspel Anders Dernback – Text Wikipedia/ Anders Dernback Svensk Historia 2022 Mars nyhetsbrev

2. Svensk Historia en facebook grupp med ca 10 000 medlemmar har tillgång till över 10 000 artiklar/poster. Från januari 2022 kommer även ett månadsbrev (Här Mars 2022) Innehåll: Chokladen kom till Sverige Skolaga Landet runt med fotografen Erik Liljeroth Första flygningen över Öresund

3. Chokladens historia Kakaoträdet har förmodligen odlats i Mellanamerika sedan 600-talet av mayaindianer.

4. Chokladen kommer till Europa Till Europa kom kakaobönan 1502 med Christofer Columbus som samma år hade varit den första europé att se en kakaoböna på ön Guanaja (Isla de Pinos). Dessa tog han med tillbaka till Spanien. Emellertid var de inte uppskattade av landets hov. År 1519 introducerade Hernán Cortés ovan nämnda dryck från hovet av Montezuma där han själv hade smakat drycken En stor ”handelskanot”, kanske fyrtio meter lång och frampaddlad av slavar, förbi den spanska eskadern. Farkosten var på väg söderut. Den beslagtogs utan strid och visade sig komma från ett av mayafolken på Yucatánhalvön. Lasten var förnämlig, lasten innehöll Kakaobönor. Columbus blev i och med denna kapning den förste europé som gjorde bekantskap med chokladens råvara

5. Kakao (Theobroma cacao L.) är en art i familjen malvaväxter. Det är ett träd som växer och odlas i de tropiska delarna av Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Asien. Släktet Theobroma omfattar ett tjugotal arter, men det är bara T. cacao som idag används till chokladframställning. Beroende på växtförhållanden kan trädet bli upp till tio meter högt, men på plantagerna hålls det nere i lämplig plockhöjd. En egenhet är att blommor och frukter växer direkt på stammen och grövre grenar, en företeelse som kallas kauliflori. Trädets frön, kakaobönorna, sitter i fem rader inuti frukten. Kakaobönorna innehåller bland annat teobromin, som är giftigt för många djur, bland annat hundar och katter. Människan kan emellertid bryta ner ämnet.

6. Kakaoträdet Kakaoträdet hör till de så kallade kauliflora eller stamblommande växterna, det vill säga dess blommor och gurkliknande, tio till tjugo centimeter långa frukter sitter direkt på stammen I frukterna ligger mellan femtio och sjuttio vita, mandelstora frön, ordnade i fem rader. De består till hälften av fett men innehåller också en del alkaloider, främst ett par procent teobromin och lite koffein. Arkeologerna är numera inte främmande för tanken att kakao togs i odling redan i Mesoamerikas första högkultur, den som för 2 500 år sedan skapades av de alltjämt dåligt utforskade olmekerna

8. Chiklad Chiklad Ordet kakao Ordet kakao kommer av aztekiska cacáua, ett lånord från mayaspråket, övertaget och vidarebefordrat till Europa av spanjorerna. De färdigpreparerade bönorna maldes eller rättare valsades till mos på en metate, en sorts konkav handkvarn som kunde uppvärmas underifrån tack vare att den stod på fyra ben. Detta redskap gjorde chokladen sällskap till Europa och användes faktiskt av traditionstrogna chocolatierer vid tillverkning av lyxchoklad ännu vid mitten av 1900-talet. Den berömde Montezuma, en av aztekernas sista monarker, bälgade i sig choklad dygnet runt – hans munskänk räckte honom dagligen femtio bägare,

9. För ett kilogram choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor, motsvarande mellan 10 och 20 kakaofrukter. Kakaoträd ger omkring 50 kakaofrukter per år. Drygt två tredjedelar av världens kakao framställs i Västafrika, med 43% i Elfenbenskusten. Landet producerar 1 250 000 ton bönor om året, varav 977 000 exporteras. Den belgiska och schweiziska chokladen är känd för sin höga kvalitet. Schweiz har stor export av choklad, och exporterar stora mängder till Tyskland. Exempel på märken är Toblerone, Milka och Lindt. Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli AG är ett schweiziskt chokladföretag. Företaget producerar bland annat mörk choklad, vissa sorter med upp till 99 procent kakao, men också säsongschoklad, till exempel till påsk. Det grundades 1845

10. Sedan några nunnor kommit på att chokladen blev godare om den sötades blev den något av en spansk nationaldryck – särskilt bland damer Det dröjde förvånansvärt länge innan chokladen började drickas i från Spanien något avlägsnare trakter av Europa, som Tyskland och Skandinavien. Tidigt ute var däremot Flandern, som var en spansk provins. En tidig chokladentusiast blev ”den store kurfursten” Fredrik Vilhelm av Brandenburg En långvarig holländsk dominans i chokladpulverbranschen. Kakaosmöret har en vidsträckt användning inom farmaci och kosmetik men framför allt är det en väsentlig råvara vid tillverkning av chokladkakor och praliner.

11. Den moderna chokladkakan är ett barn av 1800-talets livsmedelstekniska utveckling och uppfanns 1847 i Bristol av företaget Joseph Fry & Sons. Där blandade man kakaosmör, socker och kakao till en stelnande massa som även kunde ge upphov till en snabbt växande marknad av chokladpraliner Första gången som choklad nämns i en text på svenska språket är, måhända typiskt för vårt land, i en förordning av 1688. Chokladens spridning i vårt land bromsades av att den figurerade i 1700-talets talrika ”överflödsförordningar” och att chokladdrickarna periodvis måste betala en särskild skatt för sin njutningslystnad.

12. Överflödsförordningar skapades under 1600- och 1700- talet i Sverige i syfte att begränsa import och hämma nyttjande av lyxkonsumtionsvaror i ett land. Siden, kaffe och choklad är exempel på varor som drabbades. Den första överflödsförordningen i Sverige under modern tid publicerades 17 maj 1575. Under 1700-talet var motivationen för överflödsförordningarna främst ekonomiska. Mellan 1720 och 1794 utfärdades 58 överflödsförordningar, de mest omfattande 1720, 1731, 1766 och 1794.

13. Cadbury grundades 1824 av John Cadbury som en te- och kaffebutik. John Cadbury framställde även kakao och chokladdrycker. Butiken gick bra och 1831 startade han tillverkning i större skala. 1897 producerade Cadbury sin första chokladkaka. Cadbury's Somerdale Factory located in Keynsham near Bristol, Bristol England

14. Christoph Cloëtta Christoph Cloëtta, född 24 september 1836, död 30 mars 1897, var en dansk chokladfabrikant. Cloëtta föddes i Schweiz, och kom som barn 1848 till Köpenhamn, där han gick i konditorlära. 1862 grundade han tillsammans med sin bror Nutin Cloëtta chokladföretaget Brødrene Cloëtta. 1873 etablerade Nutin Cloëtta ett svenskt dotterföretag, sedermera AB Cloetta. Vid Christoph Cloëttas död övergick företaget till hans änka och hans son, Fritz Cloëtta, vilken efter moderns död 1901 ensam drev firman vidare. Vid Christoph Cloëttas död var företaget bland de största i Norden, men råkade 1929 i svårigheter och såldes då till Christian F. Kehlet Aktieselskab, som genom ett nybildat dotterbolag, fortsatte driften.

15. Fabriksmässig chokladframställning debuterade i vårt land 1872 i Malmö i och med de schweiziska bröderna Cloettas ”Ång-Choklad-Fabrik”. På senare år har – efter internationell förebild – mörk choklad med hög och på omslaget noggrant specificerad procentuell kakaohalt blivit en njutning för kännares gommar, och småskaliga men ambitiösa chocolaterier växer som svampar ur åtminstone storstadsmarken.

16. Cloetta Cloetta etablerades 1862 av de tre schweiziska bröderna Bernhard, Christoph och Nutin Cloëtta som startade firman ”Brødrene Cloëttas Damp-Chokolade-Fabrik” för tillverkning av choklad och konfektyr i Köpenhamn. Det var en av Danmarks första chokladfabriker. År 1848 kom Bernhard Cloëtta till Köpenhamn och två år senare kom hans bröder Christoph och Nutin. År 1862 grundade de tre bröderna en chokladtillverkning, vid Sortedams Mølle, som grundades på de senaste teknikerna från Paris. Bröderna sålde sina produkter från en butik i stan, och chokladen blev snabbt berömd och eftertraktad för sin överlägsna kvalitet. År 1865 flyttades fabriken till Niels Hemmingsens Gade. Efter Christophs död 1897 återvände Bernhard till Schweiz, medan Christophs änka och son Fritz fortsatte fabriken. År 1901 utvidgades chokladfabriken återigen med en ny byggnad vid Hørsholmsgade 20, varigenom fabriken blev den största i Norden. Rörelsen expanderade och 1873 anlades en fabrik i Malmö och 1896 en i Kristiania (Oslo). Malmöfabriken flyttades 1901 till Ljungsbro (Malfors) Cloetta stod i kontakt med Cadbury och följde efter bolagets sociala ambitioner och planeringsideal. Bland annat planterades 500 äppelträd. Ljungsbro

17. Tag det rätta tag Cloetta Cloetta AB är ett livsmedelsföretag med tillverkning av bland annat choklad, konfektyrer och nötter. Bolaget har verksamhet i Norden och Nederländerna och har försäljning i ett 50-tal länder. Bolaget har 8 fabriker i fem länder, och huvudkontoret ligger i Solna. Bland kända produkter kan exempelvis Ahlgrens bilar, Malaco, Läkerol, Cloetta Kexchoklad, Jenkki, Sportlife, Red band, Polly, Center, Juleskum, Mums-mums och Plopp och Guldnougat (lanserad 1913) nämnas. År 2000 gick företaget samman med finländska Fazer-bolagens konfektyrdel för att bilda Cloetta Fazer AB, ett samarbete som upplöstes 2008. År 2012 gick företaget samman med Leaf.

18. Cloetta Ljungsbro Interiör från Cloettas choklad- och konfektyrfabrik i Ljungsbro. Året är 1934.

19. AB Cloettas fabrik i Ljungsbro. Företagets historia är en smula snårig men kan sägas ha sitt ursprung i Chokladfabriks Aktiebolaget Motala som grundades i nämnda stad omkring år 1890. Ett par år efter grundadet flyttades verksamheten till Råby mellan Borensberg och Ljungsbro där bra lokaler fanns sedan tidigare och fallet i Motala ström var betydande. Råbyfabriken hade produktion intill utgången av år 1901. I slutet av perioden uppfördes parallellt ny anläggning invid fallet i Malfors som från årskiftet 1901/02 helt ersatte anläggningen i Råby. Redan år 1900 hade aktiemajoriteten i bolaget övertagits av de schweiziska bröderna Bernhard, Christoph och Nutin Cloëtta, som drev konkurentföretaget Cloetta i Malmö. Det gamla bolagsnamnet bibehölls dock. År 1917 sålde familjen Cloëtta rörelsen till det då nybildade Svenska Chokladfabriks AB med familjen Svenfelt som huvudägare. Företagsnamnet ändrades senare till Cloetta. AB Cloetta

20. Chokladask med lock av papp. Gul kartong med röda, bruna och guldfärgade detaljer samt en ros. Text i rött: Cloettalogo, i brunt och guld: BRISTOL PRALINER. På undersidan asken finns en etikett: 1039 BRISTOL, Innehåller Roxy-praliner, Nettovikt 250 gr, Konsumentpris 2:40. Kartongen med tillhörande lösmanchetter (02253:1-12) har använts av vårdarinnan Karin Hasselberg på Stretered.

21. Konfektaskar och andra sötsaker på Konsum, Bankgatan. Ort Sundsvall

22. Förvaringslåda för Choklad Inom det militära Gällde det att Låsa in chokladen Om den skulle räcka längre

23. Konfekthörnans skyltning hösten 1963. Butiken låg på Kyrkogatan 26. Arvika

24. Cloetta-baletten uppträder vid Karlstads Fabriks- och Hantverksförenings utställning i Stadsträdgården 1927.

25. Chokladhuset. 29 november 1958. Karlskoga Järntorgsgatan västerut, februari 1924 Örebro

26. Cloetta anställd i företaget 50 år, 1954.

27. Marabou är ett svenskt varumärke för chokladkonfektyr, som ägs av Mondelez International. Marabou etablerades i Sundbyberg 1916 som ett dotterföretag till det norska chokladföretaget Freia.

28. Grönt, rött, gult, brunt, svart och guld. Text: CACAO CHOKLAD MARMELAD KARAMELLER KONFEKT SAFT. Lockets dekor: en kerub som bär en chokladkopp över ett av fantasidjur flankerat vapen med kakaobönor. Framsidan föreställer en dam samt en kakaokvist samt texten: Choklad fabriks aktiebolag Motala Ljungbro.

29. Marabou Marabou är ett svenskt varumärke för chokladkonfektyr, som ägs av Mondelez International. Marabou etablerades i Sundbyberg 1916 som ett dotterföretag till det norska chokladföretaget Freia. Varumärket ägdes till 1990 av livsmedelsföretaget AB Marabou som etablerades år 1916 och var en av Sveriges största chokladtillverkare. Namnet kommer från den stork som prydde det norska moderbolaget Freias förpackningar och användes som Marabous logotyp in på 1960- talet. Den ersattes då av en logotyp designad av Sigvard Bernadotte som fortfarande används. grundades 1916 av norrmannen Johan Throne Holst, som ett dotterbolag till hans norska chokladföretag Freia. Freia nådde i början av 1900-talet en dominerande ställning i Norge med över 50 procents marknadsandel. Under första världskriget var de europeiska marknaderna stängda och bolaget riktade blickarna mot Sverige. År 1916 bildade Freia tillsammans med Emissionsinstitutet Marabou. En fabrik som ritades av Ivar Tengbom med en golvyta på 4 000 kvm uppfördes i Stockholm. Johan Throne Holst Grundare

30. Maraboustork (Leptoptilos crumenifer) är en fågelart i släktet krävstorkar.[3] De lever på savannen i centrala Afrika och deras föda består bland annat av as. Maraboustorken är vanligen grå eller grönaktig på ryggen och har vitt bröst.

31. Innehållet i Aladdin (2013), sett uppifrån från vänster till höger: (1) Höstnougat, (2) Apelsintryffel, (3) Likörtryffel, (4) Jordgubbskräm, (5) Romrussin, (6) Nöttryffel, (7) Mjuk Toffee, (8) Trillingnöt, (9) Trofénougat, (10) Cocos- kola, (11) Gräddnougat, (12) Körsbär i likör, (13) Pärlnougat, (fortsätter sedan i omvänd ordning).

32. Mazetti AB (Malmö Choklad- och Konfektfabriksaktiebolag) var en svensk tillverkare av bland annat kakao och chokladprodukter i Malmö. Mazetti startades 1888 av Emil Nissen som Malmö Choklad och konfektfabriks AB. Byggmästaren Christian Lauritz Müller uppförde Mazettifabriken vid Bergsgatan. Firmamärket var från början en dalkulla med en stor chokladbit. På 1890-talet hade man för avsikt att byta namn till ”Victoria”, men namnet godkändes inte av kungliga patentbyrån. I stället valde man namnet Mazetti, inspirerat av det italienska ordet ’mazzo’ – ”det lilla knippet” (avseende produkter). 1904 började man sälja kakao i förseglade påsar, samma år börjar ett par ögon förekomma i reklamen för kakaon, detta för att visa kunderna att det var en utsökt produkt och inte en produkt med låg kvalité, som ofta erbjuds kunderna.

33. Företagets grundare, den från Flensburg invandrade Emil Nissen (1861-1929) och hans familj antog sedermera släktnamnet Mazetti-Nissen. Mazetti lanserade en kolaklubba med chokladöverdrag redan 1945, men de införde varumärket Dumle först 1960. År 1975 köptes Mazetti upp av Fazer, men ögonen blev kvar som varumärke för firmans hushållsprodukter. Tillverkningen i Malmö lades ned 1992. Mazetti-huset Mazetti – Huset i Malmö 2004 startade återigen en chokladfabrik på plats i gamla Mazetti-huset i Malmö. Malmö Chokladfabrik producerar egen choklad under varumärket 1888 och detta är Sveriges enda chokladtillverkare från kakaobönor i stor skala. Idag har Malmö Chokladfabrik kvar butik och chokladmuseum i de gamla lokalerna och det finns originalrecept från Mazetti i nyproduktion.

34. S K O l A G A

35. Under 1900-talets första tjugo år var bruket av självklart. Det ansågs olämpligt i viss mån med hänsyn till barns ålder och kön. Äldre barn ansåg mindre lämpligt att aga än yngre barn. Flickor ansågs mindre lämpliga att aga än pojkar. I annat fall förutsattes korrekt utförd aga vara förbättrande för ett barn. Lagstiftningen reflekterade denna inställning. 1920 avskaffades husagan som en konsekvens av att det förhållande mellan husbonde och minderårigt tjänstefolk som låg till grund för aganderätten inte längre ansågs innehålla något uppfostringsansvar för husbonden. Skolaga avskaffades i allmänna läroverk, tillsynes före sin tid. Orsakerna var troligen en snabbare spridning av en modernare barnuppfostran i borgerligheten och flickors tillträde till allmänna läroverk. Under 1930-talet ökade skepsisen mot bruket av kroppsaga bland pedagoger och psykologer. Bruket av aga kopplades till fall av vanvård och inskränktes i såväl barnavården som i skolan. Under 1940-talet avskaffades barnavårdsnämnders rätt att förordna om aga. Argumenten som anfördes härför var främst att aga var ett ”föråldrat” uppfostringsmedel. Snart avskaffades även bruket av aga av omhändertagna barn inom barnavården. En ansats till avskaffande av skolaga gjordes även, men avstannade efter hårt motstånd i lärarkåren. 1950 inskränktes föräldrars aganderätt. Lagstiftaren ansåg det nödvändigt att förtydliga att användandet av kroppslig bestraffning skulle undvikas om möjligt. Orsaken var den förändrade inställning aga som kom till uttryck i regleringen av andra aganderätter. 1957 avskaffades även straffriheten för utövad aganderätt av samma skäl. Detta ledde i sin tur till att folkskollärarnas motstånd mot ett agaförbud gav vika och ett förbud mot kroppslig bestraffning infördes i folkskolan.

36. Skolaga 1918 infördes ett förbud mot aga av äldre barn även i folkskolorna. Fortsättningsskolan inom den obligatoriska folkskolan fick detta år en särskild stadga. De som gick i fortsättningsskola var i allmänhet 13-15 år. I stadgan föreskrevs skyldigheter för eleverna, i samma ordning som de ovan nämnda skolstadgorna, och att ordning och tukt närmare skulle regleras i reglemente. Det föreskrevs dock att det vid bestraffning inte fick förekomma kroppslig aga. 1928 Dock stadgades angående deras (flickor) tillrättavisning och bestraffning att kroppslig bestraffning och annan kränkande eller sårande behandling under inga omständigheter fick förekomma. Här återfanns ett absolut förbud mot skolaga. 1945 höjdes röster mot skolagan även i riksdagen. Det inkom två likalydande motioner i vilka motionärerna yrkade att riksdagen skulle hemställa om en ny skolutredning som bl.a. skulle genomföra ett absolut förbud mot kroppslig bestraffning även i folkskolan. 1953 presenterade straffrättskommittén sitt förslag till en ny brottsbalk. I detta förslag saknades straffrihet för utövande av laga rätt att kroppsaga. Kroppsaga som uppgick till misshandel omfattades således av straffansvar. 1979 blev barnagan förbjuden. 2019 barnaga avskaffas i Frankrike.

37. Skolaga 1800 talet Vid upprepade förseelser eller vid grövre förseelser utdömdes i första hand skamstraff. Vanligtvis fick man då sätta på sig dumstruten eller sitta i skolstocken så det blev allmänt känt att man misskött sig. Tanken var att skammen skulle vara så genomgripande att man inte återupprepade sina brott. Om skamstraffet inte hjälpte tog man till kroppsstraffen eller ”rijs på bara kroppen” som oftast utdelades av läraren i klassrummet inför kamraterna. Man skiljde i förordningarna mellan ”slag med ris” och ”färla”. Färlan liknande ett slagträ med en klump i änden. Man använde den mot baken, ryggen eller mot händerna – dock aldrig skrivhanden. Man kunde även kombinera dessa straff på olika sätt. Färlan som i dag i det närmaste är bortglömd hade ett viktigt symboliskt värde i den gamla skolan. Vid rektorsbyte överlämnade den avgående rektorn färlan och sigillet till den tillträdande.

38. 1724 års skolordning Proban, eller skolfängelset, nämns i flera skolförordningar. Elever i trivialskolan (som motsvarar grundskolan) fick kroppsstraff, medan gymnasister oftare sattes i fängelset. Normalt sattes eleven i fängelse från 6 på morgonen till 6 på kvällen eller från 6 på kvällen och över natten. I Gävle är det längsta dokumenterade fängelsestraffet tre dygn. Men i andra skolfängelser, som t ex det i Västerås, var det betydligt värre. Där kunde man få straff upp till 14 dagar och även låsas fast i halsjärn och kedjor. Maten bestod då givetvis av vatten och bröd.

39. Vittnesbörd från 1940 talet Lärare och lärarinnor var stränga på den tiden och tillät inte att man kastade suddgummi på lektionen. Dessutom hade man respekt för äldre personer. Om någon knyckte äpplen från ett fruktträd på skolgården, så kom rottingen fram. Kunde man inte läxan så slog läraren med den flata sidan av linjalen, men om han var arg så slog han med den vassa sidan av linjalen i huvudet. Det kändes minsann! Vår lärares humör avgjorde vilket straff vi fick. Det var synd om de pojkar som hade svårt att komma ihåg årtal, namn och psalmer. De fick mycket stryk. De hatade skolan och skolkade så ofta de kunde. Vid varje termin fick vi hämta ut en ny blyertspenna, ett suddgummi och en anteckningsbok. Jag minns också att läraren hängde upp planscher på en galge för att förklara vissa ämnen i bild, som Historia och Kristendom.

40. Erik Liljeroth Erik Liljeroth, född 27 maj 1920 i Fjälkinge, död 29 mars 2009 i Kristianstad, var en svensk fotograf. 1958 Erik Liljeroth, född 27 maj 1920 i Fjälkinge, död 29 mars 2009 i Kristianstad, var en svensk fotograf. 1958 blev han officiell hovfotograf åt kung Gustav VI Adolf. Totalt producerade han omkring en halv miljon blev han officiell hovfotograf åt kung Gustav VI Adolf. Totalt producerade han omkring en halv miljon fotografier som idag förvaras av Nordiska museet. fotografier som idag förvaras av Nordiska museet.

41. Biografi Några böcker ut serien "Slott och herresäten i Sverige" med Liljeroths omslagsbilder. Erik Liljeroth började sin utbildning till fotograf som assistent hos sin far Erik Alfred Liljeroth, som var fotograf i Kristianstad. Sonen tröttnade snart på att fotografera brudpar och blev istället assistent hos Ateljé Uggla och sedermera hos fotografen Arne Wahlberg i Stockholm. Han började sin egen bana som porträttfotograf och debuterade 1949 med en bok om hemstaden Kristianstad som följdes av en Parisbok året därpå. Som porträttfotograf fotograferade alla sin tids storheter, bland dem Winston Churchill, Elizabeth II och Gustav VI Adolf. Tillsammans med den senare gjorde de en bok om Sofiero slott och blev även hans hovfotograf. Största delen av sitt yrkesverksamma liv arbetade han åt Allhems förlag i Malmö som bland annat producerade den omfattande bokserien i 18 volymer Slott och herresäten i Sverige.

42. Totalt skulle det bli 102 böcker där Liljeroth var representerad som fotograf. Med tiden blev Liljeroth Sveriges ledande landskapsfotograf med 40 år på resande fot både i Sverige och utomlands. Åtminstone två av hans motiv valdes till svenska frimärken: ”Kyrkstallar i Rättvik” (1973) och ”Stora stöten–Falun” (1973). Mellan resorna återvände han till i sitt hem på Söder i barndomsstaden Kristianstad. Här hade han sitt fotolabb och sin familj. Han tog sina bilder huvudsakligen i 6x6 mellanformatet med Hasselblad eller Rolleiflex och arbetade i både svartvitt och färg.

43. Efter sin pensionering slutade han uppdragsfotograferingen och Nordiska museet tog över hans enorma bildarkiv bestående av omkring en halv miljon fotografier som är en enastående dokumentation över 1950-, 1960- och 1970- talets Sverige.

44. Erik Liljeroth

45. Foton från Malmö tagna av fotograf Erik Liljeroth (Nordiska Museét)

46. Erik Liljeroth Nordiska Museét

48. Fullt med solande och badande vid utomhusbassängen Eriksdalsbadet. Skanstullsbron i bakgrunden, Stockholm. År 1960 - talet Eriksdalsbadet är en kommunal sim- och idrottsanläggning belägen intill Årstaviken vid Eriksdal på Södermalm i centrala Stockholm. Anläggningen består av ett utomhusbad, samt en inomhusanläggning med en 50- metersbana och en 25-metersbana med publikkapacitet på 1 200 respektive 2 700 åskådare. På platsen för Eriksdalsbadet fanns tidigare ett vattenledningsverk. 1929 omvandlades det till ett friluftsbad, och 1964 kompletterades badet med en inomhusanläggning. 1999 invigdes det nya inomhusbadet som numera är Sveriges nationalarena för simidrott. FOTOGRAF Liljeroth, Erik

49. Farsta centrum. Springbrunnar, flanerande människor framför NKs varuhus. År 1966. Farsta Centrum är ett köpcentrum beläget i stadsdelen Farsta i Söderort inom Stockholms kommun. Köpcentrumet har belönats med ett antal priser, bland annat Årets köpcentrum (1999 och 2000), European Shopping Centre Award (1999) samt Stockholms bästa köpcentrum (2002). Centrumanläggningens ursprungliga bebyggelse har av Stadsmuseet i Stockholm blivit grönmärkt, vilket betyder "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt"

50. Frihamnen, Stockholm 1967 Stockholms frihamn är en östersjöhamn i nordöstra Stockholm som tillhör koncernen Stockholms Hamnar. Området som betecknas "Frihamnen" begränsas av Lindarängen i söder, Louddens oljedepå och Lilla Värtan i öst, Värtahamnen i norr och Tegeluddsvägen i väst. Stockholms frihamn öppnade som ett provisorium 1919 och byggdes ut ända fram till 1970-talet, då containerhamnen stod klar. I mitten av 1990-talet upphörde frihamnsfunktionen. År 1990 öppnade Tallinnterminalen, numera Frihamnsterminalen. I dag går trafiken mot S:t Petersburg härifrån medan trafiken mot Tallinn och Riga utgår från Värtahamnen. År 2009 invigdes en ny kryssningsterminal för de internationella kryssningsfartygen som byter passagerare i Stockholm. I framtiden kommer bara färje- och kryssningstrafiken att finnas kvar i Frihamnen. Hela området har klassats som riksintresse för sjöfarten