90 likes | 461 Views
Vad kan offentliga sektorn göra?. Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner (direkt) marknadspåverkan: skatter, subventioner, transfereringar, tullar… Offentlig verksamhet (stat, kommun) egenregi, upphandling + prissättning/finansiering.
E N D
Vad kan offentliga sektorn göra? • Institutionerlagar och andra reglerkontroll och övervakning, domstolar och myndighetersanktioner • (direkt) marknadspåverkan:skatter, subventioner, transfereringar, tullar… • Offentlig verksamhet(stat, kommun)egenregi, upphandling + prissättning/finansiering
Våra gamla kära “marknadsmisslyckanden” • Assymetrisk information • Kollektiva varor • Externa effekter • Stor- och nätverksfördelar (kursens fokus på 3 och 4) samhällsekonomisk effektivitetvs. fördelningspolitiska överväganden
Effekter av marknadsmakt • Samhällsekonomisk förlust (dead weight loss) • Ineffektivitet/uppdrivna kostnader på kort och lång sikt (också SEK förlust) • Rent-seeking: kostnad för att försvara sin marknadsmakt (också SEK förlust) • Omfördelningseffekt från kons till prod. (inte SEK förlust)när kan ett företag anses ha marknadsmakt?
Klassisk målkonflikt vid förekomsten av stordriftsfördelar • MC-prissättning max välfärd med förlust för det producerande företaget … förekommer sällan • AC-prissättning ej max välfärd, “går jämnt upp”kan vara mål för offentlig prod eller upphandlingrisk: ineffektivitet • Privat monopol: stor välfärdsförlustförekommer sällanmen reglerade privat monopol (USA) • Om potentiell konkurrens (=inga/små etableringshinder): monopolmakten urholkas • Upphandling “konkurrens om monopolet” (+)svårt specificera och övervaka kontrakt; sanktioner (-)
“Regleringsmisslyckanden” • Svag kostnadskontroll bl a pgaassymetrisk information (ftg vet bäst) • Regulatory risk(regulatory lags): regleringen förändras-> svaga incitament till investeringar • Regleringskostnader • Regulatory capture! – intressant Hur ser politikernas/tjänstemäns nyttofunktion ut? Vad vill de maximera?
Konkurrenspolitikens utveckling • USA slutet av 1800-talet: “antitrustlagstiftning”, reglera privat sektor. • Västeuropa inkl Sverige: offentlig produktion. Svag konkurrenslagstiftning fram till 1990-talet. • Sverige KKL och KKV 1993. EG-rätten. • Tre förbud:-konkurrensbegränsande samarbete (kartell)-missbruk av dominerande ställning-företagskoncentrationer
Strävan mot ökat konkurrenstryck i ekonomin sedan 1980-talet • Finansiella sektorn • Nätverksindustrier (flyg, tele, post, el, (taxi), järnväg) • Utbildning (friskolor)(två högskolor) • Delar av vård, läkemedel (apoteken) • EU-direktiv om offentlig upphandling • “Svenska modellen/Banverksmodellen” för flaskhalsbranscher: offentlig infrastruktur, privat(a) utövare Bergman gillar denna modell!!Alternativ: tillträdesreglering.
avreglering omreglering liberalisering marknadsöppning regelreformering konkurrensutsättning … “från oreglerat monopol till reglerad konkurrens” – fler inte färre regler! Svårt veta vad som beror på reformen och vad som hänt annars Svårt få fram info från konkurrens-utsatta företag Vad är målen?Önskade effekter? Effekter av konkurrensutsättning
Ökat konkurrenstryck:-lägre priser?-priser anpassade till kostnader för olika produkter-bättre service, tillgänglighet och kvalitet (och önskat sämre…)-varierat produktutbud Problem:-marknadsmakt (oligopol) består-krävs kontroll(myn-digheter), tvister-koordination mellan producenter-investeringar?-fördelningseffekter(grupper, regionalt)-kräver ny/mer reglering? Blandade erfarenheter…