110 likes | 239 Views
Projekt finansierat av Europeiska flyktingfonden; pågår under perioden 1/1 2012 till 30/6 2014 Projektledare: Mehdi Ghazinour, Socialt arbete Umeå universitet
E N D
Projekt finansierat av Europeiska flyktingfonden; pågår under perioden 1/1 2012 till 30/6 2014 Projektledare: Mehdi Ghazinour, Socialt arbete Umeå universitet Projektgrupp: Anders Hanberger (Tillämpad utbildningsvetenskap); Malin Eriksson (Folkhälsa och klinisk medicin); Joakim Isaksson (Socialt arbete); Malin E. Wimelius (Statsvetenskap); Åsa Boman (KFUM) Styrgrupp: projektgruppen, Ulrika Granskog (Umeå kommun) och Annika Damm (KFUM i Umeå) Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå
Projektets syfte ”Att studera hur ensamkommande flyktingungdomars introduktion till och etablering i det svenska samhället fungerar både under den tid de är bosatta i HVB-hem, och under utslussningsprocessen från HVB-hemmen” • Projektet skall generera systematisk kunskap om samhällets insatser och utveckla uppföljningsverktyg för verksamheternas insatser • Projektet skall bidra med ökad kunskap om ungdomarnas egna förmågor att utveckla strategier för att etablera sig i Sverige
Tillvägagångssätt • Sammanställning av redan befintlig forskning, andra utvärderingar och diverse myndighetspublikationer i en kunskapsöversikt • Intervjuer: föreståndare och samordnare på HVB-hemmen och på stödboendena; gode män, skolpersonal (kuratorer, studie- och yrkesvägledare, rektorer, speciallärare, skolsköterska, ämneslärare, skolvärdar och modersmålslärare); socialsekreterare samt handläggare på länsstyrelsen • Fokusgrupper med personal på HVB-hemmen och stödboendena • Enkäter som besvaras av ungdomarna (intervjuer under nästa år)
Vad kartläggs, analyseras och utvärderas? • Aktörernas insatser, rutiner för uppföljning, samverkansformer samt synpunkter på hela mottagningssystemet • Aktörernas bedömning av egna och andras insatser, rutiner för uppföljning samt bedömning av hur samverkan fungerar (intressentutvärdering) • Forskarna i projektgruppen sammanställer och analyserar materialet i en delrapport (hösten 2012) och en slutrapport; bidrar med ett antal observationer, förslag och utvecklandet av ett uppföljnings- och kvalitetssäkringsinstrument • Resultaten sprids till samtliga aktörer genom seminarier och möten
Preliminära resultat: insatser och uppföljning • Det övergripande målet är att ungdomarna skall integreras i det svenska samhället som självständiga individer. Självständigheten skall gradvis utvecklas vilket kräver att samtliga aktörer vet vad alla andra gör och varför • I boendekedjan är alla nöjda med sin egen insats men uppföljnings- och kvalitetssäkringsinstrument behövs både i de egna verksamheterna och för ungdomar som lämnar systemet; ”hur vet vi att vi gör rätt?” är en återkommande fråga • Det finns synpunkter på HVB-statusen: i vilken utsträckning ägnar sig personalen åt behandling? Å andra sidan välkomnar samtliga att det ställs höga krav på verksamheten och att Socialstyrelsen granskar den i sin tillsyn
Preliminära resultat: samverkan • Många vill ha mer av golvnära samverkan för att ytterligare utveckla ett gemensamt ansvarstagande för helheten och för att undvika att de olika verksamheterna blir ”isolerade öar” • Samverkan med hälso- och sjukvården anses inte fungera särskilt bra • Samverkan med socialsekreterarna upplevs som ryckig av de som arbetar i boendekedjan • Blandade erfarenheter av samverkan med föreningslivet
Preliminära resultat: systemet • Många saknar en röd tråd som tydligare håller ihop hela mottagningssystemet • Flera vill se tydligare politiska målsättningar: vart skall mottagningssystemet leda och vad skall det åstadkomma? När kan vi vara nöjda i Umeå? • Flera önskar också tydligare konsekvensanalyser av ett utökat mottagande • Bristfällig koppling mellan mottagandet och kommunens integrationspolitik
Preliminära resultat: systemet • I den kommunala boendekedjan finns synpunkter på att det inte alltid är lyckosamt att ungdomar bor två och två i redan uppmöblerade lägenheter • Fler familjehem efterlyses liksom alternativa boendeformer överhuvudtaget