Jan Löfström Helsingfors universitet NOFA4, Trondheim, 29.5.2013

1. Den nyasamhällsläranigrundskolansårskurser 4.-6. som en ämnesdidaktiskutmaning för (klass)lärarutbildningi Finland Jan Löfström Helsingforsuniversitet NOFA4, Trondheim, 29.5.2013

2. Samhällslära • Självständigtskolämne sedan börjanav 2000-talet, tidigare en del avdubbelämnethistoriaochsamhällslära;lärarnaharoftasthistoriasomhuvud- ochsamhällslärasombiämne • Undervisningigymnasietochigrundskolansårskurser 7.-9. ochfr.o.m. 2016 iårskurserna 4.-6. (‘lågstadiet’)

3. Motiveringarna till den nyasamhällslärani ‘lågstadiet’ • Beslutsfattarnas (befogad?) oro för • ettlågtintresse for samhälleligtdeltagande hos ungai Finland • bristandekunskaperochfärdigheteriekonomi hos yngremedborgare • Samhällskunskap (social studies) igrundskolanslägreårskurserobetydligi Finland ijämförelse med andra OECD länder • Regeringsprogrammet 2011: samhälleliguppfostranskaförstärkasigrundutbildningen

4. Samhällsläran i ’lågstadiet’ – en katalysator för en meraomfattandereform i samhällsläran? • Alternativ för förhållandetmellansamhällsläran i ’lågstadiet’ och i ’högstadiet’/gymnasiet: • nuvarandemålochinnehåll i samhällslärabearbetasochflyttastilllågstadiet i ett ändamålsenligtformat • samhällsläran i högstadiet/gymnasietförblirsomdenär,samhällsläran i lågstadietgårsinegenväg • attkonstruerasamhällslära för lågstadietför medsig ett reformbehov för hela samhällsläran

5. Samhällsläraniskolansverklighetformasavflerafaktorer • Läroplansgrunderna • Läroböcker(läroplansgrundernasoperationellaform) • Metoderochinstrument i elevbedömning • Arvet frånmedborgarkunskapen • Samhällsläranstraditionellaförhållandemed historia (’arbetsfördelningen’) • Lärarensbehörighetskrav,examensfordringarna i studiersomgerbehörigheten

6. Behörighetskravenochexamensfordringarna – en signalpåhurskolämnetuppfattas • Samhällsläran i lågstadietkommerattundervisasfrämst av klasslärare – möjligheterochhotbilder? • Fråganomvilkakunskaperochfärdigheteräressentiella för samhällsläranslärareförtätas i sambandmedlågstadietssamhällslära: vadskallingå i klasslärarens (rättbegränsade) substans-ochämnesdidaktiskastudier?

7. Vilkaprinciper i organiseringen av substansstudier för blivandelärare i samhällslära? • En disciplin/studiehelhetellerenskildakurser i centralasamhällsvetenskaper? • Meraomfångellerdjup? • Vilkasamhällsvetenskaperbetonas?

8. Det finländskasystemetnu (1) • Examensfordringarna: grundstudier (cirka25 p) i tvåsamhällsvetenskapligadiscipliner, ejnågonstudiehelhetpåriktig; lärarstudentergårpåsammakursermedandrastudenter • Klasslärarstudenterspecialiserarsigpå 1-2 skolämnen (25 speller60 sp) • Attsammanställaframtidafordringarna (25 sp) i samhällslära en speciellutmaning

9. Det finländskasystemetnu(2) • Ämneslärarstudenternaspedagogiska studier 60 sp, varavämnesdidaktikochpraktikumi de egna 1-2 ämnenacirka 45 sp • I klasslärarstudenternasämnesövergripande (dvsämnesdidaktiska) studier skaingåäven 1-3 sp (?) didaktikisamhällslära; ipraktikumetttillfälleattundervisaävenisamhällslära • Ämnesdidaktiskastudiernasbegränsadomfattningaccentuerarfråganominnehållet (isynnerhet med tankepåattinteallaklasslärarstudenterstuderarsamhällsvetenskaper).

10. Ämnesdidaktik – skolämnetsochdenakademiskadisciplinensalkemi • Lärarutbildningsom en tradingzone(Eklund & Larsson 2009) för representanter av akademiskadisciplinerochskolämnenattutbytakunskapochskapanyabegreppochpraktiker för samarbete • Mellandisciplinerochskolämnen ett alkemisktförhållande (Bourdieu) – ärdåämnesdidaktikenalkemistensverkstaddärsamhällsläranskapasgenomattsmältakunskaper,erfarenheterochidealer i en helhetsomstöderutvecklingen av ungaskritiskasamhälleligatänkande, socialahandlingsförmågaochmedborgaridentitet?