Sociala investeringar – rätt, fel och möjligt ur ett ekonomiskt perspektiv

1. Sociala investeringar – rätt, fel och möjligt ur ett ekonomiskt perspektiv Tomas Bokström, Modellområdesprojektet, SKL Uddevalla 7/11

2. Disposition 1. Modellområdesprojektet – psykisk hälsa barn och unga 2. SKL om sociala investeringar 3. Modellområdesprojektets arbete med sociala investeringar 4. Internationell utblick 5. Kan man få stöd i sitt utvecklingsarbete?

3. 1. Kort om Modellområdesprojektet • Överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL • Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa • Synkronisering av verksamheter och mellan huvudmän • Tidiga insatser • Forskning/utvärdering – mått! • 2009-2011 • 14 modellområden, Vänersborg & SDF Angered + VGR • www.skl.se/psynk

4. BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Primärvård SiS Synkroniseringsbehov! Tandvård Socialtjänst Öppenförskola Ungdomsmott BVC MHV Vuxenpsykiatri HVB Polis Frivilligorganisationer Skola

5. 2. SKL om sociala investeringar

6. Är sociala investeringar förenliga med kommunala redovisningslagen, balanskrav och principen om god ekonomisk hushållning? • Cirkulär på gång (Stefan Ackerby, bitr. chefsekonom) • Investering möjligt men kan inte bokföras som en sådan enligt gällande lag • Öronmärkning av anslag för investeringar därför enda möjligheten inom den kommunala budgeten. • Förebyggande insatser ej skäl för att budgetera underskott

7. Reservera ett överskott, sänka resultatmål (Norrköping) • Reducera utgifter inom övriga områden (Nynäshamn) • Försäljning av tillgångar, t.ex. aktier (Trelleborg)

8. 3. Modellområdesprojektets arbete med sociala investeringar

9. Frågeställningar • Hur kan effekten av tidiga insatser värderas? • Hur kan incitamenten för tidiga insatser stärkas? • Hur kan resurser frigöras för införande av nya metoder/insatser samtidigt som uppföljningen av dess effekt noga utvärderas? • Hur kan vi få större fokus på resultat, utfallsmått snarare än processmått?

10. Aktiviteter • Samarbete med Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog • Kartläggning av ”karriärer” i en bättre och sämre process • Metoder, interventioner • Mått för utvärdering av effekt • Samlar erfarenheter, nationellt och internationellt

11. Potentiella vinster av att göra rätt • Karriärer, livsförlopp 0-18 år • ADHD • Depression • Skyddsbehov • Bättre/sämre process • Vilken variation finns i befintliga insatser – potentiell vinst? • Vad kostar det man gör i befintlig verksamhet – för vem?

12. ADHD bättre process

13. ADHD sämre process

14. Simuleringsverktyg (1)

15. Simuleringsverktyg (2)

16. Några resultat av studien • Normalbarn ca 3,5 mkr, 0-18 år • ADHD bättre ca 3,5+2,3=5,8 mkr, 0-18 år • ADHD sämre ca 3,5+4,1=7,6 mkr, 0-18 år • Kostnader i vuxenlivet? • Fullt deltagande på arbetsmarknaden • Helt eller delvis utanförskap

17. ADHD - ej i arbete

18. Investeringspuckel

19. När bör man investera? • Bra att investera tidigt – men då kan avkastningen dröja länge • Heckmans kurva

20. Viktigt att följa upp sin investering • Utvecklingskurvan

21. Vilka interventioner? • Olika vid olika åldrar – portfölj? • Interventioner som förväntas ge avkastning på kort eller lång sikt

22. Ekonomisk analys • Kostnader för interventioner? • Beräknad besparing, vid vilken tidpunkt?

23. Viktiga bedömningar för social investering • Problem • Utfall • Målgrupp • Interventioner • Värdet av förbättrade utfall

24. Plan för genomförande av social investering • Epidemiologi – vilka riskfaktorer finns hos befolkningen, hur många kan förväntas beröras av en viss problematik? • Ex. Barnhälsoindex, Lennart Köhler • Hur många når vi idag, troligt att man missar/inte når fram till/saknar effektiv intervention? • Vilka metoder finns det? Evidens, utomlands eller i Sverige? • Vad kostar befintlig verksamhet? • Placeringar • Extra resurser i förskola/skola • Icke godkända betyg/IV-program

25. 4. Internationell utblick

26. Birmingham - BrighterFutures (1) • Stora sociala problem – hur bryta utvecklingen? • Bestämde sig för en strategi med stöd av forskningsinstitutet Dartington Social Research Unit • Fokuserade på ett antal utfall • Physical health • Literacy and numeracy (English and Maths) • Behaviour • Emotional health • Social literacy (getting on with other people) • Job skills

27. BrighterFutures (2) • Genomförde webbenkät för 20 000 skolbarn • Identifierade behov, riskgrupper etc. • Identifierade metoder med evidens • the Family Nurse Partnership (FNP); • the Incredible Years Parenting Programme; • Promoting Alternative Thinking Strategies; (PATHS) • Restorative Justice in Children’s Homes (RJ); and the • Triple P Parenting Programme.

28. BrighterFutures (3) • Effekten av programmen hade inte testats i England • RCT-studier kopplades till alla programmen, utvärderingsperiod 2 år • Projektfinansiering: banklån, 40 miljoner pund • De program som visas ha effekt sprids till hela befolkningen • För fortsatt finansiering tas s.k. Social Impact Bonds fram

29. Social Finance • Fristående organisation som har som uppdrag att konstruera Social Impact Bonds (SIB) • Ett finansiellt instrument som ska locka privata investerare att satsa pengar på sociala insatser • Kontraktslösning där den som sparar utgifter åtar sig att betala ut avkastning till investerarna – om interventionen har effekt • Peterborough Prison

30. Modell SIB www.socialfinance.org.uk

31. 5. Kan man få stöd i sitt utvecklingsarbete?

32. Utvecklingsprojektet – barn och ungas psykiska hälsa • Ny överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL • Kommer att driva ett antal processer • Sociala investeringar/tidiga insatser • Ledning/styrning • Första linjen

33. Projektmodell Snabba processer Mätbara mål Kontinuerlig utvärdering Skapa ny kunskap som alla kan ta del av

34. Ansökan • Två ansökningsomgångar under våren 2012 • Kriterier för ansökan, ytterligare information: www.skl.se/psynk