1 / 41

Energirådgivning i växthusodling Kurs för rådgivare 2012 10 24 Inger Christensen

Energirådgivning i växthusodling Kurs för rådgivare 2012 10 24 Inger Christensen. Fördelning på energislag. Vad ger våra bränsleslag. Exempel på nyckeltal. CO2 ekvivalenter vid användning av olika energikällor. Energi för att få en bra produktion.

arama
Download Presentation

Energirådgivning i växthusodling Kurs för rådgivare 2012 10 24 Inger Christensen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Energirådgivning i växthusodling Kurs för rådgivare 2012 10 24 Inger Christensen

  2. Fördelning på energislag

  3. Vad ger våra bränsleslag

  4. Exempel på nyckeltal

  5. CO2 ekvivalentervid användning av olika energikällor

  6. Energi för att få en bra produktion • Temperatur – utvecklingshastighet, färg och form • Ljus- avgörande för tillväxt • CO2 – bättre utnyttjande av ljus och temperatur • Fuktighet- för hög ger problem med svampar, växtnäringsupptagning m.m.

  7. Uppskattning av fördelning

  8. Energibehov i kWh/m2 och vecka för bara värme 17o natt och 19o dag Källa: SLU Rapport 2010:36

  9. Energianvändning

  10. Energianvändning

  11. Energiberäkning

  12. kWh/m2 jan-sep

  13. Energi för CO2 • CO2 produktion • 1 kg propan ger 3 kg CO2 • Till en grönsaksodling vill man ha ca 24 kg/m2 • Ger tillskottsenergi på 103 kWh/m2 • Med bra tillgång på ackumulator tankar kan det mesta ersätta energibehov för ex fuktighetsstyrning

  14. Energianvändning för uppvärmning och CO2 produktion

  15. Klimatrelaterade odlingsproblem • Gråmögel • Gurkbladmögel • Mjöldagg • Fallsjuka tulpaner • Rända plantor • Stora lösa blad • M.m.

  16. Energianalys och energieffektiv odlingsteknik • Energianalys/energikartläggning • Temperaturstrategi • Luftningsstrategi • Vävstyrning • Belysning • Fuktighetsstyrning Källa: SLU Rapport 2010:36

  17. Förbättringssnurran –alltid aktuell

  18. Energianalys bör ge svar på: • Hur ligger min energianvändning till som helhet • Hur har utvecklingen varit i företaget – vilken är trenden • Vilka perioder ligger förbrukningen bra till • Vilka perioder ligger förbrukningen dåligt till • Vilka perioder finns det möjligheter att göra förbättringar • Hur stor är förbättringspotentialen

  19. Hög Låg Egen energibedömning

  20. Områden att utvärdera • Värmeproduktion, pannrummet • Värme distribution med pumpar, shuntar, ledningar • Växthusets kondition, täthet, isolering, vävar • Energianvändning t.ex. styrning av väv, lampor, fukt

  21. Lämpliga nyckeltal • Energianvändning/areal – t.ex. kWh/m2 • Energianvändning/producerad enhet – kWh/kg, kWh/st • Andel förnybar energi – % av total energiåtgång • Koldioxidpåverkan/areal – CO2-ekv/m2 • Koldioxidpåverkan/producerad enhet – CO2-ekv/kg, CO2-ekv/st

  22. Växthusbeskrivning Energisystem Energianalys

  23. Bedömning av odlingsresultatet • Skörden har varit OK. Besvärande mycket gråmögel i ett hus.

  24. Energifällor-Klimatstyrning • Givarna är inte rätt kalibrerade • Givarna är felplacerade • Väven tas av för tidigt på morgonen och den energi som kommer med ljuset utnyttjas inte, väven går på sent på eftermiddagen • Onödigt stor springa på väven när man upplever det för fuktigt • Fuktighetsstyrning går alltid in vid en viss nivå och hänsyn tas inte till att fuktigheten bara är hög under en begränsad tid under dygnet. • Luckorna öppnar för fort och för mycket vilket medför stora svängningar i temperatur och därmed värmebehov • Temperaturluftningen går in under temperaturkravet • Mintemperatur på rören är så hög så att temperaturluftningen går in vilket lätt ger ett ökat värmekrav.

  25. Jaga gradtimmar En lathund som visar på storleksordningen 2* antal grader och timme = Wh så 10kWh = 5000 gradtimmar

  26. Det kostar att köra frostfritt Källa: SLU Rapport 2010:36

  27. Genomsnittlig energianvändning per vecka uttryckt i kWh per timma Källa: SLU Rapport 2010:36

  28. Instrålning en solig och en mulen dag i mitten av februari Källa: SLU Rapport 2010:36

  29. Väven på i tid Källa: SLU Rapport 2010:36

  30. Ta vara på gratisenergi Källa: SLU Rapport 2010:36

  31. Belysning och väv Källa: SLU Rapport 2010:36

  32. Antal grader till kondensationspunkt vid 18o lufttemperatur

  33. Antal timmar med värme på rören samtidigt som luckorna är öppna

  34. Ökning av energibehovet när väven öppnar Källa: Gartner Tidende 2003:21

  35. Se upp med fuktspalt Källa: SLU Rapport 2010:36

  36. Het NieuweTelen - HNT

  37. ”Det nya odlingssättet” för tomat • Dubbla vävar (35 resp. 47 % energibesparing) • Kontrollerad ventilation med avfuktning med värmeväxlare + vanlig luftning i taket • Räknar med 25-30 % energibesparing – resultat från 2010 ännu mera - kommit ner till 210 kWh/m² • Bibehållen skördenivå – ökat med 5-10 %

  38. Användning av vävar

  39. Energianvändning HNT

More Related