680 likes | 915 Views
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Kost och hälsa Dick Delbro Vt-14. ….My advice 2U. Vad skall vi prata om?. 1. Undernäring.
E N D
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI • Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) • Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 • Delkurs 4: • Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi • Kost och hälsa • Dick Delbro • Vt-14
Vad skall vi prata om? • 1. Undernäring. • 2. Övervikt. • 3. Metabola syndromet. • 4. Kosten och hjärt-kärlsjukdomar. • 5. Osteoporos. • 6. Födoämnesöverkänslighet. • 7. Ätstörningar. • 8. Kosten och cancer. • 9. Särskilda livsmedel. • 10. Vitamintillskott i Sverige – bluff eller behov?
Järnbrist - ¼ av världens befolkning (fr.a. fertila kvinnor). • Järninnehållet är begränsat i kosten. • I. Höginkomstländer: ”Tomma kalorier” ger energi men inget järn. • II. Låginkomstländer: För lite mat totalt samt förluster vid kronisk tarminfektion (hakmask).
Förebyggande av järnbrist • Ökat järnintag. • Ökat järnupptag (askorbinsyra som ökar järnets tillgänglighet; minskad förekomst av komplexbindare, t.ex. fibrer). • Maskbehandling.
Vitamin A-brist • Främsta orsaken till blindhet. • Tillskott till barn < 5 år minskar dödlighet i mässling och diarré. • A-vitamin finns i animalier (mjölkprodukter, ägg, lever) samt i gröna bladväxter.
Vitamin D-brist • Barn som inte vistas i solen. • Konsekvens av D-vitaminbrist? Rakit/osteomalaci. • Förebyggande?
Brist på vattenlösliga vitaminer • Tiaminbrist (beriberi – bristfällig energiproduktion i citronsyracykeln), niacinbrist (pellagra – diarré, hud-förändringar): Bristfällig kost i t.ex. flyktingläger. • B12-folsyrabrist. • C-vitaminbrist (skörbjugg).
Övervikt - (forts.) • Hur mäter man detta på bästa sätt? • BMI: kg / m2. Detta avspeglar ej bukfetma. • Midjeomfånget avspeglar bättre bukfetman. • Bäst är sagittalt bukmått (=bukhöjden då man ligger på rygg).
Nya Nordiska NäringsRekommendationer (NNR) En nyhet är att nya NNR mycket tydligare lyfter fram helheten i kosten. Sedan år 2000 har det kommit många studier om hur olika matvanor, eller kostmönster, påverkar hälsan. – Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk, säger Irene Mattisson. Nya NNR betonar mer vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än mängden. – Bra fetter är till exempel raps- och olivolja och mjuka matfetter. Bra kolhydrater är fullkorn och fibrer, inte socker och vitt mjöl, säger Irene Mattisson.
Men… • …är det absolut sant att fett utgör en kardiovaskulär risk, och är det självklart att statinernas gynnsamma effekt som sekundärprevention vid IHD är via fettsänkning?
Om det nu inte… • …är fettet som är orsaken till IHD, vad är det då?