Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

1. Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod? Korta programmet hösten 2010

2. Några skäl: 1) Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen har likheter

3. Skäl… 2) Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra

4. Skäl… Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument

5. Skäl… Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

6. Pedagogik (undervisning och socialisation) Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen) Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings-ämne för lärare) Metodik (praktiska och ibland normativa idéer om undervisning) Didaktik (läran om undervisning) Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap?

8. Didaktiska frågor: • Vad? • Hur?

9. Från 1600-tal fram till idag

10. 1600-talJohan Amos Comenius • Kristendom • Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna • Naturvetenskap • Passifism • Humanism

11. Olika elever • Skarpsinniga, vetgiriga & bildbara • Skarpsinniga och långsamma • Skarpsinniga & vetgiriga + trotsiga & oböjliga • Fogliga, vetgiriga + svårt att fatta • Obegåvade, trötta & håglösa • Obegåvade + förvänd & dålig natur

12. Metoder • Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven • Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: • - öva sinnena • - öva fantasi och minne • -öva förståelse och minne • - öva självständig behandling & bedömning

13. 1700-talJean Jacques Rousseau • Jämförelse med naturen, Emile • Uppfostran & undervisning

14. Pestalozzi

15. Per Reinhold Svensson • Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi • Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

16. Svensson om Pestalozzi: Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller åtminstone att komma det allt närmre. Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens ungdomskraft. Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig, Okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande Och verkande i kärlek och välvilja.

17. Resan till England • Bell & Lancaster: • Stora klasser • Stoffet tillrättalagt • En specifik metod

18. Den enda tillåtna 1842 - ”Lancastermetoden”

19. Innehåll DIDAKTISK TRIANGEL Lärare Elev

20. Innehållet är detsamma för alla elever Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna Från slutet av 1800-talet:

21. Herbart • Vad? - Filosofi: etik • Hur? - Psykologi

22. Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare Positivism och behaviorism präglar idéer om undervisning & lärande Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas - Läromedel utvecklas som ska passa alla Vissa pedagoger vill förändra skolan: Dewey Montessori Freinet Freire Reggio Waldorfskolan …… 1900-tal

23. ? Koppling till denna kurs?

24. NÅGRA BEGREPP: • Positivism • Hermeneutik • Hypotesprövning • Paradigm • Förklaringstyper • Individ - struktur • Kvalitativa - kvantitativa studier

25. Positivism • Naturvetenskap är förebild för all vetenskap = positivt, framsteg • Logisk positivism - fysik och logik är förebilder • Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

26. Positivism ur ett skolperspektiv: • Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. evidensbaserade undervisningsmetoder • Intelligenstester som grund för placering • Betyg (1-5) • Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t.ex. Skinner)

28. ”Normalfördelning”

29. Hermeneutik • Det man vet är beroende på vem man är. - Att se något ”som” något speciellt. - Förförståelse • Förförståelse redovisas • Tolkningsprocess redovisas - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan • Schleiermacher, Dilthey, Gadamer, Ricoeur

30. Hermeneutik ur ett skolperspektiv • Att se varje elev som någon som redan kan något (förförståelse) • - jfr. olika lärandeteorier • Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av t.ex. Popper)

31. Hypotesprövning • Främst inom naturvetenskaplig forskning • Hör i skolforskning mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning • 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” • Aktionsforskning

32. Paradigm • Kuhn studerade långa perioder • Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: • Synen på undervisning:

33. Individ Vetenskapliga studier som tar fasta på individer Struktur Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder Individ - Struktur

34. Klassisk

35. Moralisk

36. Realistisk

37. Rationell

38. Demokrati

40. Förklaringstyper • Orsaksförklaring • Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet • ________________ • Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet • Socialgrupp påverkar resultat • Nu: lärarskicklighet påverkar resultat • Funktionell förklaring • Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning • _________________

41. ”KVANTITATIVA” Stor population Flera frågor enkla svar Kvantifiera Resultat i procent, cirklar, diagram… ”KVALITATIVA” Få personer Få frågeställningar Skriva ut, analysera Resultat i form av fallstudier, kvalitativa kategorier mm. Vetenskapliga metoder

42. Kvantitativa i skolan Intelligensmätningar Socialgrupp Attitydundersökningar bland elever Kvalitativa i skolan Hur elever uppfattar mobbning Hur elever förstår ett visst undervisningsinnehåll Fallstudier av lärare Skolforskning

43. F r å g o r ?