SET i förskolan Grundutbildning

1. SET i förskolanGrundutbildning Preventions och Utvecklingsenheten Siggi Òlafsson www.prevu.goteborg.se

2. Program dag 1 Bakgrund, teori och forskning Risk och skyddsfaktorer Förskolans styrdokument SET i förskolan genomgång av materialet Introduktion av förhållningssätt och ledarskap

3. Från intuition till kunskap Faktabaserat med dokumenterad effekt Intuitions baserad utan god teori Teori baserad med trolig effekt Begreppet ”kunskapsbaserat” förebyggande arbete omfattar åtgärder med trolig och dokumenterad effekt Kunskapsbaserad arbete

4. Tanken med SET • Mark Greenberg – PATHS • Självkännedom • Empati • De viktigaste för små barn är att känna igen och benämna sina känslor. • Ett viktigt uppdrag för förskolan blir att hjälpa barnet upptäcka hur en känsla kan upplevas, lära sig känslans namn och var i kroppen den känns.

5. Emotionell intelligensMayer och Salovey • Förmågan att uppleva känslor, att generera känslor och göra känslor tillgängliga så att de kan bistå tänkandet. • Att förstå känslor och känslomässiga kunskaper och att främja känslomässig och emotionell mognad genom att reglera känslor med hjälp av reflektion.

6. Vidare om teori… • social learning theory (Bandura, 1986) • social information-processing theory (Dodge, Pettit, McClaskey, & Brown, 1986) • cognitive-behavioral theory (Kendall & Braswel, 1985) • Three critical skill areas considered crucial competencies for preventing aggressive behavior and promoting prosocial behaviors: • empathy (Halberstadt, Denham, & Dunsmore, 2001) • problem-solving skills (Crick & Dodge, 1994) • anger management (Eisenberg, Fabes, & Losoya, 1997).

7. Aktuell internationell och nationell forskning visar att SEL påverkar följande faktorer i positiv riktning, vanligtvis med medelstor effekt. Ingen känd forskning motsäger dessa resultat Låga effekter eller inga effekter av arbetet med SEL hänförs till bristande införande Betyg Skoltrivsel Sociala och emotionella färdigheter Utagerande och inåtvänt negativt beteende Attityder ANDT Psykisk hälsa Självkänsla Sammanfattning

11. Child Development, January/February 2011, Volume 82, Number 1, Pages 405–432

12. Skyddsfaktorer • Individnivå • Familjenivå • Skolnivå • Kamratnivå och omgivningsnivå • Samhällsnivå

13. Risk och skydd

14. SET stärker skyddsfaktorer • Förmåga att känna igen och att hantera sina känslor • Impulskontroll • Förmåga att lösa problem • Inre kontroll • Copingförmåga • God social kapacitet

15. Värdegrunden i förskolan Grundläggande värden • ”Människolivets okränkbarhet, individers frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen”. • ”Värdegrunden utrycker det etiska förhållningssättet som ska prägla verksamheten. Barn tillägnar sig etiska världen och normer främst genom konkreta upplevelser. Värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten”.

16. Värdegrunden i förskolan Förståelse och medmänsklighet • ”Förskolan ska uppmuntra och stärka barns medkänsla och inlevelse i andra människors situationer”. • ”Verksamheten ska syfte till att barns förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt”. • ”Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas”.

17. Värdegrunden i förskolan Förskolans uppdrag • ”Förskolan ska erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet”. • ”Vuxna ska ge barn stöd i att utveckla tillit och självförtroende”.

18. Normer och värden MÅL: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • sin förmåga att upptäcka, reflektera över att ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor, • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religiös eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

19. Utveckling och lärande MÅL: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • utveckla självständighet och tillit till sin förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer, • utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

20. Barns inflytande MÅL: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

21. Strukturerat arbete • Avsätta tid • Arbeta långsiktigt • Arbete med de 12 känslorna • Dokumentera

22. Arbetsgången Målet är att barnet ska känna igen och sätt ord på sina känslor Via sagorna utvecklar barnet sin fantasi och inlevelseförmåga Aktiviteterna fångar upp och förstärker barnets tankar och förståelse Genom sång, drama, skapande, massage och lek för de möjlighet att uttrycka sina känslor Genom upprepning/repetition lär sig barnen lättare att känna igen sina känslor

23. Muselinas sagor (1-3år) • De fyra grundkänslorna arg, ledsen, glad, rädd • Ytterligare fyra känslor sur , blyg, nyfiken, busig • Åtta samlingar/saga till varje känsla + aktiviteter till varje känsla

24. Muselina • Muselinas familj • Mamma Musa, pappa Musse, syster Musan plus en massa muskusiner • Musfamiljen bor i ett uthus på en gård hos… • Människofamiljen, mamma Britt, pappa Jon, Pojken Johan, flickan Lina • Katten Nisse – stor och farlig jagar möss

25. Nisses sagor • De fyra grundkänslorna arg, ledsen, glad, rädd • Yttrligare fyra känslor förvånad, trotsig, likgiltig, misstänksam • En saga till varje känsla + sex samlingar till varje känsla

26. Nisses sagor • Nisse är en kattunge bor på en gård som sköts av en husbonde och en matte • Nisses familj mamma Cita, pappa Petrus • Hunden Hamilton bor på granngården • Nisse har många kompisar

27. Introducera en Känsla • Använd sagorna eller hitta på egna sagor där ni väver in saker som hänt eller som ni gjort i förskolan • Sätta ord på känslan, upptäcka var känslan känns, upptäcka hur ser det ut när känslan upplevs, att alla känslor är tillåtna • Viktigt att skapa en lugn känsla hos barnen varje gång ni avslutar ett pass, exp. massage, avslappning eller musik

28. Jag budskap • Ett sätt att uttrycka något man själv tycker och tar ansvar för sina känslor • Barnet berättar hur de känner och varför • Jag – budskap ökar förståelsen för varandra

29. Praktiskt arbete • Fingerdockor • Bilder på Muselinas och Nisses känslor • Pappersdocka • Sångtexter • Massagesagor

30. Förhållningssätt Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag! (från ett klotterplank på en svensk grundskola)

31. Förhållningssätt Sparsamt! Hantera Negativa beteenden Rikligt! Problemlösningsstrategier Förebygga Negativa beteenden Rikligt! Förstärkning av positiva beteenden

32. Pyramiden Regler Konsekvenser Tydliga instruktioner Uppmärksamma – ignorera Beröm, belöning, positiv förstärkning Grunden är att skapa positiv tid tillsammans

33. Ledarskapets kärna • Ett gott ledarskapet kännetecknas av • Värme och tydliga gränser Dan Olweus • Kärlek och struktur John Steinberg

34. Ledarskapspraxis Källa: Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet

35. Amygdala (Reptilhjärnan)(Neropsykologi) Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus. Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

36. Lugna ned sig tekniker • Hjälp barn till sätt att lugna ner sig själva på… • Hjälp pedagogen till sätt att lugna ner sig på… • Självprat (Peptalk) • Andas (Fokusering) • Gå undan (Låta tiden gå) • Omformulera positivt (Tankestyrning) • Fler sätt…

37. Systematisering Framförhållning Söker socialt stöd Söker professionell hjälp Positiv omformulering Humor Optimism Substitution Önsketänkande Accepterande/resignation Jämförelse med andra Katharsis Magi Förhandling Konstruktiv copingförmåga

38. Destruktiv copingförmåga • Bedövning Använder droger och eller alkohol för att lugna sig • Konfrontation Går till attack • Självkritik Förebrår sig själv att inte lyckas lösa problemet • Flykt/ undvikande Flyr eller undviker genom att försvinna • Diskvalificering Diskvalificerar problemet och andra i processen • Rigiditet Fastnar, kan inte ändra strategi. Så här har vi alltid gjort • Passivitet Är overksam i förhållande till problemet

39. Hur stor är sanolikheten att eleven ska få posetiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig? • Både positiv resp. negativ uppmärksamhet påverkar elevers beteende • ”Catch the children being good” • ”Negativ uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet alls” • Medveten användning av uppmärksamhet och beröm främjar prestationer och resultat.

40. Kollektiv beröm Proximalt beröm Självberöm Individuellt beröm Belöningar Visa uppskattning Bekräfta känslan Positiva konsekvenser Bekräfta prestationer, insatser, hjälpsamhet Var konkret i ditt beröm, små beröm, förklara Spontan och uppriktig beröm är effektivast Bygg på kännedom om vad eleven presterar En sak i taget, beröm och korrigering separeras Beröm ofta... Uppmärksamhet & Beröm 80/20 principen

41. Att förstå det negativa beteendet • Används för att få uppmärksamhet • Utlopp för frustration • Avsaknad av utvecklingsmässig förmåga • Försvar för att undvika • Barnet tycker det är roligt i sig att bete sig illa • För att få makt över andra • Barnet här ännu inte lärt sig bättre sociala färdigheter • Barnets omgivning stödjer beteendet