Generella frågor och åtgärdsförslag

1. Generella frågor och åtgärdsförslag

2. Allmänt för de flesta industrier Typ av värmesystem Är verkningsgraden känd om man har en bränslepanna? Ålder på pannan? En 30-40 år gammal oljepanna kan ha en verkningsgrad mellan 60-75% resten av energin försvinner genom skorsten. En ny pelletspanna har en verkningsgrad på ca 90 % Hur stor skillnad är det på inkommande respektive returvatten på fjärrvärmen (ΔT) ? Det bör vara så stort som möjligt. Energianvändning för uppvärmning Hur stor uppvärmd yta? Mängd energi för uppvärmning? Räkna ut energianvändning per m2 uppvärmd yta och jämför med referensvärden för liknande verksamhet.

3. Allmänt för de flesta verksamheter Riktvärden för önskad installerad effekt (W/m2) med energieffektiv belysning inkl. effektförluster i driftdonen. Värdena representerar standardlokaler med normal ljusstyrka. I lokaler med högre krav på ljusstyrka eller extra punktbelysning, kan det krävas högre effekter. Värdet för försäljningslokaler gäller livsmedelsbutiker. I andra typer av butiker kan det vara motiverat med högre effekt. Belysning Vilket luxtal har man i de olika lokalerna? Hur stor är den installerade effekten (W/m2) i de olika lokalerna? Finns det styrning på belysningen?

4. Allmänt för de flesta industrier Allmänventilation Vilken typ av ventilation? Frånluft (F), Till och frånluft (TF), Till och frånluft med värmeåtervinning (FTX). Hur fördelas luften i lokalerna? De två vanligaste metoderna är deplacerande och omblandande ventilation. Finns styrning och är den i så fall optimerad för verksamheten? Behovsstyrning passar bra vid ojämn belastning av verksamheten. Tidstyrning räcker vid jämn belastning av verksamheten. Återvinner man värmen i frånluften? Är luftflöden rätt inställda med hänsyn till inomhusmiljö och gällande bestämmelser? Luftflöden är ofta överdimensionerade.

5. Allmänventilation fortsättning Omblandande ventilation Traditionell ventilation Kan användas för både värmning och kylning av lokaler Deplacerande ventilation Viktigt att de står fritt i annat fall finns risk att luftflödena måste ökas för att uppnå önskad ventilation Bör ej användas för att värma lokaler då varm luft stiger uppåt

6. Allmänt för de flesta industrier • Processventilation • Finns separat processventilation? • Att se allmänventilationen som ersättare blir ofta ineffektivt då utsuget hamnar långt från föroreningskällan och allmänventilationen måste överdimensioneras. • Finns det spjäll vid punktutsug? • Stänger man spjällen manuellt? • Går det att automatisera så de stängs när man avslutar processen? • Återvinns värmen i frånluften? • Har man stora mängder processventilation som går rakt ut får man hög tilluft och lägre frånluft i allmänventilationen vilket ger sämre verkningsgrad på värmeväxlingen.

7. Processventilation fortsättning Kopplad direkt till allmänventilationen Är processluften tillräckligt ren så den inte sätter igen filter men ändå inte fri från föroreningar kan man koppla den till allmänventilationen och återvinna värmen genom en batterivärmeväxlare, en typ av vvx som används för att återvinna värme ur frånluften om man inte vill att till och frånluft ska mötas. Består av ett system av rör för vätska och kanaler för luft som är konstruerat så att värme från det ena mediet lätt kan överföras till det andra. Måste filtreras Förorenad luft sugs in i inloppet (1) i nedre delen av aggregatet och passerar genom ett Absolentfilter (3), där större delen av oljepartiklarna stannar. Förfiltret blir mättat av olja som dräneras ner i ett uppsamlingskärl och återanvänds (2). Luften passerar vidare genom ytterligare ett Absolent filter (4), där de resterande större partiklarna filtreras bort och vidare via ett HEPA filter (7) till fläkten. Luften är nu i regel så ren att den kan återföras direkt till lokalen. OBS All processluft får inte tillföras lokalen direkt Den renade frånluften passerar i en värmeväxlare och värmer tilluften för att sedan blåsas ut i atmosfären.

8. Allmänt för de flesta industrier Tryckluft Är stamnät och distributionsnät helsvetsat eller består det av plastslangar med en massa kopplingar? Ju större del som är helsvetsat ju mindre läckage. Är nätet sektionerat? Installera automatiska avstängningsventiler mot förbrukare och uttag som ej behöver luft kontinuerligt. Finns rutiner för läcksökning? Attityden i industrin är ”så här låter det alltid”. Komplettera med flödesvakter och sätt larmpunkter. Att ha en person som åtgärdar läckor kontinuerligt lönar sig. Kan man sänka trycket i systemet? Genom att minska trycket med en bar minskar energianvändningen ca 7 % plus att läckaget minskar.

9. Tryckluft fortsättning Återvinner man värmen från kompressorn? Vattenburen återvinning gör att man kan utnyttja värmen mer effektivt, då man både kan värma tappvarmvatten och värma lokaler. Luftburen värmeåtervinning betyder att man blåser ut värmen på sommarhalvåret. Luftburen värmeåtervinning Vattenburen värmeåtervinning

10. Allmänt för de flesta industrier Motorer Är motorer rätt dimensionerade för uppgiften? För att ta reda på det mät upp det maximala effektuttaget och jämför med märkeffekten. Kan man ta bort någon motor eventuellt byta mot nya mer energieffektiva? Stora pumpar Pumpar som jobbar i tuffa miljöer slits och kapaciteten sjunker, pumpen drar mer energi för att göra jobbet. Är det lönsamt att belägga insidan med nytt lämpligt material och byta ut slitna delar för att på så sätt minska energianvändningen? Mindre pumpar Ålder på pumpar? Kan de bytas mot nya mer energieffektiva?

11. Allmänt för de flesta industrier Motorvärmare Är de tidstyrda? Ett sätt är att använda eluttag som styrs med fjärrkontroll, där man slår på värmaren utan att behöva gå ut till bilen. På de enklare knappar man in när den ska börja värma motorn. På andra, lite mer avancerade modeller, ställs avresetiden in men motorvärmaren avgör själv med hjälp av utomhustemperaturen när det är dags att slå på värmen.

12. Reningsverk Stora obemannade basäng-salar Finns närvarostyrning i bassängsalar så belysningen släcks när ingen arbetar där. Biogas Produceras biogas från slammet? Hur utnyttjas biogasen? Pumpar Pumparnas ålder/verkningsgrad? Pumpning står för en stor del av energianvändningen Blåsmaskiner Hur sker styrningen av blåsmaskiner som reglerar syrehalten? Installera någon form av syrgassensorer samt varvtalsstyrning för att reglera syrehalten i vattnet efter behov.

13. Livsmedelsindustri Ånga Hur produceras ångan? Kan man konvertera el och olja till biobränsle alternativt en ångledning från fjärrvärmeverket. Återvinns ångan som kondensat? Är kondensat tankarna täta? Är ledningarna som ångan transporteras i täta?

14. Kyla Kylmaskiner I de flesta fall produceras kylan med konventionell kompressorkyla. Återvinner man värmen på kondensorsidan (den varma sidan)? Varför gör man inte det? I en del fall tycker man att temperaturen är för låg, där kan man föreslå att man lyfter värmen med en vatten-vatten värmepump och få ut ca 70 gradigt vatten. Alternativt installerar en värmeväxlare och förvärmer till exempel tappvarmvatten.

15. Livsmedelsindustri Ventilation i kalla utrymmen Finns möjligheten att köra en del återluft på sommaren? I annat fall ventilerar man ut den kylda luften och tar in varm uteluft. Finns möjligheten att köra uteluft på vintern? Detta ger ”gratis” kyla Kyl och frysrum Är dörrar mellan varma och kalla utrymmen ordenligt täta? Den varma fuktiga luften som tränger in kräver mycket energi för att kylas. En luftridå med torkad luft framför frysrum kan vara en bra lösning. Vilken typ av belysning har man i kylrummet? Här passar LED belysning då den inte avger så mycket värme.

16. Bad och sportanläggningar Gråvatten Avloppsvatten från handfat och duschar är en stor energikälla som ofta inte utnyttjas, då de ofta är hopkopplade med avloppet från toaletter och innehåller mycket föroreningar. Har man möjlighet att särskilja dessa två system så får man en i de flesta fall stor vinst i att återvinna värmen. Bassängspädvatten Översvämmat vatten från skvalprännor bör värmeväxlas mot inkommande spädvatten före avtappning till avlopp. Värmeförluster Kontrollera förluster vid bassängväggar, är bassängen ansluten till en yttervägg är isolering av bassängväggen viktig.

17. Bad och sportanläggningar Värmeåtervinning Någon form av återvinning av frånluften bör finnas då inomhustemperaturen ofta är hög med hög luftfuktighet. Återluft Undersök möjligheten till att använda sig av återluft för att minska mängden uteluft som måste värmas. Någon form av avfuktning kan vara nödvändig. Bastu Bastuaggregatens drifttider kan ses över och eventuellt reduceras vilket medför stora besparingar.

18. Bad och sportanlägg Täcka basänger Det cirkulerande badvattnet kyls av på grund av förångning. Man bör täcka bassängerna så avdunstningen hålls på en så låg nivå som möjligt. Inomhus bör temperaturen i luften vara ca 2 grader högre än i bassängen.

19. Gjuterier Laststyrning Effektstyrningen kan jämna ut den totala effektuttaget, genom att se till att starta upp och koppla bort utrustning till exempel ugnar, tvättar, vvb, vid olika tidpunkter för att hålla nere effekttopparna. Systemet gör det möjligt för företaget att sänka sina effektabonnemang gentemot tidigare. Kylvatten Har man rätt tryck på kylvattnet som pumpas runt? Kan man installera frekvensomriktare och sänka trycket så minskar varvtalet på motorn vilket minskar energianvändningen? Värmeåtervinning på kylvatten Kan man återvinna värme från kylsystemet?

20. Gjuterier Värmeåtervinning av rökgaser Rökgaskondensering innebär att man tar till vara energiinnehållet i fuktiga och varma rökgaser innan de leds ut genom skorstenen samtidigt som en partikelrening av rökgaserna sker. Partiklarna förs över från gasen till rökgaskondensatet som sedan innan det släpps ut. Värmeåtervinning vid sandkylning Omkring hälften av energiinnehållet i den smälta metallen lämnar gjuteriet vid kylning av sanden. Värmeåtervinning av varmt gods Godssvalning är en stor restvärmekälla.

21. Gjuterier Värmebehandlingsugnar För att optimera materialets egenskaper behöver de flesta stålgjutgods värmebehandlas en eller flera gånger efter gjutningen. Dessa värmebehandlingar är en mycket energikrävande process. För att effektivisera uppvärmningstiden görs försök med oxyfuel uppvärmning av ugnar. Oxyfuel-gasen innehåller högre mängd syre, vilket ger högre flamtemperatur samt effektivare förbränning och därför snabbare uppvärmning i ugnen. Försöken har visat att användande av oxyfuel-brännarna reducerar energianvändningen med ca 60 % jämfört med konventionella airfuel-brännare (gasol + luft). OBS Detta är under utredning men resultat så här långt är resultaten lovande

22. Mätmetoder För bestämning av energianvändning Eva Karlsson

23. Elektrisk effekt Ström Effekt Spänning * = Volt Ampere Watt

24. Elektrisk energi Energi Effekt Tid = * Watt (W) (s eller h) Ws, Wh

25. Prefix kW (kilowatt) 1 000 watt. MW (megawatt) 1 000 000 watt. GW (gigawatt) 1 000 000 000 watt. TW (terawatt) 1 000 000 000 000 watt. producerar hushållsel för ca 500 villor. Forsmark 3 ca 1,2 GW

26. De tre växelströmseffekterna Den effekt som vi kan utnyttja i form av ”nyttigt arbete” kallas Aktiv effekt den mäts iWatt (W) och betecknas P. Den effekt som matas in i elnätet kallas Skenbar effekt den mäts i Voltampere (VA) och betecknas S. Den effekt som vi inte kan utnyttja men som ändå belastar nätet kallas Reaktiv effekt den mäts i Voltampere reaktiv (VAr)och betecknas Q.

27. Aktiv effekt • Spänning och ström är i fas. • = 0 Spänning *Ström = Effekt • All effekt är aktiv effekt och kan utnyttjas.

28. Aktiv och reaktiv effekt • Spänning och ström är inte i fas. • = …. Spänning *Ström* cosφ = Aktiv Effekt • Effekten har ett positivt netto, aktiv effekt som kan användas av nätets apparater och ett negativt netto reaktiv effekt som ej kan utnyttjas.

29. Skummet som vi inte kan utnyttja men som ändå belastar glaset

30. Direkt effektmätning Strömtången mäter strömmen i en fas och mätproberna mäter spänningen. Effektanalysatorer Ström och spänning mäts samtidigt, vilket betyder att vi får ett värde på fasförskjutningen.

31. Mätning av ström Effekten= Spänning *Ström*cosφ P=U*I* cosφ E=P*t Strömtång

32. Bestäm energianvändningen Data från strömtången töms i ett datorprogram Spänningen anges Cosφ anges Multiplicera med 3 om det är trefas (P=3*U*I*cos φ) Bestäm ett medelvärde Multiplicera med drifttiden E=P*t

33. Avläsning av märkeffekter Läs av effekten på märkskylten Uppskatta drifttiden (2500 h) E=P *cosφ *t 0,37kW*2500h*0,84=777 kWh

34. Mätning av vätskeflöden P= ql[l/s]*Cp[kJ/l °C] *ΔT [°C] Materialkonstanter som finns i tabeller Cp för vatten =4,18 kJ/l* °C E=P*t

35. Mätning av luftflöden P = ql[m3/s]*ρ[kg/m3]*cp [J/kg °C]*ΔT[°C] Materialkonstanter som finns i tabeller ρ=1,2 kg/m3 cp =1000J/kg °C E=P*t

36. Mätning av belysningsstyrka Är belysningsstyrkan för hög kan man eventuellt ta bort några ljuskällor

37. Jämför belysningsstyrkan med installerad effekt Räkna ljuskällor Läs av effekten Räkna ut total installerad effekt i lokalen Mät upp arean på lokalen Räkna ut W/m2 Jämför ”Riktvärden för önskad installerad effekt (W/m2) med energieffektiv belysning” Fördelen att räkna belysningen för hand är att man upptäcker felaktigheter Har man hög installerad effekt och dålig belysningsstyrka bör man fundera på att byta till en effektivare belysning.

38. Mätning med värmekamera Materialets emissivitet och reflekterande temperatur beräknas inte automatiskt av kameran, dessa måste manuellt anges i kameran för att denna skall visa perfekta temperaturer. Reflekterande ytor Mäter man mot en metallyta ser man i princip aldrig ytans temperatur utan temperaturen av det som speglas in i ytan. Detta kan vara himlen, solen, marken, eller du själv. Använd gärna en tejpbit och sätt på ytan, mät sedan temperaturen på tejpen. Fukt När vatten avdunstar så tar det upp energi från underlaget och kan störa mätningen