540 likes | 822 Views
Sjukvårdssystemet i Region Skåne. Fakta om Skåne. • Antal kommuner 33 • Antal invånare - 2005 1,1 69,450 (+0,74%) - 2004 1,160,900 (+0,71%) - 2003 1,152,700 (+0,66%) • Area 11,000 kvadratkilometer • Invånartäthet 106 invånare/km 2 ( jämfört med 22 totalt Sverige).
E N D
Sjukvårdssystemet i Region Skåne
Fakta om Skåne • Antal kommuner 33 • Antal invånare - 2005 1,169,450 (+0,74%) - 2004 1,160,900 (+0,71%) - 2003 1,152,700 (+0,66%) • Area 11,000 kvadratkilometer • Invånartäthet 106 invånare/km2 (jämfört med 22 totalt Sverige)
Region Skåne • Region Skåne grundades 1 januari 1999. • Viktiga regionala frågor behandlas med ett samlat perspektiv i en gemensam organisation. • Region Skåne är en regional organisation med ansvar för hälso- och sjukvård, samt tandvård. Region Skåne har också ett ökat ansvar för Skånes framtidsfrågor.
Regional utveckling Den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för regionala utvecklingsfrågor i Skåne under en försöksperiod från staten till Region Skåne. Perioden fortsätter till och med 2010.
Region Skånes ansvarsområden • Hälso- och sjukvård • Tandvård • Kollektivtrafik • Planering av regionala investeringar i vägar och • järnvägar • Näringslivsutveckling • Stöd till kulturlivet • Ledning och samordning av det regionala • utvecklingsarbetet i Skåne län
Region Skånes nettokostnader per verksamhetsområde 2005 (MSEK)
Hälso- och sjukvård, tandvård • 9 sjukhus • Primärvården Skåne • Cirka 110 vårdcentraler • Folktandvården • Cirka 130 kliniker • Vårdavtal med privat vårdgivare
Kännetecken i västvärlden • Växande behov av sjukvård. Medborgarnas • krav och förväntningar på vården ökar. • Ökade kostnader. • Mer komplex verksamhet och dyrare • behandlingsmetoder. • Andelen äldre ökar. • Relativt sjunkande andel som försörjer • systemen ekonomiskt. • Skillnaden mellan våra resurser och • kostnaderna för vården ökar.
Den skånska hälso- och sjukvården utgår från… • medborgarens behov av hälso- och sjukvård • ökad tillgänglighet och kvalitet • ökat samarbete • likvärdig hälso- och sjukvård i hela Skåne • hälsoinriktat arbetssätt • bättre resursutnyttjande
En långsiktigt hållbar lösning… • där närsjukvården präglas av samordnade • insatser med medborgarens behov i fokus. • där den specialiserade akutsjukvården • koncentreras för att bättre tillgodose kvalitet • och säkerhet. • där den specialiserade planerade operations- • verksamheten koncentreras med ökade • möjligheter att utveckla kvalitet och produktivitet.
En långsiktigt hållbar lösning… • där den högspecialiserade vården präglas av • ökat samarbete såväl regionalt som nationellt • och internationellt. • där alla resurser i vården används så effektivt • som möjligt för att möta medborgarnas behov • av en god hälso- och sjukvård.
Genomförandet • Samverkan mellan den kommunala hälso- • och sjukvården, primärvården, sjukhusen • och privata vårdgivare • Arbete pågår i hela Skåne • SPESAK (specialistsakkunniga) med • rådsgrupper har en rådgivande funktion • till hälso- och sjukvårdsledningen
Närsjukvård • Närsjukvården är basen i den skånska hälso- • och sjukvården • Utgör största delen av hälso- och sjukvården • Svarar för människors vardagliga vårdbehov • Gränsöverskridande samarbete • Familjeläkaren – det naturliga förstahandsvalet • Dygnet runt, årets alla dagar
Närsjukvård Inom närsjukvården handläggs i första hand: - vanliga sjukdomstillstånd - kroniska sjukdomar - äldre och barnfamiljers vårdbehov - psykisk ohälsa - missbruk - rehabilitering - habilitering
Närsjukvård Akutmottagning för närsjukvård vid Skånes samtliga sjukhus. Vårdplatser för närsjukvård vid Skånes samtliga sjukhus. Sammanhållna vårdprocesser.
Närsjukvård • Familjeläkarverksamhet • Förstahandsval • Hög tillgänglighet • Utveckling av familjeläkarverksamheten i team
Specialiserad akutsjukvård Koncentrerat till ett begränsat antal sjukhus • Mellersta sjukvårdsdistriktet • Universitetssjukhuset i Lund • Nordöstra sjukvårdsdistriktet • Centralsjukhuset i Kristianstad • Sydvästra sjukvårdsdistriktet • Universitetssjukhuset MAS • Nordvästra sjukvårdsdistriktet • Helsingborgs lasarett • Sydöstra sjukvårdsdistriktet • Begränsad akutuppdrag Lasarettet i Ystad
Specialiserad akutsjukvård • Jourverksamhet • Samverkan mellan sjukhusen. • Triage • Bedömning, rådgivning, hänvisning enligt • gemensamma principer. • Prehospital vård • Ambulansbemanning – specialistutbildad • sjuksköterska i samtliga akutambulanser. • Regionalt läkarstöd – utgår från • akutsjukhusen.
Specialiserad planerad vård • Planerade operationer • Viss operationsverksamhet koncentreras till färre • enheter. • Hög vårdkvalitet och korta väntetider är viktigare • än geografisk närhet. • Tyngre operationsverksamhet som är beroende av • sjukhusets samlade resurser, s.k. 7-dygnsvård utförs • i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. • Koncentration av lågfrekvent verksamhet.
Specialiserad planerad vård • Läkarstaber • Gemensamma läkarstaber inom vissa specialiteter • upprättas mellan sjukhusen • Läkarutbyte även mellan övriga sjukhus p.g.a. • koncentration av vissa verksamheter
Förflyttning av operationer enligt ny struktur Ängel- holm Spec. akutsjv/IVA 1/10-04 Gynekologi SV kv1-05 Resurskrävande op. SV inom Kir/Urol/Ort 1/3-05 Ledplastik kv1-05 Profilområde Ortopedi Ählm: Op. axel och knä kv1-05 Op. rygg kv3-05 Elektiva op. kortvård/ÖV 1/10-04 Helsing- borg Hässle- holm ž Från övriga sjukhus Elekt.op Ort. kv1-06 Ledplastik kv1-05 CSK Urol. höst-04 Lands- krona Ort. ”övr” kv1-05 Ledplastik USiL Simris- hamn Akuta op. Kir/Urol/Ort kv1-05 till CSK, USiL, UMAS Elekt op Kir 15/11-04 Urol kv1-05 UMAS Akut kir/urol sv/öv 15/11-04 ÖNH-op 15/11-04 Resurskrävande kir 11/3-05 Elekt.op Kir/Urol/ Gyn kv1-06 Elekt.op. Kir. 15/11 –04 Ystad Elekt.op Ort. (inkl ledpl) kv2-05 Trelle- borg Elekt.op. Urol. 15/11-04 Elekt.op. Gyn 15/1-05 Profilområde Gyn Ystad: Del av elekt op från UMAS och USiL
Högspecialiserad sjukvård • Sällsynta och komplicerade sjukdomar/skador. • Kräver tillräckligt stort patientunderlag. • ”Kritisk massa” av speciell kompetens och tillgång • till team med olika specialistkompetens. • Stark koppling till forsknings- och • utvecklingsuppdrag. • Ansvar för kunskapsspridning.
Högspecialiserad sjukvård • Ökat samarbete Lund/Malmö • Kraftsamla – högspecialiserade kompetenscentra • HKCLedningsansvar • Barnonkologi USiL • Reumatologi USiL • Endokrinologi UMAS • Handkirurgi UMAS • Etableras 1/1 2007
Styrmodell och Logiker
Styrmodell 2007 Regionfullmäktige Resursfördelningssystem Hälso- och sjukvårdsnämnden Närsjukvård Spec. plan.sjv Spec. akutsjukv Högspec sjukv AT/ST FoUU Läke- medel Ersättningssystem Vårdgivare
Resursfördelning • Det totala anslaget till hälso- och sjukvården fördelas av • HSN på de sju verksamhetsområdena (logiker mm) • Tydliga definitioner av innehåll och gränssnitt • Samma gränssnitt i hela Skåne
Gränssnitt Styrmodell hälso- och sjukvård - vårdlogiker Regionfullmäktige Resursfördelningssystem Närsjukvård Spec. elektiv sjukv Spec. akutsjukv Högspec. sjukv AT/ST FoUU Läke- medel Ersättningssystem Vårdgivare
Primärvård JA Hemsjukv. Transpl. ? Homogen patientgrupp â tydlig/”självklar” vårdlogik Op i anslut till inskrivn Opererad Akut NEJ t.ex. Höftledsop. Opererad Planerad Diagnos Akut Spec. vård Planerad Definition av gränssnitt - exempel Närsjukvård Vårdkontakt Spec akutsjv Spec elekt sjv Högspec sjv
Spec. akutsjv Spec. planerad sjv Hög- spec. sjv Läke- medel F o U U AT/ ST H S N H A B 531,2 T V 524,6 Närsjukvård Regionbidrag 2007 Resurser Sektor Vård och Hälsa: 21 540,2mkr
Modell 2007 Regionfullmäktige Resurser 2007 Närsjukvård Spec. elektiv sjv Spec. akutsjv Högspec. sjukv HAB Tand- vård AT/ ST F o U U Läke- medel Hälso- och sjukvårdsnämnden Ersättningssystem Vårdgivare
Styrning hälso- och sjukvård 2003 – 2005 Anslags- baserad finansiering 2006 – Prestations- baserad finansiering è
Principskiss för ersättningsmodell A’kostnad (t.ex krontal) Sjukhus 1 Sjukhus 2 Sjukhus 3
Familjeläkarverksamhet • Ersättningsmodell i korthet • Ersättning för områdesansvar • Social ohälsoviktning av områdesansvar • Ersättning för specialmottagningar • Kapitering för listning både familjeläkare o BHV • Rörlig ersättning för besök • Fast/rörlig ersättning för sjukgymnastik, sjukskötersbesök • Fast ersättning för arbetsterapi, kuratorer,psykolog, dietist • Ersättning för jour/beredskap
Styrning hälso- och sjukvårdUtveckling av ersättningsmodellen Inriktning • Ökad balans mellan akut och planerad vård • Incitament – t.ex premiera goda medicinska resultat • Bättre koppling till kvalitet – t.ex. nationella • kvalitetsregister • Ökad harmonisering mellan sjukhusens och • familjeläkarnas ersättningar.
Uppdrag • Förvaltningarnas uppdrag är kärnan för styrningen. • Uppdragen innehåller bl.a volymer, kvalitetsmål och riktlinjer som ska vara styrande för uppdragets utförande. • Gemensam struktur för uppdragsbeskrivningar inom samtliga vårdlogiker. • Ersättningar med enhetlig konstruktion
Varför uppdrag? • ett sätt att konkretisera politiska mål • ökad styrbarhet • ger möjlighet till öppna prioriteringar • skapar bättre tydlighet om vad som förväntas • gör det möjligt för alla att ta del av helheten • utgör underlag för uppföljning • är en bra grund för dialog kring verksamhetsförändringar
Ett utvecklingsarbete • 2005 • Fokus på förändringar av verksamhetsinnehåll m.h.t. strukturförändringar • 2006 • Första uppdragen med bredare täckning närsjukvård – regiongemensam vård, FoUU, läkemedel • 2007 • Ökat fokus på utvecklingsområden, integrering av läkemedelsuppdraget, fokusområden, fördjupad dialog kring uppdragsvolymer
Utgångspunkter • Befolkningens behov • Prioriterade mål utifrån budget • Regiongemensamma riktlinjer • Tidigare och nuvarande produktion och trender • Tillgänglighetssituationen • Strukturförändringar • Uppföljningsmöjligheter • Medarbetarperspektivet • Kompetenstillgång och utbildningsfrågor
Struktur • Huvuduppdrag • Regiongemensamt, gäller alla förvaltningar • Bilagor • Regiongemensamt, gäller alla eller några förvaltningar • Uppdrag närsjukvård, specialiserad akutsjukvård, specialiserad planerad vård, högspecialiserad vård, FoUU, fokusområden psykiatri och cancer, uppföljningsplan
Produktionsvolymer • Akut vård • Uppskattade volymer som bas för planering, resurstilldelning och uppföljning. • Planerad vård • Måltal för produktionsvolymer, fördelning mellan förvaltningar samt mellan öppen och sluten vård som bas för planering, resurstilldelning och uppföljning. • Hittills främst fokus på opererande specialiteter m.h.t. strukturförändringar • Högspecialiserad vård • Fokus på uppdraget att etablera Högspecialiserade Kompetenscentra (HKC)
Resursfördelning & uppdrag Regionfullmäktige Regionbidrag Närsjukvård Spec. plan. sjv Spec. akutsjv Högspec. sjukv HAB Tand- vård AT/ ST F o U U Läke- medel Hälso- och sjukvårdsnämnden Samlat uppdrag och finansiering Vårdgivare Vårdgivare Vårdgivare
Uppföljning • Månadsvisa uppföljningar • Samlad uppföljning utifrån samtliga förvaltningars • uppföljningar • Innehåller ekonomi-, personal- och verksamhetsuppföljning • Fördjupade analyser vid tertialuppföljningarna (april och • augusti)
Exempel - Uppföljning oktober 2006 - sektor Vård och HälsaBruttokostnadsutveckling totalt exkl köpt vård
Exempel - Uppföljning oktober 2006 - sektor Vård och HälsaLönekostnadsutveckling