290 likes | 584 Views
Demenssjukdomar Nationella riktlinjer. Lars-Olof Wahlund Professor Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Demens. En folksjukdom 150.000 demenssjuka idag i Sverige 20.000 nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år
E N D
DemenssjukdomarNationella riktlinjer Lars-Olof Wahlund Professor Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Demens • En folksjukdom • 150.000 demenssjuka idag i Sverige • 20.000 nya fall per år • Ökar med åldern • <5% under 65 år • >40% över 85 år • I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling
Kostnader för demensvård per år i Sverige (2005) • Total kostnad 51 miljarder Kr • 1620 Kr per sekund • Fördelar sig på följande sätt…
Bakgrund • Demenssjuka behandlas olika i landet • Kunskapsläget oklart • Gäller utredning och behandling • Vårdprogram olika i olika delar av Sverige • Tillämpas olika • Oklara ansvarsområden • Kommun/Landsting
SBU uppdraget (2002) • Klarlägga kunskapsläget för • Epidemiologi och Klassifikation • Utredning • Farmakologisk behandling • Omvårdnad • Etik
Evidensbaserat arbetssätt • Litteraturgranskning enligt EBM
Hur extraheras evidens ? Evidensen för ett tests nytta bestäms Relevanta artiklar tas fram i en sökprocess Artiklar med god veten- skaplig kvalitet väljs ut Slutsatser Ur dessa samanställs data som ligger till grund för slutsatserna Grund för riktlinjearbete SoS
Livsstilsfaktorer (risk och skyddsfaktorer) • Högt blodtryck • Utbildning • Mental och fysisk aktivitet
Forts… • Högt blodtryck i medelåldern ökar risken för Alzheimer 1,5-2 ggr senare i livet (Måttlig evidens) • Hög utbildning skyddar delvis mot senare utveckling av Alzheimer (Måttlig evidens) • Mentala aktiviteter på fritiden tycks skydda för utveckling av Alzheimer (Måttlig evidens)
Prevention • Att förebygga Demens respektive Alzheimer, går det ?
Det finns ingen specifikt förebyggande behandling av demenssjukdom men god blodtryckskontroll i medelåldern reducerar risken för senare insjuknande i demens (Måttlig evidens) • Ett aktivt liv hos äldre kan fördröja demensutveckling (Måttlig evidens)
Diagnostiska metoder • Vilken evidens finns för olika metoders effektivitet i • Primärvården • Specialistvården
Generella slutsatser diagnostik • Det finns starkt vetenskapligt stöd för att strukturellt hjärnavbildande metoder, demensmarköreri CSF och neuropsykologiska test är diagnostiskt nyttiga vid demensutredningar vid högspecialiserade enheter • Det vetenskapliga stödet är svagare för dessa tests användning i primärvårdssammanhang beroende på brist på bra studier
Utvärdering av behandling • Vilka läkemedel har prövats och visat effekt på kognition och icke-kognitiva störningar vid Alzheimers sjukdom?
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom
Nationella Riktlinjer Initierat av regeringen och arbetas fram av Socialstyrelsen • Två grupper • Medicinsk expertgrupp (LO Wahlund) • Omvårdnadsexpertgrupp (PO Sandman)
Nationella riktlinjer demens Syfte • Ge praktikerna stöd för sitt handlande • Ge beslutsstöd (politiker) • Underlag för prioriteringar • Ta fram kvalitetsindikatorer och ett kvalitetsregister (SveDem) • Vägledning för demenssjuka och deras anhöriga
Riktlinjernas innehåll • Medicinskt, hälsoekonomiskt och omvårdnadsfaktadokument • Rekommendationer om prioriteringar (rangordningslista) • Rekommendationer om åtgärder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt (”icke-göra-lista”) • Kvalitetsindikatorer som är möjliga att kontinuerligt registrera och följa upp via registerdata. • ”FOU-lista”
Medicinska faktadokumentet • En arbetsgrupp med bred representation från specialist- och primärvård • Blandning av akademi och praktik • Dokumentet bygger på evidensbaserad teknik och fakta hämtas från systematiska reviewer och liknande • Beprövad erfarenhet
LO Wahlund Ordf. Jan Marcusson Med. expert Jan Strömkvist Robert Svartholm Katarina Nägga Mikaela Grut Christina Ysander Inge Dahlenborg Arbetsgruppen för medicin
Forts… • Externa skribenter (experter) inom speciella områden har använts liksom • Konsensus (arbetsterapiavsnittet)
Hälsoekonomiskt faktadokument • Till det medicinska faktadokumentet läggs hälsoekonomiska aspekter • Ger en grund inför prioriteringsarbetet • Evidensgraden för en viss åtgärd den hälsoekonomiska utvärderingen/åtgärdens kostnadseffektivitet och hälsotillståndets svårighetsgrad ger prioriteringsgraden
Grund för slutsatser • Evidensgrad • Grunden ligger i SBU rapporten om demens 2006 • Systematiska reviewer • “Beprövad erfarenhet”
Slutsatser • Nationella riktlinjearbetet för demens skall slutföras. Färdigt tidigt 2009 • Faktadokumentet kommer bli sammanhållet och innehålla både en medicinsk och en omvårdnadsdel • Rekommendationer om åtgärder baseras på evidensbaserad fakta, hälsoekonomi och prioritering
Sammanfattning • Dessa skall harmonisera demensvården så att den blir • Lika över hela landet • Kvalitetssäkrad • Evidensbaserad och kostnadseffektiv