1 / 46

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården. Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013. Nationella riktlinjer. Arvid Widenlou Nordmark P rojektledare. Riktlinjernas avgränsning. Behov av kunskapsstyrning: praxisskillnader

sierra
Download Presentation

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Nationella riktlinjerför bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013

  2. Nationella riktlinjer Arvid Widenlou Nordmark Projektledare

  3. Riktlinjernasavgränsning • Behov av kunskapsstyrning: • praxisskillnader • höga kostnader och tveksamhet om nytta • etiskt svåra frågor • oenighet inom professionen

  4. Vägen till rekommendationerna

  5. Prioritera

  6. Vad består riktlinjerna av?

  7. Prioriteringsarbetet Hans Starkhammar Ordförande för prioriteringsgruppen

  8. Prioriteringsgruppen • Bred kompetens • Läkare (onkolog, kirurgi, urolog, radiolog, allmän medicin, palliativ) • Sjuksköterska • Socionom/kurator • Sjukgymnast • Arbetsterapeut • Rekryterad från hela Sverige, nominerade av regionerna • Sex prioriteringsmöten • Horisontell prioritering mellan cancerdiagnoserna

  9. Centrala rekommendationer och konsekvenser Diagnosgemensamma

  10. Multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör • erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer en bedömning vid multidisciplinär konferens. Motivering till rekommendation • Avgörande är att åtgärden skapar förutsättningar för att ge rätt behandling till rätt patient.

  11. Kompetenser

  12. Exempel på andras målnivåer • Nationella koloncancerregistret (2012): > 90 % • Nationella rektalcancerregistret (2012): > 90 % • Svensk Förening för Bröstkirurgi (2009): ”Varje patient med bröst-cancer ska bli föremål för en postoperativ konferens där kirurg, mammografiläkare, onkolog eller onkologutbildad kirurg, patolog och bröstsjuksköterska deltar.” • RCC Syd (2012): 100 %

  13. Förslag till målnivå i NR • Mål: 100 procent

  14. Konsekvenser • Kommer att påverka vårdens resursfördelning och organisation. • Flertalet regioner behöver väsentligt öka andelen. • På kort sikt innebär ökningen en nationell kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor per år. På längre sikt kommer kostnaderna att plana ut eller till och med att minska.

  15. Kontaktsjuksköterska Hälso- och sjukvården bör • erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande som också kan ge psykosocialt stöd och råd om symtomlindring. Motivering till rekommendation • Avgörande är att åtgärden kan ge en positiv effekt på livskvalitet samt symtomlindring. Dessutom minskar åtgärden onödigt långa ledtider.

  16. Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande Exempel på andras målnivåer: • RCC Syd (2012): 100 procent Föreslagen målnivå i Nationella riktlinjer: • 100 procent

  17. Konsekvenser • Kostnaden kommer att öka på kort sikt, genom behov av utbildningsinsatser för sjuksköterskor. • Med fler och vidareutbildade kontaktsjuksköterskor förväntas dock kostnaderna för cancerpatienters kontakter med sjukvården plana ut eller minska på längre sikt, genom kortare ledtider och förbättrad kontinuitet i vården.

  18. Indikatorer, målnivåer och utvärdering Jan Adolfsson ordförande indikatorgruppenmedicinskt sakkunnig utvärderingen

  19. Socialstyrelsens kunskapsstyrningNationella riktlinjer och Nationell utvärdering Nationella riktlinjer Områden med identifierade kunskapsbrister/ kunskapsbehov Förberedelse och avgränsning Vetenskapligt underlag Prioriterings- arbete INDIKATORER Preliminär version Slutlig version Förberedelse och avgränsning Data-insamling Nationell utvärdering Analys och bedömning Slutlig version

  20. Målnivåer i nationella riktlinjer Hur gjorde vi?

  21. Uppdrag: Att sätta mål på nationell nivå Att sätta mål – förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård • Uppdragets genomförande: • Litteratursökning • Sammanställning av nationella och internationella erfarenheter • Seminarieserier

  22. Process 1. INDIKATORFAS 4. SLUTFAS 2. MÅLFAS 3. REMISSFAS

  23. Metod: • Aktuell lägesbeskrivning (90:e resp 10:e percentilen) • Exempel på andras målnivåer • Värdering i en konsensusprocess

  24. Ytterligare ställningstaganden • risk för överbehandling • risk för underbehandling • risk för onödigt långa väntetider • patientens hälsotillstånd och samsjuklighet • patienten tackar nej till behandling

  25. Indikatorer i nationella riktlinjer

  26. Indikatorer • 2007 års indikatorlista • 2013 års indikatorlista

  27. Övergripande indikatorer • Femårsöverlevnad • Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister • Deltagande i behandlingsstudie • Bedömning vid multidisciplinär konferens • Fullständigt strukturerat PAD-svar

  28. Omvårdnadsindikatorer Sakkunnig: Yvonne Wengström • Strukturerad bedömning av illamående vid cytostatikabehandling • Strukturerad bedömning av hälsorelaterad livskvalitet • Strukturerad skattning av smärta vid insättande och förändring av behandling • Uppföljning av symtom inom sex månader efter cancerdiagnos • Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska

  29. Övergripande indikatorer • Väntetider tillkommer i slutversionen • Utgått: palliativ vård vid livets slutskede

  30. Exempel bröstcancer: Fastställd diagnos före operation

  31. Exempel på andras målnivåer • Svensk förening för bröstkirurgi (2009): ”Mer än 90 procent av patienter med cancer ska få diagnosen före operation.”

  32. Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer • Mål: mer än 90 procent • Kommentar:Vid målsättningen har hänsyn tagits till att tiden till operation inte ska bli fördröjd p.g.a. utdragna utredningstider och att det inte är möjligt att alla kvinnor har en fullständig diagnos före operation.

  33. Exempel bröstcancer: Omoperation p.g.a. tumördata vid bröstbevarande kirurgi

  34. Exempel på andras målnivåer • Svensk förening för bröstkirurgi (2009): ”Mindre än 10 procent av patienterna ska behöva reopereras p.g.a. bristande radikalitet vid primäringreppet.”

  35. Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer • Mål: mindre än 10 procent • Kommentar: Avser patienter opererade med bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi)

  36. Konsekvenser • Utifrån utvärderingens underlag bör antalet omoperationer minska med i genomsnitt cirka 300 patienter per år. • Beräknas motsvarar en kostnadsbesparing på cirka 10 miljoner kronor per år.

  37. Slutversion • Våren 2014 • Synpunkter senast 1 juli till: nr.cancer2013@socialstyrelsen.se

More Related