Idrottsskador & Orientering

1. Idrottsskador & Orientering • Viaskolan Ht-13 Åk 6

2. Allemansrätten Allemansrätten är ingen rättighet utan en skylldighet. Vilket innebär att alla får vara i naturen, även i områden som andra äger. Det betyder att vi måste vara försiktiga och inte störa andra människor eller djur. Allemansrätten kan sammanfattas med att: inte störa,inte förstöra.

3. Orientering Kartans färger: Vit = skog Gul = Öppen mark Grön = Tät skog Olivgrön = Tomtmark Brun = Höjdskillnader(te x höjder, berg, gropar) Blå = Vatten Svart = Byggda saker + stenar och branter

4. Höjdkurvor Höjder markeras med bruna ringar på kartan, ju fler ringar höjden har, desto högre är den. Ringarna visar hur mycket det går uppåt i verkligheten och ligger ringarna tätt så är höjden brant. Är det långt mellan ringar är höjden flack. (Se bild) När man pratar om höjder talar man om ekvidistans vilket mäter hur mycket det går upp eller ner. Står det att ekvidistansen är 2,5 m innebär det att går 2,5 m uppåt mellan ringarna.

6. Skala Skala 1:10000 1cm på kartan = 100 m i verkligheten.

7. Passa kartan och tumgreppet Passa kartan. Kartan är en bild av verkligheten sedd ovanifrån. För att kartan ska stämma så måste den vridas(passas) åt rätt håll. Saknas kompass, så går det ändå att passa kartan, men det är lite svårare. Man får du börja med att lägga kartan så att alla föremål runtomkring i verkligheten stämmer överens med kartan på den punkt man befinner sig. Försök använda tydliga riktmärken för att passa kartan. När man passar kartan utan kompass så måste kartan läsas mer noggrant hela tiden. Passningen av kartan handlar om att vrida kartan så att den stämmer med verkligheten.

8. Tumgreppet. För att det ska bli lättare att hantera kartan när man är ute i skogen brukar man vika ihop kartan vartefter man rör sig längs banan. För att hålla reda på var man befinner sig sätter man tummen på den punkt man för tillfället befinner sig på. När man sedan förflyttar sig låter man tummen följa med på kartan – det är det som är tumgreppet.

9. Behandling av stukad fotled • Högläge • Ev. Kyla • Lindning av fotled • Ev. Avlastning av foten • Vila

10. Åtgärder vid stukning

11. Kompressionsförband • Avsikten är att ge ett mottryck mot den blödning som utvecklar sig inom skadeområdet. • Kompressionsförband bör vara elastiskt. • Bör anläggas snarast. • En kylförpackning kan lämpligen fixeras samtidigt. • Förbandet bör behållas i ett par dagar, under dagtid.

12. Kylbehandling • Begränsar blödningen. • En lokal smärtstillande effekt uppnås, vilket medför att den skadade idrottaren känner sig bättre och kanske vill återgå till sitt idrottande. • Blodkärlen drar ihop sig, så att det skadade området tillförs mindre mängd blod.

13. Kylbehandling • Behandlingens effekt är begränsad och inträder först efter cirka 15 minuter. • Kylbehandlingen får inte vara direkt på huden, risk för köldskador

14. Högläge • Då den skadade kroppsdelen placeras i högläge minskar blodtillförseln till det skadade området. Vilket gör att skadan läker snabbare och inte sprids i ett större område i muskeln. • Ett skadat ben bör befinna sig i mer än 45 graders vinkel mot underlaget.

15. Symtom vid muskelbristning • Huggsmärta i muskeln • Vid större muskelbristning omöjligt att dra samman muskeln på grund av smärta. • Ömhet. • Blåaktig missfärgning. • Kramp.

16. Åtgärder vid muskelbristning • Tryckförband för att stoppa blödningen. • Nedkylning. • Högläge. • Avlastning. • Vila

17. Åtgärder vid muskelbristning • Kroppens egen försvarsmekanism mot blödning, koagulationsmekanismen startar omedelbart och är i funktion i flera timmar. • Läkningstiden 2-8 veckor. Man kan i regel återuppta träningen efter 1-2 veckor.

18. Olika typer av muskelblödningar • Muskelbristning • Slag eller yttre våld mot muskeln • Ömhet, smärta och rörelseinskränkning • ”Lårkaka” är en form av muskelbristning

19. Muskelkramp • Idrottare kan få muskelkramp under eller efter hårda ansträngningar t.ex. en fotbollsmatch eller ett långdistanslopp. • Vid extremt långvarig ansträngning då vädret är varmt kan man få kraftiga vätskeförluster, som kan leda till kramp. • Det exakta sambandet är inte känt men det kan bero på saltbrist och tömda glukogenförråd. • Andra orsaker som försämrar cirkulationen kan spela in: åtsittande utrustning, mjölksyreanhopningar, kyla och infektioner.

20. Idrottaren kan förebygga kramp genom att • Ha bra grundtränig och uppvärmning. • Ha en god näringsbalans med välfyllda vätske- och saltdepåer samt ett stort glukogenförråd. • Avbryta sitt idrottande och aktivera den muskel som har motsatt verkan på den som har drabbats av kramp, stretch.

21. Träningsvärk • Du får ofta träningsvärk då du tränar hårdare än vanligt eller börjar träna en ny muskelgrupp du inte tränat på länge • Träningsvärk är inte farligt för kroppen • Bästa sätt att lindra träningsvärken är att träna lätt dagen efter

22. Håll • Smärta i vänster såväl som höger sida av buken. • Det finns studier som tyder på att det är en rent mekanisk effekt som kan vara den utlösande orsaken. Den bindväv som förankrar bukorganens strukturer kan belastas extra mycket efter en måltid. Detta kan leda till håll. • Det är ofarligt, du kan fortsätta idrotta om än något lugnare.

23. Träning vid sjukdom • Enkelt råd: Träna/tävla inte när du är riktigt sjuk • Feber, halsont, kraftig hosta eller maginfluensa hindrar dig från att prestera bra och träning kan göra ditt tillstånd värre (t ex hjärtmuskelinflammation) • Vid lättare sjukdomstillstånd så som snuva kan träning vara okej, går alltid att göra något

24. Instuderingsfrågor • Hur behandlar du bäst en stukad fot? • Vad är skala? • Vilka färger finns det på en karta och vad betyder de? • Vad är tumgreppet och vilken nytta har du av det? • Vad innebär begreppet passa kartan? • Hur hanterar du bäst din träningsverk? • Vad finns det för olika typer av muskelblödning? • Varför bör du inte lägga kyla direkt på huden?