Småbarn och anknytning

1. Småbarn och anknytning Samspelets betydelse för barns utveckling Maria Svanström Socionom Föreståndare på Gryningen Barn- och ungdomspsykiatriska klinikens faktaserie med öppna föreläsningar 2011

3. Gryningen • En behandlingsverksamhet för späd- och småbarnsfamiljer • Drivs i samverkan mellan Karlskoga kommun och ÖLL • Karlskoga, Laxå & Degerfors

4. Gryningens syfte • attfrämja barns utvecklinggenomattförebyggaochbehandlatidigasvårigheterikontaktenmellanföräldraroch barn

5. Familjerna • Familjenremitteras till Gryningenavbvc-sköterskor, förskollärare, socialsekreterare, barnläkare, personal inomvuxenspykiatrin m fl… • FöräldrarnakanocksåsjälvakontaktaGryningen

6. Exempel på vad man kan ha bekymmer med Jag har svårt att tycka om mitt barn och det känns hemskt” ”Jag är så ledsen – fast jag borde vara glad som har fått barn” ”Ida är inte som andra barn”

7. Fler exempel på vad man kan ha bekymmer med Oskar lyssnar inte på mig” ”Julia vill inte äta och krånglar med maten” ”Linus är vild, han klättrar på väggarna” ”Jag känner mig ifrågasatt som förälder"

8. Bärande tankar – så tänker vi! • Grundbulten i behandlingsarbetet är en samarbetsrelation mellan behandlare och föräldrar

9. Var och hur ofta….? • Vi träffas på Gryningen eller hemma hos familjen • Vi kan träffas någon timme per vecka eller i dagverksamhet tre förmiddagar i veckan

10. I dagverksamheten arbetar vi i en vardagsliknande samvaro, där samspelet är i fokus. Föräldrar och barn får tillfälle att pröva nya sätt att förhålla sig till varandra i situationer som skapat problem. Vad gör man på Gryningen?

11. Vi arbetar också med samtal – där föräldern kan ta upp både det som känns svårt nu och egna tidigare erfarenheter som kan ha betydelse Vi tar också hjälp av film för att utveckla samspelet (MarteMeo) Vad gör man mer?

12. Gryningens föräldragrupp • Varje fredag för alla nio inskrivna familjer – arbete kring teman till exempel: - Hur kan jag vara en trygg bas för mitt barn när jag inte är trygg själv? - Vilka egenskaper vill jag att mitt barn ska få?

13. Gemensamt…. • Gemensamt för alla föräldrar som kommer till Gryningen är att man vill utveckla sitt föräldraskap

14. Föräldragrupper bvc Handledning Konsultationer t ex till socialsekreterare Studiebesök Praktikanter/auskul- tanter Utbildar MarteMeo terapeuter/vägledare Föräldramöten förskolor Gör vi något mer??

15. Indispensable InteractionKerstin Neander

16. Det viktiga samspelet Den sociala hjärnan finns från början men måste stimuleras för att utvecklas. Detta sker nästan helt och hållet under barnets första två levnadsår i samspelet med dem som står närmast.

17. Det viktiga samspelet • Det mänskliga spädbarnet är ofullständigt – hjärnans utveckling sker efter födelsen. Det betyder att varje spädbarn kan anpassas till de omständigheter det föds i. • Vi har alla våra nervceller vid födelsen och vi behöver inte odla fram ytterligare, men vad som behövs är att vi kopplar ihop dem och får dem arbeta för oss. • ”Use them or lose them!”

18. aktivitetsnivå biologisk rytm stämningsläge anpassningsförmåga intensitet i reaktioner känslighet för ljud, ljus och beröring uthållighet lätt- eller svårdistraherat tillbakadraget eller närmar sig gärna Barn är olika

19. Lätta eller flexibla barn • regelbunden rytm • positiv sinnesstämning • lätt att anpassa sig till det som är nytt • låg intensitet i reaktioner • låg känslighet för sinnesintryck

20. Försiktiga eller svåruppvärmda barn • svårt att anpassa sig till det som är nytt • tillbakadragna

21. ”Svåra”, aktiva, ”bråkiga” barn • Hög grad av aktivitet • hög grad av intensitet i reaktioner • lättdistraherade • känsliga för sinnesintryck • oregelbundna i sin rytm • lätt att bli missmodiga

22. Goodness of fit(Chess & Thomas 1984) • Ju bättre föräldrarna (och senare andra vuxna) förmår anpassa sig till barnets speciella särdrag, samtidigt som man ställer åldersadekvata krav på barnet, desto mindre roll spelar temperamentet för utvecklingen.

23. Anknytningsteori • Barn kan inte låta bli att knyta an! • Anknytningen som sådan är beroende av fysisk närhet mellan barnet och dess vårdare under barnets första levnadsår. • Kvaliteten på anknytning varierar kraftigt beroende på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet mellan barnet och dess vårdare är. • Barnet gör det bästa av situationen!!!

24. Anknytningen är tvingande • Anknytningen är tvingande för barnet – kan inte låta bli att knyta an till sin vårdare oavsett dennes lämplighet. Att ett barn är starkt anknutet säger ingenting om vårdarens lämplighet.

25. Utveckling av anknytning • Anknytningen utvecklas i det vardagliga samspelet med vårdaren • Efter några månader (ca 4) börjar barnet visa att det föredrar de personer som tar mest hand om det – ler lättare åt dem , tröstas bättre • Ytterligare några månader senare (vid ca 6-8 mån) protesterar barnet om det skils från föräldrarna • När barnet börjar krypa (9-10 mån) kan det själv börja reglera avståndet. Utforskande beteende – anknytningsbeteende • Anknytning är ett livstema

26. Anknytningssystem och omvårdnadssystem • Anknytningssystemet är de olika anknytningsbeteenden som underlättar för barnet att upprätta och upprätthålla fysisk närhet till föräldern; t ex leenden, gråt eller krypa till föräldern • Omvårdnadssystemet är förälderns svar på barnets signaler; lyfta upp barnet, tala

27. Inre arbetsmodeller • Föreställningar om sig själv och om sina relationer andra • Alltså en representation av barnet själv (värd att älskas) och av föräldern (någon som barnet kan vända sig till) • Dessa modeller får betydelse för hur barnet samspelar med andra personer

28. Olika typer av anknytning Organiserad- samspelet med föräldrarna har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen med föräldern • Trygg – barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn(B) • Undvikande – barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad (A) • Ambivalent – barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet.(C) Desorganiserad (D) –samspelet bygger i hög grad på rädsla • samma person som ska skydda barnet är den som väcker rädsla • Barnet hamnar i en omöjlig konfliktsituation

29. Också otrygga inre arbetsmodeller ger ”trygghet” • Den anknytning barnet utvecklat till föräldern är barnets bästa lösning, utifrån de förutsättningar som relationen givit barnet • Även otrygg anknytning ger trygghet eftersom den ger barnet en sammanhållen ”världsbild” rörande det viktigaste som finns - hur nära relationer fungerar

31. Förutsättningar för att barnet skall utveckla en trygg anknytning är att föräldern... • inte är skrämmande för sitt barn. • är förutsägbar i sina reaktioner • är lyhörd för barnets signaler • förmår prioritera barnets behov före sina egna • accepterar och stödjer barnets behov av utforskande och trygghet

32. Den lyhörda föräldern…(Ainsworth) • kan se saker ur barnets perspektiv • är ”intonad” för att uppfatta barnets signaler, tolkar dem korrekt och besvarar dem… • …i en rytm som är anpassad till barnets • om han/hon väljer att inte ge barnet det barnet vill ha bekräftar hon ändå att hon uppfattat barnets önskan och erbjuder ett alternativ

33. Mentalisering • Förmågan att kunna byta perspektiv! • Förmågan att leva sig in i andra personers tanke- och känslovärld • Att reflektera över och förstå hur det egna och andras beteende påverkas av mentala tillstånd, processer, tankar & känslor • I föräldraskapet behövs mentaliserings-förmågan….

34. Mentalisering • Mentaliseringär ett resultat av medfödda förmågor men också något som måste läras in • Bristande förmåga till mentalisering försvårar mänskligt samspel • Barn med autism uppvisar brist eller försening av denna förmåga

35. Utvecklingsstödjande dialog • Vi utforskar barnet tillsammans med föräldrarna och med hjälp av att filma samspelet. • Vi tittar efter barnets initiativ och stödjer föräldern i att benämna, bekräfta och vägleda barnet.

36. Exempel:Oscar 4 mån Uppdrag/Mål: Att mamma ska tycka om att vara med Oscar Att Oscar ska sova och äta mer regelbundet Att mamma ska bli glad

37. Exempel:William 5 år Uppdrag/mål: Att Williams utbrott ska minska Att hitta bättre sätt att handskas med William när han blir arg. Att ta reda på om det är något fel med William

38. Exempel:Linus 3 år Uppdrag/Mål: Mamma vill få stöd i sin föräldraroll Mamma vill få hjälp så att hennes dåliga mående inte påverkar Linus.

39. Mer information om Gryningen Besök vår hemsida www.orebroll.se/gryningen