Anknytning och differentiering

1. Anknytning och differentiering TOR WENNERBERG www.torwennerberg.se

2. Vad ska jag prata om idag? • Inte bara anknytning: differentiering som människans djupaste utvecklingsmotiv. • Anknytning: kärlek som evolutionär överlevnadsmekanism. • Trygg anknytning som ett uttryck för differentiering av självet, hos barn och vuxna. • Otrygg anknytning som ett uttryck för bristande differentiering, hos barn och vuxna.

3. Vår dubbla strävan • Våra djupaste livsbehov är att komma andra människor nära och att utveckla en egen, självständig identitet. • De flesta personlighetsteorier lyfter fram båda dessa existentiella drivkrafter, som står i ett dialektiskt förhållande till varandra. • Blatt talar om den anaklitiska (närhetssökande) respektive den introjektiva (självdefinierande) utvecklingslinjen; Bowen om differentieringen av självet.

4. Differentiering • Differentieringsprocessen består i utvecklandet av ett starkt själv som förmår balansera behoven av närhet respektive autonomi. • Skapandet av tillfredsställande relationer grund för stabil, positiv identitet, som i sin tur möjliggör fördjupade relationer. • Ju mer differentierade vi är desto mindre blir det av motsättning mellan närhets- och autonomibehov. Vi kan kompromissa utan att tappa bort oss själva.

5. Livets grundvillkor • Vi föds med en hjärna som är 40 000 år gammal (de flesta av hjärnans strukturer är betydligt äldre än så: däggdjurshjärnan 200 miljoner år, reptilhjärnan 500 milj år). • Vårt psyke är med andra ord identiskt med stenåldersmänniskans: som nyfödda ”förväntar” vi oss en tillvaro i en nomadiserande primatflock på den afrikanska savannen.

6. Vad är anknytning? • Bowlbys centrala upptäckt: anknytningen, de starka känslomässiga band som ett barn knyter till omhändertagande vuxna, är ett beteende som genom årmiljoner av evolution har främjat överlevnaden. • Anknytning en överlevnadsmekanism: evolutionens svar på hur hjälplösa ungar, som föds innan de är färdigutvecklade, ska kunna överleva i en farofylld värld. Genom att hålla sig nära en beskyddande artfrände, starkare och klokare än ungen själv.

7. Relationer som överlevnadsinstrument • Barn måste säkra sin överlevnad genom att knyta an och anpassa sig till de outtalade villkor som gäller i anknytningsrelationerna. • Gör instinktivt allt för att undvika separation eller känslomässigt övergivande. Om vi kommer bort eller överges på savannen betyder det en säker död. Ensamhet ett livshotande tillstånd. • Ett glapp mellan den moderna tillvaron och vår evolutionära utvecklingsmiljö.

8. Bowlby 1958: • ”I avsaknad av kraftfulla medfödda responser som säkerställer att barnet framkallar moderlig omvårdnad och håller sig nära sin mamma under barndomsåren, kommer barnet att dö – så lyder tesen.”

9. Anknytningens andra sida • Av lika central betydelse som närhetssökandet är barnets utforskande av sin fysiska och sociala omgivning. • Barnets ”uppgift” förutom att skapa närhet och överleva är att hinna lära sig allt det barnet behöver för att bli en kompetent medlem av flocken. • Det är balansen mellan närhetssökande och utforskande som är avgörande.

10. Det formbara anknytningsbeteendet • Mary Ainsworth: genom empiriska undersökningar identifierade hon tre olika anknytningsmönster som barn uppvisar vid ett års ålder. Trygg, otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent. • Uppfann främmandesituationen. • Ville empiriskt bevisa Bowlbys antagande om anknytningsbeteende som universell reaktion på stress/rädsla, men förvånades av sina resultat.

11. Trygg anknytning • Hur gör trygga barn? • Separationen innebär kris: hur hanterar barnet den? • Trygga barn: leker och utforskar när mamma är där; gråter och ropar efter mamma när hon försvinner; lugnar sig när mamma återvänder, återgår till lek. • Inge Bretherton: SS med tryggt anknutna barn följer dramaturgin ”boy loves girl, boy loses girl, boys gets girl back”.

12. Otrygg undvikande anknytning: • Fokuserar i främmandesituationen på leksakerna i rummet och tycks inte ta notis om att föräldern lämnar rummet. • Inga uttryck för ångest och ilska, men betydande stressreaktion på den fysiologiska nivån. • Ingen dramatik som med trygga barn. Tråkigt att observera, som om ingenting hänt. • Att notera: den undvikande strategin har ett enda syfte: att maximeranärhetentill föräldern (historia av avvisande av anknytningsbeteende).

13. Otrygg ambivalent anknytning: • Fokuserar genom hela främmandesituationen på mamman. Orolig och upprörd redan när de kommer in i rummet, förblir i samma tillstånd när mamma går och kommer tillbaka. Ingen dramatisk kurva här heller. Låter sig inte tröstas. • Strategi att maximera anknytningsbeteende pga historia av nyckfullt bemötande: ibland är mamma tillgänglig, alltså har det lönat sig att hela tiden fokusera på henne. • Inget utforskande, mammor till ambivalenta tenderar att inte uppmuntra autonomi.

14. Desorganiserad anknytning • Barn som inte kan klassificeras enligt Ainsworths tre organiserade kategorier. Varför? • Uppvisar desorienterade/desorganiserade beteenden som innebär att de inte förmår upprätthålla en beteendemässig och mental strategi för att hantera stress. • Stressen i främmandesituationen aktiverar rädslosystemet: det är då som frånvaron av anknytningsstrategi kommer i dagen.

15. Anknytningsintervjun, Adult Attachment Interview • Forskningsinstrument utformat för att ”överraska det omedvetna”. Med andra ord: intervjun aktiverar anknytningssystemet hos vuxna. • Mäter: i vilken mån intervjupersonen kan förbli balanserad och sammanhängande när han/hon drar sig till minnes och diskuterar tidiga anknytningserfarenheter, inklusive negativa och smärtsamma sådana.

16. AAI, forts. • AAI består av 15 frågor (+ följdfrågor) om tidiga erfarenheter av anknytning. Svaren transkriberas och kodas enligt omsorgsfullt utarbetade principer. Exempel: • Kan du säga fem adjektiv som beskriver din relation till din mamma/pappa under barndomen? • Hur tror du att dina tidiga erfarenheter har påverkat din vuxna personlighet? • Varför tror du att dina föräldrar betedde sig som de gjorde under din barndom?

17. 4 anknytningsmönster hos vuxna • 1) trygg anknytning – secure-autonomous på AAI • 2) otrygg-undvikande – dismissing på AAI • 3) otrygg-ambivalent – preoccupied på AAI • 4) otrygg-desorganiserad – unresolved with respect to loss or trauma på AAI

18. Lingvisten Paul Grices principer • Konstruktiva samtal (rational discourse) bygger på fyra principer: • Kvalitet: tala sanning, ha bevis för det du säger • Kvantitet: berätta ”lagom mycket”, varken för korthugget eller för långrandigt • Relevans: styr inte bort samtalet mot ovidkommande ting • Begriplighet (manner): uttryck dig tydligt och klart

19. Sambandet med Grices principer • Main fann att tryggt-autonoma vuxna, som tenderar att ha barn med trygg anknytning, svarar på frågorna i AAI på sätt som stämmer överens med Grices principer. • Dessutom att vuxna med specifika otrygga mönster bryter mot specifika principer. • Otrygg-avfärdande: bryter mot principen om kvalitet (att tala sanning). • Otrygg-överdrivet upptagen: bryter mot principerna om kvantitet, relevans och begriplighet.

20. Secure-autonomous (trygg-autonom) på AAI • Förmår svara på frågor om tidiga anknytningserfarenheter, inklusive negativa sådana, samtidigt som de upprätthåller samarbetsinriktat och sammanhängande tal. • Två tydliga kännetecken: a) värdesätter anknytningserfarenheter; b) intar objektiv hållning i beskrivning och värdering av dem. • Metakognitiv observation: förstår att mentala representationer bara är representationer. Aktiv självgranskning, står utanför den egna erfarenheten samtidigt som han/hon pratar om den.

21. Ett ”fantastiskt samband” • ”En berättelse som är väl sammanhållen är allt som behövs för att en intervjupersons barn ska vara tryggt. Detta är ett av de mest fantastiska samband som påvisats i modern psykologisk forskning. Ett språkligt fenomen, en berättelse om en livshistoria, är (om den berättas utifrån anknytningsintervjufrågorna) kopplad till att ett barn uppvisar ett visst beteende.” (Broberg et al., Anknytning i praktiken, s. 248.)

22. Dismissing (avfärdande) på AAI: • Erkänner inte negativa händelser. Beskriver sin barndom i positiva ordalag men beskrivningen backas inte upp av minnen som bekräftar. • Riktar oflexibelt bort sin uppmärksamhet från minnen och erfarenheter till förmån för idébaserad föreställningsvärld. Upprätthåller distans till den inre världen. • Deaktiverande försvar, tankestyrd, undviker känslor – precis som undvikande barn riktar fokus uteslutande mot leksakerna.

23. Preoccupied (upptagen) på AAI: • Alltför upptagen av tidiga och/eller nuvarande relationer för att kunna tydligt beskriva och värdera dem. Klarar inte att upprätthålla samarbetsinriktad dialog, översvämmas av affekt, kommer från ämnet, talar för länge, blir otydlig. • Hyperaktiverande försvar, känslostyrd, fokus på de egna känslorna. • Klarar inte att ställa sig utanför sin erfarenhet och betrakta den med objektiv distans.

24. Relationsstilar i vuxna kärleksrelationer • Precis som i främmandesituationen tre mönster som uttrycker antingen differentiering eller bristande differentiering: • Secure (trygg) • Avoidant (undvikande) • Anxious (orolig/ångestfylld)

25. Undvikande (avoidant) relationsstil • Undertrycker egna behov av närhet. Självbilden organiserad kring oberoende och självbestämmande, liksom förnekande av egen sårbarhet. Rädsla för att bli uppslukad och kvävd. Deaktivering av närhetssökandet. • Tre försvarsstrategier: 1) undertryckande av anknytningsrelaterade tankar, känslor, minnen; 2) överdrivet positiv självbild; 3) nedvärdering av andra. • Överbetoning av introjektiva utvecklingslinjen.

26. Orolig (anxious) relationsstil • Självbild organiserad kring hjälplöshet och osjälvständighet; närhet till andra aktiverar rädsla för att bli övergiven och ensam. • Tre försvarsstrategier: 1) förstärkande av negativa känslor; 2) orolig självnedvärdering; 3) svårigheter att skilja mellan själv och andra; projicerar egna drag på andra. Hyperaktivering av närhetssökandet. • Överbetoning av anaklitiska utvecklingslinjen.

27. Känslomässig sammansmältning • Båda dessa stilar uttryck för bristande differentiering av självet, eller känslomässig sammansmältning. Regleringen av de egna känslorna beroende av partnerns reaktioner. Beroende av reflekterad känsla av själv (Schnarch). • Undvikande stil: måste ha distans till partnern för att kunna reglera sina känslor just för att partnern är så viktig. • Orolig stil: reglerar sina känslor genom partnern.

28. Kärleksrelationens ekologi • Vi går in i parrelationer ännu starkt beroende av reflekterad känsla av själv. • Kärleksrelationens ekologi tvingar oss – om vi vill att relationen ska fortsätta utvecklas – att differentiera oss och göra oss mindre beroende av reflekterad känsla av själv. • High-desire och low-desire partner-konflikter: ömsesidigt bekräftande upphör.

29. Steg mot ökad differentiering • Intimitet definieras på begränsat sätt i psykologiska litteraturen: fokus på ömsesidig bekräftelse (other-validated intimacy). • Det som kan bryta stillestånd i relationer, och resultera i ökad differentiering, är självbekräftad intimitet, self-validated intimacy. Att öppna sig för partnern utan att förvänta sig bekräftelse och förståelse.

30. Main om AAI-mönster • ”…dessa kategoriska placeringar… måste förstås som betecknande endast nuvarande, och potentiellt föränderliga, medvetandetillstånd med avseende på anknytning. (…) Otrygga mentala tillstånd vittnar… om närvaron av en process, inte en oföränderlig struktur, och denna process är i högsta grad aktiv – vilket visar sig i dess kontinuerliga förvrängande effekter på vuxna individers språkanvändning när de blir ombedda att beskriva och utvärdera sin anknytningshistoria.”

31. McCulloughs definition av psykisk hälsa • ”Ju mer vi kan skratta när vi är glada, gråta när vi är ledsna, använda ilska för att sätta tydliga gränser, älska passionerat och ge och ta emot ömhet fullt och öppet, desto längre befinner vi oss från lidande.”