Anknytning och omsorgssvikt.

1. Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Karin Lundén, 2014

2. Viktiga företeelser • Barn utvecklas i relation • Barns hjärna utvecklas i relation • Omsorgssvikt utvecklas i relation • Barn läker i relation • Det tar många år innan en felutveckling hos små barn blir synlig • Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt • Tidiga insatser hjälper Karin Lundén, 2014

3. Föräldrars utvecklingsstöjdande uppgifter • Neurala processer • Erfarenhetsberoende • Erfarenhetsförväntande • Användningsberoende • Scheman • Kognitiv utveckling • Perception • Minne • Informationsprocessande • Socio-emotionell utveckling • Temperament • Självreglering • Mentalisering Karin Lundén, 2014

4. Ekologisk/transaktionell modell En möjlighet att förstå hur faktorer på skilda nivåer i barnets omgivning interagerar med varandra och hur de sedan bidrar till riktningen på barnets utveckling Karin Lundén, 2014

5. Varför anknytningsteori • En metateori • Förklarar människans utveckling i väsentliga avseenden • Förklarar också hur utvecklingen går i icke önskvärd riktning • Har stabil forskningsmässig grund att stå på Karin Lundén, 2014

6. Anknytning • Beteendesystem • Anknytningssystem • Explorativt system • Omsorgssystem • Strategier för att få tillgång till förälder • Organiserade mönster • Desorganiserade mönster • Inre representationer - inre arbetsmodeller • Sitt eget och andras beteende • Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad • Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att skydda Karin Lundén, 2014

7. Omvårdnadssystem • Lyhört för barns signaler – villkorslös • Begränsad lyhördhet för barns signaler - villkorad omvårdnad • Skrämd/skrämmande omvårdnad Karin Lundén, 2014

8. Viktiga egenskaper hos föräldrar • Reflexiv förmåga • Känslomässig tillgänglighet • Utgöra en trygg bas Karin Lundén, 2014

9. Organiserad trygg anknytning Organiserad otrygg anknytning Icke-organiserad anknytning Trygg anknytning Undvikande anknytning Ambivalent anknytning Desorganiserad anknytning (kontrollerande anknytning) Anknytningsmönster - barn Karin Lundén, 2014

10. 0 - 2 mån. 3 - 6 mån. 7 mån. - 3 år 3 + år Föranknytning Anknytning i vardande Anknytning - tydlig Målinriktat partnerskap Anknytningsprocessen Karin Lundén, 2014

11. Anknytning – lite större barn • Har en tro på att kommunikationen med anknytningspersonen är ”öppen”, dvs. man kan berätta vad som helst utan att bli avvisad • Vet att tillgänglighet är möjlig • Vet att anknytningspersonen kommer att svara konstruktivt på en kontaktförsök eller rop på hjälp Karin Lundén, 2014

12. Anknytning - ungdomar • Anknytningsbeteende • Relationen till föräldrarna • Kamratrelationer Karin Lundén, 2014

13. Desorganiserad anknytning - erfarenheter • Adopterade barn • Familjehemsplacerade barn • Barn där föräldrarna strider Karin Lundén, 2014

14. Förelöpare till desorganiserad anknytning • Omsorgssvikt • Tonårsföräldraskap • Alkoholmissbruk • Psykisk sjukdom inklusive depression Karin Lundén, 2014

15. Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara Karin Lundén, 2014

16. Omsorgssvikten består av • En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan • Och en väsentlig störning i föräldra - barn relationen Karin Lundén, 2014

17. Hur vanligt förekommande var olika former av omsorgssvikt? • Vanligast förekommande var fysisk vanvård m.m. • Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn relationen kom därnäst • Försummelse m.m. var relativt vanligt före-kommande • Fysisk misshandel m.m. förekom sällan Karin Lundén, 2014

18. Fysiska övergrepp • Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) • ”oförklarliga” blåmärken (11/386) • ”oförklarliga” brännsår (3/386) • Märken efter människobett (1/386) • Märken efter fysisk bestraffning (1/386) • ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386) • Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386) Karin Lundén, 2014

19. Fysisk vanvård Barnet • Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) • Byts inte på som det ska (9/386) • Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) • Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) • Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) • Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) • Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) • Hämtas inte från dagis (10/386) • Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) • Får för mycket mat (20/386) • Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386) Karin Lundén, 2014

20. Försummelse • Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver ha barnet hos sig” (22/386) • Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) • Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) • Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) • Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) • Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) • Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386) Karin Lundén, 2014

21. Känslomässig otillgänglighet • Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) • Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) • Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) • Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) • Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) • Barnet hotas med våld/stryk (11/386) • Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) • Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 • Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) • Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386) Karin Lundén, 2014

22. Att mäta anknytning hos vuxna • Självskattningsformulär • Intervjuer • AAI – Adult Attachment Interview • IAS – Intervju om Anknytningsstil (Attachment Style Interview – ASI) Karin Lundén, 2014

23. IAS – intervju om anknytningsstil • Kvaliteten på förhållandet • Kvaliteten på nära relationer • Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer • Trygg, ambivalent och undvikande förhållningssätt i relationer • Övergripande anknytningsstil Karin Lundén, 2014

24. Anknytningsstil • Trygg • Otrygg ambivalent • Otrygg undvikande • Dubbel/desorganiserad Karin Lundén, 2014

25. IAS som en del i utredningar • Blivande adoptivföräldrar • Blivande familjehemsföräldrar • Omsorgssviktande föräldrar • Barnavårdsutredningar • Hemtagningsbegäran • Inför placering • Inför behandling • I familjerättsliga sammanhang Karin Lundén, 2013

26. Forskningsspörsmål • Hur stor andel av blivande familjehems-föräldrar har en trygg anknytning • Hur stor andel familjehemsföräldrar, som redan har barn placerade, har en trygg anknytning • Hur många familjehemsföräldrar med trygg anknytning lever samman med någon med betydligt otryggare anknytning Karin Lundén, 2013

27. Preliminära slutsatser • En stor andel av blivande familjehemsföräldrar hade en trygg/något otrygg anknytning • En nästan lika stor andel hade dock en väsentligt otrygg anknytning • En stor andel hade redan barn placerade hos sig. Det är rimligt att anta att de redan blivit utredda. En alltför stor andel av dessa familjehemsföräldrar visade sig ha en väsentligt otrygg anknytning • Behovet av att mäta familjehemsföräldrars anknytning som ett led i utredningen är stort Karin Lundén, 2013

28. Referenser i korthet • Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview (ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s. 33-45. • Broberg, A., Granqvist, P.,Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori . Betydelsen av nära relationer. • Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical applications.Second Edition. • Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, 1467–1477. • Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview. • Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s. 679-700. • Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen? • Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF Karin Lundén, 2014