(7.1) Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv

1. (7.1)Perspektiv på ekonomisk analys: analysmodeller ur ett ledningsperspektiv Finansiell analys: Volymer och priser (K/I) (resultaträkning) Kapital/resursbas (balansräkning) Icke finansiell analys: Balanserade styrkort (BSC) Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

2. Före och efter förändring Kräver analys av • Nuläget (i ekonomiska termer = varför, av vem och för vem, vad, hur beräkna) • Händelser och skeenden/olika trender (i resultaträkningen) • Resultat av förändringen (i ekonomiska termer = ”bokslut” i balansräkning) Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

3. Olika ekonomisk analyser Grundläggande ”ekonomiska” analyser • Finansiell analys (lönsamhet, resurser) • Marknadsanalys (konkurrens) • Resursanalys (utbud och egna resurser) • Icke-finansiell analys Utvidgade analyser • Tillväxtanalys • Inflationsanalys • Förädlingsvärdeanalys • Social bokslut och miljöbokslut Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

4. Varför, av vem och för vem?Olika ekonomiska analyser har olika (primära) syften Finansiella nyckeltal; • för att tillgodose externa intressen • för att antingen konsolidera eller expandera • för att värdera Icke-finansiell analys/produktivitets- effektivitetsanalyser; • för att styra verksamheten Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

5. Balansräkningen viktigast… Tillgångar Skulder Behållning (egen)*)**) *) privat/samhällsekonomiskt = pengar i plånboken, på banken mm **) i företaget = ”eget kapital”, humankapital, kunskapskapital mm Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

6. …utifrånRESULTATRÄKNINGEN Inkomster Inbetalningar Intäkter Utgifter Utbetalningar Kostnader *) **) *) Investeringar/Betalningsbalans **) Förädling/ ”Vinst eller förlust” Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

7. Förädlingsvärdeanalys Ett mått på den värdeökning som företaget genererar. Produktionen/omsättningen ./. Externa kostnader för att generera denna Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

8. Från ett ax till en limpa… Produktions/säljvärde Brödets förädlingsvärde …förädlingsvärdeni flera led! Mjölets förädlingsvärde Insats av mjöl BNP Sädens förädlingsvärde Insats av säd Företag 1 Bonden Företag 2 Mjölnaren Företag 3 Bagaren Förädlingsnivå Bilden är hämtad från boken Lönnroth – Hansson: : Ekonomi för alla Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

9. Produktions/säljvärde = omsättning Förädlingsvärdet (monetärt) Personalkostnad PK Räntekostnader Kapitalkostnader (KK) Förädlings-värde brutto Förädlings-värde netto (FV) Förädlings-kostnader (FK) Avkastningskrav från ägare ”Ren” vinst (V) Avskrivningar Inköp av insatsvaror och tjänster Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

10. (7.2)Perspektiv på ekonomisk analys:uppföljning av mål; finansiella och prestationsnyckeltal Finansiell analys: Personalen i resultaträkningen Personalen i balansräkningen Icke finansiell analys: Balanserade styrkort (BSC) Företags- och Personalekonomi 722G88 PSB

11. ANALYS (Fö 7.2) Personalen i RESULTAT- och BALANSRÄKNINGEN Finansiell analys? Prestation Nyckeltal: Effektivitet ….resultat! Avkastning ….utveckling och balans! Varför icke-finansiell analys? Kompetensstyrning Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

12. Tjänsteorganisationer • Tjänster är personalkrävande • Kvaliteten är svår att värdera • Unika inslag i “tjänsteproduktionen” • Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig • Delegering av ansvar är ofta en viktig framgångsfaktor • Tjänster kan vara lågkvalificerade och högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

13. Kunskapsorganisationer • Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning • Olika från gång till gång • Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex. präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera hur de använder sin tid • Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från ”produktionen” • Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och strategisk planering Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

14. Själv- utvärdering?(diskutera) • Svårare – kvalitet är upplevelsebaserad • Ska vi själva utvärdera eller ska vi ta in någon annan? • Sjukhusets service från kundens/patientens perspektiv • Kärnservice • Periferiservice • Kundens upplevelse av servicen • Om man inte är nöjd - ”rösta med fötterna…”: om sådan möjlighet föreligger Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

15. Mätning av sjukvård • Stor andel personalkostnader: människan är oftast lättrörlig och attraktiv • Utbildningskostnader för nyanställda • Kompetensutveckling • ”Det osynliga kontraktet” (motivation) • Hur kan humanistiska/mjuka värden mätas? • Arbetstillfredsställelse • Enbart (ekonomisk) resultatmässig bedömning omöjlig och olämplig, jfr. sjukhusens samhällsuppgift (hur ska detta hanteras när ekonomin styrs med företagsekonomiska modeller?) • Resultatstyrning och medicinska bedömningar skall hanteras separat - ”dubbla styrningssystem” Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

16. Redovisning av tid?(diskutera) • Ledningsinstrument (Management by Numbers) • Vilken nedbrytningsnivå? • Ger information om arbetsmiljön • Kvantitativa data • Beteendeeffekter • Vilken kvalitet har data? • Sjukfrånvaro och dess kostnader Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

17. Valfrihet(diskutera) • Allt vanligare i offentlig verksamhet • Variation i utbud - variation i efterfrågan • Hur värderar patienten/kunden tjänsten (”rösta med fötterna”)? • Resultat vs målet • Ekonomiskt • Upplevt • Medicinskt • ”A satisfied patient may end up a dead one, and not knowing that the professional quality of the service which he received was poor” (John Övretveit) • Allmänt ökat intresse för resultatmätning Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

18. Makt i organisationer • Många definitioner av begreppet makt • En individs förmåga att styra och påverka en annan individs beteende • ”Platta organisationer” – finns de? Och hur ser maktstrukturen då ut? • Makt kan visa sig i många sammanhang: • Att hålla en presentation • Att skriva en rapport • Att undanhålla information • Att vara med i en ledningsgrupp • Byråkratikritik • Förmodad låg produktivitet • Förmodad svag effektivitet • Förmodad svag flexibilitet (formalisering) • Förmodad bristfällig lyhördhet – kund-/patientorientering • Varför är det så? Gäller det offentlig förvaltning eller alla stora organisationer? Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

19. Mätning och uppföljning ”Balanserade styrkort” Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

20. Balanserade styrkort • Mycket vanligt i svenska industriföretag och offentliga organisationer under 1990-talet och framåt: osäker utveckling • Styrkort kan ses som en paketering och implementering av ekonomistyrningstänkande • Ger fokus och inriktning på verksamheten • Gör organisationen delaktig med personalen involverad i arbetet • Breddar mätningen • Uttrycker vad man tycker är viktigt och vill satsa på • Ger en samlad bild av organisationen • Används som grund för feedback och belöning Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

21. Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

22. Fyra perspektiv • Finansiellt (igår: vad tycker ägarna?) • Kund (idag: hur uppfattar kunden oss?) • Process (idag: vad måste vi bli bra på?) • Förnyelse och utveckling (imorgon: hur kan vi fortsätta att förbättra oss i framtiden?) • Andra perspektiv, t ex medarbetarperspektiv och miljöperspektiv kan också vara med Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

23. Perspektiv • Normalt fyra perspektiv • Finansiellt perspektiv • Vinst, tillväxt, avkastningsmått, TB • Kundperspektiv • Kundnöjdhet, lojalitet, nyrekrytering • Internt perspektiv • Beläggningsgrad, frånvaro, effektivitet • Framtids-/Utvecklingsperspektiv • Utbildning, investeringar, långsiktig marknadsföring Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

24. Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

25. Skapar långsiktighet; även sådant som ger avkastning i framtiden mäts Visualiserar humankapital Visar hur immateriella investeringar kommer att ge avkastning i framtiden Kompletterar den finansiella mätningen Underlag för att diskutera prestation och kompetens Lyfta fram strategisk funktion hos annars anonyma delar av organisationen Enkelt att förstå och förankra Förbättrad lönsamhet (?) Styrkortet ger stor frihet i utformningen Styrkort är inte främst ett sätt att sänka kostnader, utan ett sätt att ge verksamheten inriktning och stödja utveckling Varför styrkort? Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

26. Effekter av Styrkort Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

27. Delar i att ta fram ett styrkort • Vision och strategi • Identifiera processer/mätpunkter • Bedöma mått • Fastställa mått och styrkort • Belöningssystem • Genomförandet är enklare i en organisation med tydlig struktur och erfarenhet av mätning och belöningssystem Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

28. Vision och strategi Perspektiv kund, finansiellt, internt, utveckling Styrkortet Förslag på mått Verksamhetskartläggning Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

29. Fällor i styrkortsarbete • För många mått • Styrkortet uppdateras • ”Fastnar” i måtten • Systemet resurskrävande och otympligt • Ovana vid att mätas och belönas • Organisationen ej delaktig • Ej seriöst menat • Kritik mot styrkort • stark tro på att människor kan styras med incitament. Denna kritik torde inte uppkomma när inga eller små belöningar är kopplade till måluppnåelse • Endast ett sätt att få hästen att springa snabbare • Ensidig ideologi: ”Du kan bara förändra sådant du kan mäta” Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

30. Vision och strategi • Konkurrensfördel: vad är vi bra på jämfört med våra konkurrenter? • Vill vi växa i framtiden, och i så fall hur? • SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) • Kritiska framgångsfaktorer • Hur bedömer vi tyngdpunkten i vår verksamhet och hur samspelar delarna? Vad vill vi att varumärket står för? • Vision och strategi måste vara möjliga att genomföra • Ledstjärna för organisationen, t ex vid nyanställningar Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

31. Verksamhetskartläggning/Värdekedjeanalys • Verksamheten gås igenom och kartläggs • Lämpliga mätpunkter identifieras • Personal intervjuas • Bruttolista med mått tas fram (många förslag på mått) • Förslag på mätpunkter bedöms (och blir färre) Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

32. Några ord om… roller, byråkrati, attityder och maktStyrning av sjukvården som en tjänste eller kunskapsorganisation?(Diskutera) Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

33. Kriterier för mått, vad är viktigast?(diskutera) • Relevanta • Mätbara • Giltighet: mäter det som de ska mäta • Påverkbarhet • Tydlighet • Effektivitet • Deltagande i utformningen • Koppling till verksamhetsidén • Risk att flera mått mäter samma sak Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

34. Typer av mått; vilka är viktigast?(diskutera) • Finansiella mått; billiga och enkla att ta fram • Kvantitiva • Kvalitativa; viktiga för att komplettera finansiell mätning men kostar mer = inte för många • Absoluta mått (90% nöjda kunder) och relationsmått • I förväg – efteråt • Individuellt – grupp • Hårda – mjuka mått • Interna – externa mått • Variation för att få en mångsidig mätning • Varför används måttet? Måste förklaras Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

35. Exempel på kompetensstyrande nyckeltal • Kund-/Patient-tillfredsställelse • Personalomsättning • Kundklagomål • Handläggningstid • Förbättringsförslag • Hur uppfattas vi av kunderna-klienterna-marknaden-patienterna (attitydundersökning) Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

36. Styrkort för Idrotts- och föreningsverksamhet Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

37. Styrkort bibliotek Kund • Nöjd kund-index • Utbud • Bemötande/service • Tillgänglighet – öppettider • Besöksfrekvens Medarbetare/utveckling • Nöjd medarbetar-index • Personalomsättning • Sjukfrånvaro • Utbildningstid • Kompetensindex • Utvecklingssamtal / utvecklingsplan Verksamhet/processer • Beställningstider • Utlåningstider • Kravrutiner • Samarbetsindex Ekonomi • Balanserad budget • Personalkostnader • Investeringar • Inköp • Lokalkostnader • Utbildningskostnader • Personaltäthet • Datortäthet Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

38. Styrkort sjukhus/geriatrikklinik Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88

39. Några funderingar till sist… • Fundera över och diskutera: • Vem har tillgång till informationen? • Hur distribueras den? • Vilket fokus har informationen? • Vilken rytm präglar informationsgivningen? • Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv) • Vilken information mörkas? • Hur presenteras informationen? Företags- och Personalekonomi Kurskod 722G88