Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet…

1. Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor

2. FN-konventionen om mänskliga rättigheter • Identifierar och förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar människor med funktionsnedsättning • Gör att var och en kan se vilka rättigheter som finns • Lägger fast samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för människor med funktionsnedsättning • Ger funktionshindersrörelsen rätt att vara delaktig i beslutsfattande som rör människor med funktionsnedsättning och rätt att delta fullt ut i övervakningen av hur konventionen följs

3. Delaktighet för alla förutsätter ett tillgängligt samhälle När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Funktionsnedsättningar kan vara bestående eller övergående, synliga eller osynliga. De kan innebära att man har minskad rörlighet i någon del av kroppen eller har svårigheter att se eller höra och andra funktionsnedsättningar kan leda till behov av medicinering eller speciell kost.

4. Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet innebär mötet mellan individens förmåga och den fysiska miljöns krav eller utformning. Tillgänglighet är därmed ett begrepp som är beroende av relationen mellan person och miljö. Gator, torg, kollektivtrafik, byggnader och andra fysiska miljöer ska vara utformade på ett sätt som gör det möjligt för människor att vara delaktiga i samhällslivet enligt sina önskemål. Alla måste kunna ta sig fram och orientera sig i byggnader, ta sig till och från arbetet samt ha möjlighet att delta i kultur och fritidsaktiviteter. Vid byggnationer, reparationer och städning måste allergiframkallande ämnen undvikas. Vid evenemang där det bjuds på mat måste man se till att erbjuda alternativ kost till personer som har särskilda behov. Olika gruppers behov i förhållande till den fysiska miljön ska uppmärksammas i så stor utsträckning som möjligt.

5. Kommunikativ tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet handlar om rätten till hjälpmedel för att kommunikationen mellan människor ska fungera. Det ska finnas tolkar och fungerande teleslingor. Akustiken (hörbarheten) och belysningen måste vara god. Webbplatser ska vara utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, exempelvis genom talsyntes (uppläst text) och teckenspråksöversättning. Kommunikativ tillgänglighet handlar ytterst om rätt till delaktighet, att på lika villkor kunna påverka de demokratiska beslutsprocesserna.

6. Informativ tillgänglighet Både tryckt och digital information ska vara tydligt utformad och finnas i alternativa format, exempelvis i punktskrift, lättläst, och med talsyntes (uppläst text). Den ska finnas som CD eller DVD. Talad information behöver kompletteras med visuell information. Alla har rätt att förstå och begripa den information som riktar sig till allmänheten. Klarspråk är ett begrepp som också blivit allt vanligare att lyfta fram. Det är ett sätt att skriva som från början gör det lättare för alla att ta till sig informationen.

7. Tillgänglig verksamhet En tillgänglig verksamhet har en öppen inställning till människors olika förutsättningar i arbetslivet, och anpassas för att människor ska kunna använda hela sin arbetsförmåga. Det här kan man uppnå till exempel genom följande områden: verksamhetsplanering, internutbildning, personalpolicy och inköp och upphandling.

8. Kommunoch landsting Ett funktionshinderspolitiskt program är en bra utgångspunkt för en medveten funktionshinderspolitik i kommun och landsting. I vissa delar av landet har funktionshindersrörelsen speciella samverkansavtal med kommuner och landsting för att öppna för ökad delaktighet och inflytande över funktionshinderspolitiken. Ett sådant avtal kan tecknas så att: • Kommunens eller landstingets förvaltningar/styrelser/nämnder ser till att funktionshindersrörelsen erhåller dagordning, handlingar och protokoll från respektive förvaltnings/styrelses/nämnds beslutande organ. • Funktionshindersrörelsen i samverkansöverläggningar bereds möjlighet till yttrande över plan- och budgetfrågor och andra frågor av övergripande karaktär samt uppföljningar under verksamhetsåret innan beslut fattas. • Funktionshindersrörelsen i den omfattning och form, som parterna vid varje tillfälle kommer överens om, bereds möjlighet att ingå i utredningar som berör en eller flera funktionshindersorganisationer.

9. Kommunoch landsting Ett annat vanligt sätt för funktionshindersorganisationerna att samverka mellan kommunen och landstinget är genom funktionshindersråd. Funktionshinderråden finns både på lokal och regional nivå och kallas då funktionshindersråd respektive länsfunktionshindersråd. Funktionshindersråden används ofta av kommuner och landsting för att informera om sina verksamheter, inhämta synpunkter från funktionshindersorganisationernas företrädare och för att arbeta för förändringar i kommunen eller landstinget. De kan också användas för att ta fram funktionshindersplaner.

10. Samarbetsorgan Den främsta samverkansformen för funktionshindersorganisationerna sker genom de samarbetsorgan som finns på nationell, regional och lokal nivå. Vi i samarbetsorganen arbetar med förbundsövergripande frågor, det vill säga frågor som rör alla eller flera av förbunden. Tillsammans påverkar och motiverar vi politiker, myndigheter och organisationer att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor.

11. HSO xxx Kontaktuppgifter