UTTALSTRÄNING

1. UTTALSTRÄNING Studiedag 28 maj 2014, Tierp

2. Cirkatider för dagen 09:00 Våra språkljud 10.00 Fikapaus 10.20 forts. språkljud och fonologiska processer 12.00 Lunch 13.00 Åtgärder och materialtips 13.45 Fikapaus/bensträckare och salsbyte 14.00 Materialtillverkning utifrån egen elev 14.45 Dagen summeras och utvärderas

3. Kommunikationssvårigheter • Vilka olika typer av svårigheter kan man då ha?

4. KOMMUNIKATION TAL ALTERNATIV TILL TAL SPRÅK Fonologi AKK Semantik Grammatik Pragmatik Uppfatta och särskilja språkljud Producera språkljud Passivt ordförråd Aktivt ordförråd Grammatisk förståelse Grammatisk uttycksförmåga Språkanvändning

5. Först lite anatomi och fysiologi Röstorganets tre system: • andningsapparaten • stämbanden • ansatsröret (svalget,mun- och näshålan) Att tala är vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo.

6. Översikt: hur språkljuden bildas Andningsapparaten Stämbanden Ansatsröret Exempel på artikulatorer: tungan, läpparna, käken och gommen

7. Våra språkljud • Vokal-ljud a, o, u, å, e, i, y, ä, ö • Konsonant-ljud b, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, r, s, t, v, ng-ljudet, ∫ (sje-ljudet) , ç (tj-ljudet) , -rd, -rl, -rn, -rs, -rt

8. Varför ska vi så noggrant gå igenom språkljuden? • För att kunna hjälpa en elev att ”hitta” de rätta ljuden behöver man själv veta hur och var i munnen de bildas. • Kunskap om språkljuden hjälper oss att förstå varför ett ljud kan vara svårt att producera. • Vid en analys av en elevs tal är det bra att kunna kategorisera olika ljud för att se om det går att finna ett mönster. Hittar man ett mönster underlättar det planeringen av träningen.

9. Vokalerna: A O U Å E I Y Ä Ö Alla vokaler är tonande ljud, dvs bildas med stämbandsvibration. Rundade Ytterligare 2 dimensioner Vokalerna bildas med öppet ansatsrör, dvs luften kan strömma fritt genom ansatsröret. _________ _________ • Hög/sluten ellerlåg/öppen avser vidden på passagen mellan tungryggens högsta punkt och gommen • Var denna punkt är avgör om vokalen är främre eller bakre Orundade

10. Konsonanterna Konsonanternas 3 komponenter • Stämbandston • Artikulationssätt • Artikulationsställe Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs) någonstans i passagen från lungorna och ut genom munnen eller näsan. Stämbandston

11. Stämbandston eller ej • Tonande konsonantljud – stämbandsvibration __________________________________________ • Tonlösa konsonantljud – ej stämbandsvibration ___________________________________________ Till skillnad från vokalerna, som alla är tonande, kan konsonantljuden både vara tonande och tonlösa.

12. Konsonanterna Konsonanternas 3 komponenter • Stämbandston • Artikulationssätt • Artikulationsställe Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs) någonstans i passagen genom svalget och munnen.

13. Konsonanternas olika artikulationssätt • Klusiler • Frikativor • Lateraler • Tremulanter • Nasaler

14. Klusiler Klusiler bildas genom att luftströmmen under ett kort tag helt spärras av, någonstans från glottis (stämbanden och mellanrummet där emellan) till läpparna. Tonande klusiler Tonlösa klusiler __ __ __ __ __ __ Ett exempel

15. Frikativor __ __ __ __ __ __ __ Bildas genom att luftströmmen pressas genom en trång passage i munhålan eller svalget, vilket ger upphov till ett brusljud. Tonande frikativor Tonlösa frikativor Ett exempel

16. Lateraler __ Lateraler bildas då luftströmmen tvingas passera tungans långsidor. Tonande lateral Ett exempel

17. Tremulanter Tremulanter bildas genom en serie av korta tillslutningar, där tungspetsen vibrerar mot tandvallen eller tungroten vibrerar mot mjuka gommen. Tonande tremulant __ Ett exempel

18. Nasaler Nasaler bildas med genom att gomseglet sänks så att luften får fri passage ut genom näsan, medan munpassagen på något ställe totalt avspärras. Tonande nasaler __ __ __ Ett exempel

19. Konsonanterna Konsonanternas 3 komponenter • Stämbandston • Artikulationssätt • Artikulationsställe Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs) någonstans i passagen genom svalget och munnen.

20. Konsonanternas artikulationsställen • Bilabialer • Labiodentaler • Dentaler • Alveolarer • Palataler • Velarer • Laryngaler/glottaler

21. Labialer/Bilabialer Labialer/Bilabialer bildas med båda läpparna. Underläppen mot överläppen. • Tonande bilabial klusil: __ • Tonlös bilabial klusil: __ • Tonande bilabial nasal:__ Ett exempel

22. Labiodentaler Labiodentaler bildas med den övre tandraden mot underläppen. Tonande labiodental frikativa:__ Tonlös labiodentalfrikativa:__ Ett exempel

23. Dentaler Dentaler bildas med tungan vid överkäkens framtänderna. Tonande dental klusil: __ Tonlös dental klusil: __ Tonande dental lateral: __ Tonande dental nasal:__ Tonlös dental frikativa:__ Ett exempel

24. Alveolarer Alveolarer bildas med tungspetsen eller tungbladet mot tandvallen. Tonande alveolar tremulant:__ Ett exempel

25. Palataler Palataler bildas med tungryggen mot hårda gommen. • Tonande palatal frikativa:__ Tonlös palatal frikativa:__ Tonlös prepalatal frikativa:__ Prepalataler bildas med tungryggen mot den främre delen av hårda gommen Ett exempel

26. Velarer Velarer bildas med tungryggen mot mjuka gommen. Tonande velar klusil:__ Tonande velar nasal __ Tonlös velar klusil:__ Ett exempel

27. Laryngaler/Glottaler Laryngaler/Glottaler bildas i struphuvudet vid glottis (stämbanden och mellanrummet där emellan). Tonlös laryngal/glottalfrikativa:__

28. Övriga konsonantljud: • -rd (bord, rörd) • -rt (kort, fartyg) • -rl (porla) • -rn (barn, björn, garn) • -rs (kors, fors) Dessa konsonantljud kallas för supradentaler eller retroflexer, efter sitt gemensamma artikulationsställe. De bildas med en bakåtböjd tungspets mot tandvallens bakre del. De har samma artikulationssätt som det dentala ljudet, som också avgör om ljudet är tonande eller tonlöst.

29. Sammanfattning konsonanterna Ljud Artikulationssätt Artikulationsställe Stämbandston tonande tonande tonlös tonande tonlös tonande tonlös tonande tonande tonande tonlös tonande tonlös tonlös tonande tonande tonlös tonlös bilabial dental labiodental velar laryngal/glottal palatal velar dental bilabial dental bilabial alveolar dental dental labiodental velarprepalatalpalatal klusil klusilfrikativaklusilfrikativafrikativaklusillateralnasalnasalklusiltremulantfrikativaklusilfrikativanasalfrikativafrikativa bdfghjklmnprstvngtj-sje-

30. Verbal och oral dyspraxi Verbal dyspraxi: Svårigheter när det gäller den motoriska programmeringen av talrörelser Oral dyspraxi: Generella svårigheter att viljemässigt styra munmotoriken. Källa/KällorÅgrenskas nyhetsbrev.MHC-basen – Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.

31. Fonetik och fonologi Den fonetiska aspekten i talutvecklingen: Barnet lär sig uttala ljuden så de låter korrekt. Den fonologiska aspekten av talutvecklingen: Barnet lär sig använda ljuden rätt, d.v.s. rätt ljud på rätt plats.

32. Tidigt tal och den fonologiska utvecklingen – i vilken ordning ska man träna? • Vokalljud (V)Långt och kort A, I, O och Å uppträder ofta först. • Konsonantljud (K) • KV-stavelserVid normal talutveckling uppkommer detta vid ca 6-7 mån ålder. Stavelserna är öppna, d.v.s slutar på vokal. Ex: ma, pa. • KV-stavelseramsorEx: ma-ma-ma-ma-ma, pa-pa-pa-pa-pa…uppfattas ofta som barnets första ord. De individuella skillnaderna i tillägnandet av våra språkljud är stora, vilket gör det svårt att ange en bestämd ordning, men vissa generella drag finns. Vid ca 4-5 år har de flesta svenska barn tillägnat sig alla våra språkljud.

33. Forts… tidigt tal och den fonologiska utvecklingen – i vilken ordning ska man träna? • KVKV-ord: Ord som har uppbyggnaden varannan konsonant, varannan vokal. Fortfarande öppna stavelser, d.v.s de slutar på en vokal. Förenklingar sker av KVK-ord till KV-ord, ex bok blir bo. Små barn upprepar också ofta det första konsonantljudet, ex TV blir tete och bakre konsonanter byts ofta mot främre ex gata blir tata. • KVK-ord: Ord med slutna stavelser, slutar på konsonant. Fortfarande ord med varannan vokal, varannan konsonant, men inga konsonantkluster. Ex stol blir tol. • Konsonantförbindelser KKV-ord: inte ovanligt att yngre barn i KKV-ord till KV-ord • I 4-årsåldern är det fonologiska systemet hos de flesta barn färdigutvecklat. Vissa enstaka uttalsproblem kan däremot kvarstå. • S, R, ç (kjol), ∫ (sked): är de svårast ljuden och det är inte ovanligt att barn har svårigheter med dessa ljud ända upp i 6-årsåldern

34. Några fonologiska processer… • Substitutioner –ett ljud ersätts med ett annat • Strykningar – ett ljud tas bort helt • Tillägg av segment – ett extra ljud läggs till • Metateser – omkastning av konsonanter • Assimilation – en konsonant påverkar en annan

35. Substitutioner Substitutioner (ett segment ersätts med ett annat) kan vara av olika slag. • Stämbandston: • En tonande klusil (b, d, g) kan t.ex. ersättas med en tonlös klusil (p, t, k), ex. bok blir pok. • Artikulationssätt: 1 exempel • Klusilering innebär att en konsonant, ofta en frikativa (s, f, v…), ersätts med en klusil (p, t, k, b, d, g), ex sol blir tol. • Artikulationsställe: 2 exempel • Dentalisering innebär att icke dentala konsonanter ersätts med dentala ljud (t.ex. d, l, n, s, t), och kaka blir tata. • Eller det motsatta Velarisering, där dentala konsonanter ersätts med velara konsonanter, t.ex. matta blir macka.

36. Strykningar – några exempel • Strykning av obetonad stavelse: ex mage blir ma och elefant blir fant. • Strykning av initial konsonant: ex häst blir äst. • Förenkling av konsonantkluster: ex stol blir tol, brev blir bev

37. Initiala konsonantkluster 31 initiala 2-konsonantkluster 6 initiala 3-konsonantkluster • kn- • gn- • fn- • pl- • kl- • bl- • gl- • fl- ______ • pj- • fj- • bj- • mj- • nj- ______ • tv- • dv- • kv- ______ • sp- • st- • sk- • sm- • sn- • sv- • sl- ______ • pr- • tr- • kr- • br- • dr- • gr- • fr- • vr- spl-, spj-, spr-, str-, skr-, skv-

38. Mediala och finala konsonantkluster Mediala Finala • Kan bestå av upp till 4 konsonanter • Ex vä-sk-a, he-msk-a, • Kan bestå av upp till 5 konsonanter • Ex fi-sk, sve-nskt, he-mskt, västku-stskt

39. Tillägg av segment - inskott 2 exempel: Tillägg av initial vokal T.ex. sko blir esko eller språk blir espråk Inskott av vokal i konsonantkluster T.ex. flicka blir felicka, tro blir tero

40. Metateser - omkastningar 2 exempel på omkastningar: Omkastningar av segment t.ex. visp blir vips, salva blir savla, byxor blir byskor eller omkastningar av segment mellan ord som; tala baklänges – bala taklänges, vässa pennan – pässa vännan Omkastningar av stavelser t.ex. Sibyllegatan blir Bysillegatan, makaron blir kamaron

41. Assimilationer Assimilation betyder att en konsonant påverkar en annan. Assimilationer underlättar ofta vårt tal genom att talorganet vid uttal av ett ljud redan är på väg mot nästa ljud, men ibland kan det bli galet… Regressiv assimilation: När ett ljud uttalas assimilerat till ett efterföljande ljud. Ex ensam blir emsam (artikulationsstället för m påverkar), fågel blir tågel (artikulationssättet för g påverkar), bok blir pok (det tonlösa ljudet k påverkar) Progressiv assimilation: När ett ljud uttalas assimilerat med ett föregående ljud. Ex smörgås blir mömås

42. Övning – vilken fonologisk process?

43. LUNCHPAUS • 12-13

44. Generell arbetsgång vid uttalsträning • Grundläggande träning av röst och oralmotorik • Lyssna– höra skillnad • Producera ljudet enskilt • Producera ljudet i korta ord • Producera de tränade orden inne i meningar • Det spontana talet

45. Arbetsgång enligt PRAXIS

46. Oralmotorisk träning • En logoped ska alltid vara inkopplad kring elever med oralmotoriska svårigheter. • Generell ”mungympa” i all ära, men träningen behöver vara specifikt anpassad till elevens svårigheter och förutsättningar. • Generell information och exempel på övningar som kan användas efter diskussion med logoped.

47. Lyssna – hör skillnad Tokrita / Minimala par / Hör du något…i…

48. Enskild produktion: några exempel Tokrita Fiska ljud Olika spelplaner Talking Tom

49. Producera ljud i korta ord • Memory – Fonologiskt ordspel • Spelplaner efter intressen • Bygga ord, räkna ljud, var i ordet…

50. Producera ljud i korta ord • Finns i sjön Fia med knuff + ordkort • Skicka post Vända kort