Almedalen 2 juni 2014

1. Almedalen 2 juni 2014

2. Enskilda utförare har avsevärd andel

3. Inte om utan hur

4. Debatten Jan Björklund (FP): ”Företag ska förbinda sig till ett ägande på minst tio år för att få godkänt från Skolinspektionen att driva skola.” Stefan Löfven (S):”Varje skattekrona som bolagen får måste användas till äldrevård. De pengarna får inte stoppas i fickan. Vinsten får i så fall göras på privata pengar som förts in i företagen”

5. Delat intresseområde – olika infallsvinklar – kompletterande kompetenser

6. Fokusområden Ledning Policy/ Styrsystem Innovation

7. Den relevanta debatten alstras i skärnings-punkterna! Styrning (policynivå) Upp- handlings- modeller Ledning (verksamhetsnivå) Innovations- system Verksamhets- utveckling Innovation & utveckling

8. Uppdrag Välfärd-rapporter • Bergman (2013): Upphandling och kundval av välfärdstjänster – En teoribakgrund • Bergström och Welander (2013): Skolmarknaden – Nya vägar framåt • Anell (2014): Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård • Lundvall och von Utfall Danielsson (2014): Varför upphandlar inte offentlig sektor fler innovationer?

9. Rapporter (forts) • Tyrstrup (2014): I välfärdsproduktionens gränsland – Organisatoriska mellanrum i vård, skola och omsorg • Helgesson (2014): Civiliserade marknader? Introduktion till ett nytt sätt att förstå och organisera välfärdens marknader • Vimarlund (2014): Sociala innovationer i välfärden – Förutsättningar för ett e-hälsokonto

10. Seminarier • Lansering av Uppdrag Välfärd i Stockholm och Almedalen 2012 • Almedalen 2013 • Internationell konferens i november 2013 • 7 rapportlanseringar under 2013-2014 • Almedalen 2014 • Sammanlagt drygt 100 externa kommentatorer vid seminarierna!

11. Uppifrånperspektivet Helt offentlig produktion: • Vaga mål • Svaga incitament för innovation och effektivisering • Decembersjuka • Mjuk budgetrestriktion • Politiken i centrum, inte brukaren

12. 3 argument för marknader • Mångfald ger bättre matchning till individuella önskemål • Näringsfrihet • Konkurrens kan driva fram kvalitet, effektivitet och innovation

13. Kvasimarknader Finansiär betalning skatt, premie tjänst Producent Konsument betalning

14. Kundval eller upphandling Kundval Upphandling Vid risk för privat monopol När brukaren inte kan välja När man bör ha monopol, t.ex. e-hälsokonto • Finansiärens kvalitetskrav kompletteras med brukarens omdöme • Kan matcha individuella önskemål • Relativ stabilitet för utförare

15. Marknader ger möjligheter

16. 8 rekommendationer uppifrån • Fortsätt utveckla och experimentera • Lämna stort utrymme åt innovation • Väg in subjektiv kvalitet i upphandlingar • Standardisera kvalitets- och kundnöjdhetsmått • Prioritera i informationen vid kundval • Acceptera och hantera nyetableringar, överkapacitet och konkurser • Utveckla innovationsupphandling • Sätt långsiktiga spelregler

17. Nedifrån-och-upp-perspektivet Perspektivets utgångspunkter: • Variation och heterogenitet: Vård, skola och omsorg är inte en enhetlig massa, utan består av ett stort antal mycket olika verksamheter

18. Variation och heterogenitet Process / avslut Ej process / ejavslut • Inom silo • Över silo

19. Nedifrån-och-upp-perspektivet (forts) • Mångfaldig styrning: Inom välfärdsområdet finns många olika former av styrning som interagerar, t ex regelstyrning, ekonomisk styrning, kunskapsstyrning och styrning via professionella normer

20. Mångfaldig styrning

21. Nedifrån-och-upp-perspektivet (fors) • Situationsberoende: Mycket av det faktiska värdeskapandet i välfärden sker i mötet mellan profession och brukare

22. Situationsberoende

23. Perspektivets implikationer • Värdebalansering: Det krävs avvägningar mellan olika dimensioner av vad som utgör en god prestation • Dessa avvägningar berör såväl de styrande som dem som styrningen avser träffa • Det finns ingen formel för hur bedömningar och avvägningar ska optimeras

24. Transparens i processen: En god värdebalansering underlättas av en levande och välinformerad debatt som gör att olösta problem identifieras och adresseras i ett kontinuerligt arbete att utveckla välfärden • Uppdrag Välfärds metod har i sig bidragit till detta!

25. Uppdrag Välfärds metod har i sig bidragit till att synliggöra viktiga dilemman!

26. 6 dilemman förstyrning och ledning i välfärden • ”Det är en utmaning för de aktörer som styr och producerar välfärden, direkt eller indirekt, att i varje situation hitta den rätta balansen i dessa dilemman” • Helgesson, 2014.

27. Beslut centralt eller lokalt? • Fördelar med centrala beslut: • Störreresurserkanläggaspåattutredaalternativ och attsäkerställaattbeslutengrundar sig påvetenskapligtunderlag. • Högrekompetens och erfarenhetergerförutsättningarförbättreupphandlingar och utformning av kundvalssystem. • Innovationsupphandlingkräverkompetensoch erfarenhet; dessutomkrävsfinansiellaresurserförattdetskavaraintressantförföretagatt ta framinnovationer. • Den somagerarpå en centralstyrdmarknadkanlättareexpanderaverksamheten, eftersomreglerna är likaöverlandet.

28. Beslut centralt eller lokalt? • Fördelar med lokala beslut: • Beslutenkananpassas till de lokalaförutsättningarnaförverksamheten. • Möjlighetentill konkurrensutsättningskiljer sig mellanstad och glesbygd. • Legitimitetenkanökanärbeslutenfattas av politiker och tjänstemänsommedborgarnaträffarpåtorget. • Återkopplingengårsnabbarepådetlokala planet, därmedkandetgåsnabbareatträtta till mindrelyckadelösningar.

29. Storskaliga eller småskaliga verksamheter? • Välfärden ses som storskalig men mycket av värdeskapandet sker i småskaliga situationer. • Storskalighet rör organisering och verksamheter och är skild från lokalt eller centralt beslutsfattande. • Även ett centraltplanerat system kanvarasmåskaligaverksamheter, t ex friskolesystemet. • Tyrstrup (2014) pekarpåattverksamheternabehöverflerdiplomateroch behöverutgåifrånatt en viktig del av uppgiften är attsamarbetaoch lösavarieradesituationer, oavsettorganisationensstorlek.

30. Jämlikhet kontra individualisering av tjänsteutbudet • Brukarna har alltmer kunskap och ställer högre krav på personligt bemötande. • Kanfinnasmotsättningarmellanenskildabrukaresönskemål och merprioriteradebehov. • Budgetrestriktioner • Alla ska få likvärdiga tjänster utifrån sina behov • Sällsynt med bättre vård för dem som betalar mer; kan underlätta för att introducera nya tjänster. • De som har det socioekonomiskt bäst utnyttjar välfärden mest. • Kan vara svårt att undvika missbrukad individanpassning.

31. Generella recept eller utrymme för lokal innovation • Utveckling av nya arbetssätt och metoder. • Sker ofta lokalt, initierat av ett upplevt behov/problem. • Standarder och reglermåstegelokalamöjligheterattutveckla men får inte avvika för mycket. • Innovationshämmandestyrningkan till stor del beropåokunskapellerslentrianmässigtutfördaupphandlingar. • Koncernermed mångaenheterkanvarabättreänsmåseparatautförare, samtidigtsom de kanleda till oligopol och färreexperiment.

32. Regelstyrning eller professionellt omdöme? • Harmoniseringav styrsystem ha ett värdepåaggregeradnivå, sättaen lägstanivå, likabehandling, etc. • Regelstyrningkan dock inteersätta den professionellaavvägningen och situationsanpassningen i varjeenskilt fall. • Närreglerskautförastill punkt och prickaträngerstyrningenlättundandetprofessionellaomdömet. • En alltförsnävstyrningkanmissgynnaden internamotivationen hos personalenoch ledatill avprofessionalisering och kunskapstapp. • Kräver riskvillighet från huvudmännen.

33. Informationens kvantitet och/eller kvalitet • Kundvalsystemetgermedborgarnamöjlighetattvälja; behovav information uppstår. • Krav på aktörerna att tillhandahålla, styra och tolka information: • Val ska grunda sig på lättillgänglighet och korrekt information av hög kvalitet. • Informationsmängd bör begränsas. • Informationen ska vara välstrukturerad och anpassad till målgruppen. • Skafokuserapåcentralakvalitets- och prestationsmått. • Kräver samverkan mellan aktörer.