Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBAR NATUR- OCH KULTURMILJÖ

1. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBAR NATUR- OCH KULTURMILJÖ

2. Att diskutera innan lunch Presentation av varandra och en hjärtefråga Möteskultur- hur lägger vi upp samarbetet i gruppen Boka in datum för nästa träff i maj , 6 h inklusive lunch som länsstyrelsens bjuder på Upplägg av dagen, se bild 3-10 i presentationen Att göra till nästa gång: Ta med förslag på 5-10 redan genomförda goda exempel/ åtgärder vi kan fortsätta med i Västerbotten. Väck frågan i din organisation! Lunch!

3. Hur ska vi jobba? SWOT (1 mötet) Åtgärdsidéer (2 mötet) Prioriteringar (3 mötet) Genomförande (4 stora mötet)

4. Våra utgångspunkter Miljöpolitikens övergripande mål Miljömålen (särskilt för denna grupp) Nuläget för miljötillståndet i Västerbotten Gruppens samlade kompetens MEN- tänk på alla tre perspektiv av hållbarhet: ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Västerbotten!

5. SWOT analys: för gemensam väg mot ett hållbart Västerbotten Styrkor, svagheter, möjligheter och hot för just vårt specifika område!

6. Vilka viktiga områden kan vi beröra i SWOT:en och åtgärderna? T.ex: Biologisk mångfald Kulturmiljö Turism Hållbara areella näringar Landskapsstrategier Lokal och regional naturvård och delaktighet Egna förslag!

7. Ta fram åtgärder först nästa gång! Ta fram åtgärder inom resp. grupp som har koppling till miljömålen för: Offentlig verksamhet (länsstyrelsen, kommunerna, landstinget, universiteten, skolorna) Näringsliv (kan vara branschspecifika) Individer och grupper Forskning och utveckling Samarbetsprojekt

8. Hur ska åtgärderna se ut? FRIVILLIGA åtgärder! Uppföljningsbara! Tydligt ansvar över vem som gör vad! Tidsatta om det handlar om en konkret åtgärd, processåtgärder behöver inte tidsättas.

9. Tidplan för dagen Presentation och upplägg LUNCH 11.30-12.30 Efter lunch max 30 minuter- lst berättar om tillståndet i miljön för några viktiga miljömål som kopplar till området. SWOT kör igång: till fikat ska vi ha SWOT-förslag (15 minuter på varje område x 4) Fika kl 14 14.20 går vi igenom resultatet från SWOT:en och kompletterar tillsammans 15.30 återsamling och en positiv slutkläm på dagen Utvärdering fylls i under tiden Vi ses igen enligt det datum vi bestämt i maj- kallelse och information skickas ut från länsstyrelsen

10. Glöm inte - fråga din organisation om 5-10 goda exempel på åtgärder vi bör fortsätta med i Västerbotten!

11. Nulägesbeskrivning utifrån ett urval miljömål

12. Miljömål Hållbara natur -och kulturmiljö (ett urval) Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt en levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt-och djurliv För mer information: http://www.miljomal.nu/Sok-regionalt-miljomal/

13. Levande sjöar och vattendrag ” Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”

14. Bakgrund Västerbotten är ett av Sveriges rikaste län på vattenmiljöer. Det finns mer än 17 000 sjöar och ett mycket stort antal vattendrag, med storleksspann från mäktiga fjällälvar till små rännilar. Den biologiska mångfalden i våra sjöar och vattendrag har påverkats av mänsklig aktivitet under århundraden; flottning, skogsbruk, jordbruk, vattenkraft, industrier, fiske m.m. många vattenmiljöer har tagit stor skada. Avsaknaden av aktuella kulturmiljöunderlag innebär svårigheter med att prioritera områden för bevarande av kulturmiljövärden i samband med biologisk återställning.

15. Miljötillståndet i Västerbotten

16. Trender Medvetenhet hos allmänheten Kunskapsinhämtning, inventeringar etc. Faktiska åtgärder

17. Hav i balans samt levande kust och skärgård ” Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”

18. Bakgrund Längs kusten finns mycket tung trä- och metallindustri som i flera områden lett till höga halter av metaller och organiska miljögifter. Problemen beror både på pågående utsläpp och ”gamla synder". Stor andel av kuststräckan är exploaterad i förhållande till befolkningsmängden och antalet nybyggnationer per år är hög jämfört med många andra län. Bebyggelsen innebär inskränkningar i det allmänna friluftslivet och leder till exempelvis anläggande av vägar, bryggor och muddringar, med negativa konsekvenser för djur- och växtlivet. Kulturmiljöerna hotas när traditionella näringar upphör Vår kust är förhållandevis förskonad från problem med övergödning och överfiske. Det finns lokala problem med övergödning p.g.a. dålig rening i mindre reningsverk, läckage från jordbruksmark och utsläpp från fritids- och glesbebyggelse. Fisket längs kusten är småskaligt och lider av skador p.g.a. en starkt växande sälstam och en expansion av skarv.

19. Miljötillståndet i Västerbotten

20. Nya förutsättningar Ny myndighet för havs- och vattenfrågor Fysisk planering av havet EU:s marina direktiv EU:s Gemensamma Fiskepolitik (GFP)

21. Indikatorer

22. Myllrande våtmarker ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”

23. Bakgrund Våtmarker är (1) viktiga livsmiljöer, (2) betydelsefulla komponenter i vattnets kretslopp och (3) levererar många nödvändiga ekosystemtjänster, tex genom sin förmåga att binda och lagra vatten, näringsämnen, föroreningar och kol. Västerbotten har stora arealer myrar (960 000 ha) och sumpskogar (506 000 ha), därmed följer ett stort ansvar för att bevara våtmarker. Spår av människans nyttjande av våtmarkerna, tex för våtslåtter, färdvägar eller torvtäkt ger våtmarker höga kulturhistoriska värden. Kännedomen om kulturhistoriskt prioriterade våtmarker är bristfällig. Utdikningen av våtmarker har minskat betydligt sedan 1980-talet, men det är väldigt många våtmarker i länet som har skadats. Dikning, vägbyggnad, gruvor, torvtäkter och bebyggelse är exempel på verksamheter som har orsakat negativ påverkan på våtmarksmiljöer Ökad torvtäkt och dikesrensning kommer att påverka våtmarker på ett negativt sätt.

24. Miljötillståndet i Västerbotten

25. Trender Kunskapen om våtmarkernas betydelse (ekosystemtjänster) har ökat hos allmänheten Våtmarker skadas i lägre utsträckning än tidigare Dikningen minskade kraftigt i början av 1990-talet Restaurering av våtmarker har påbörjats, men i begränsad skala – hittills mer röjning än hydrologisk återställning Kulturhistoriska värden minskar hela tiden successivt pga utebliven skötsel och vård

26. Levande skogar ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. ”

27. Bakgrund Skogen - viktig livsmiljö för en lång rad arter - cirka 3,1 miljoner hektar skog i länet. - resurs för skogsbruk, friluftsliv, rekreation och jakt. - spår av tidigare nyttjande såsom boplatser, fångstgropar,kolbottnar Länets skogar har brukats intensivt under lång tid. Effekt: påtagliga brister jämfört med naturlandskapet, speciellt när det gäller gamla träd, lövträd, död ved och skog som brunnit. Konsekvens: minskande livsutrymme för många arter som är beroende av en naturlig skog. Fler arter är hotade. I genomsnitt avverkas för närvarande cirka 700 hektar per år av kända, oskyddade naturskogar i länet. Bevarade intakta ekosystem har en bättre motståndskraft mot olika typer av yttre påverkan t.ex. ett förändrat klimat.

28. Miljötillståndet i Västerbotten

29. Trender Trenden för de rödlistade arterna är negativ. År 2005 var 385 skogsarter rödlistade i Västerbotten och vid den senaste revisionen har antalet skogsarter på listan ökat till 445. Den miljöhänsyn som tas i samband med föryngringsavverkning har enligt Skogsstyrelsen undersökningar inte förbättrats sedan början av 2000-talet, 25% av avverkningarna når ej lagkravet. Övrigt Skogsstyrelsen arbetar med miljöfrågorna både vid avverkning och mer förebyggande dels som rådgivning men även med stöd av lagen. Sedan 2010 bedrivs ett försök i Västerbotten för en ökad frivillighet inom skydd av skogsmark genom KOMET. Där kommer markägaren in med förslag på objekt att skydda istället för att myndigheterna tar initiativ till skydd.

30. Ett rikt odlingslandskap ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

31. Bakgrund Västerbottens läns yta domineras av skogsmark och endast 1,5 procent av arealen är jordbruksmark. Vallodling (73 %) dominerar vårt åkerbruk även om andelen spannmålsodling (15 %) är relativt hög för att vara i ett norrlandslän. Drygt 13 procent av åkerarealen odlades ekologiskt 2009 men andelen gårdar med ekologisk produktion är låg i ett riksperspektiv. Mjölkproduktion är och har traditionellt varit den dominerande inriktningen bland länets jordbruksföretag. Viktiga faktorer för bevarande av biologisk mångfald och synliggörandet av värdefulla kulturvärden i odlingslandskapet är närvaro av betesdjur som kor, får och hästar samt aktivt åkerbruk. Djurens bete håller undan slyet till förmån för många djur och växter som gynnas av bete, tramp och gödsel. Större delen av jordbrukslandskapets hotade arter hör hemma i naturbetesmarker och slåtterängar samt i små rester av dessa markslag som till exempel vägkanter, åkerholmar och dikesrenar.

32. Miljötillståndet i Västerbotten

33. Trender • Antalet djurhållande jordbruksföretag f.f.a. mjölkbönder minskar över hela länet. De som återstår är allt större, effektivare och geografiskt koncentrerade till kustkommunerna. Även antal kor och kg mjölk till mejeriet minskar men inte lika drastiskt. • På 15 år har antalet jordbruksföretag minskat i länet med 67 procent eller från 832 till 272 st. • Passivt/inget åkerbruk, upphört bete och igenväxning är det stora hotet mot arter och kulturvärden. • Ökat intresse för ekologisk mjölkproduktion, naturbetesdrift samt häst- och fårhållning. • Stort intresse för ladrestaureringsstöd men lågt för befintliga skötselersättningar för kulturvärden. • Lokalproducerade ”miljömärkta” livsmedel har svårt att konkurrera med butiksegna storskaliga märken.

34. Storslagen fjällmiljö ”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. ”

35. Bakgrund Fjällen i Västerbottens län är ett natur- och kulturlandskap med mycket höga värden ur ett internationellt perspektiv. Rennäringen och den samiska kulturen har stor betydelse och sex samebyar har året-runt-marker i de västerbottniska fjällen. I fjällområdet finns kulturlämningar av olika slag och värdefulla kulturmiljöer som nybyggen, kyrkor, kapell, kyrk- och skolkåtor. Länets äldsta kända boplats har påträffats på en klippa i Tärnasjön och är omkring 8000 år gammal. En stor andel av fjällområdet är skyddad. I området finns 13 naturreservat och ett kulturreservat, varav Vindelfjällen är ett av de största skyddade områdena i Europa. De enda större fjällområden utan formellt skydd är Södra Storfjället, Norra Gardfjället och fjällen kring Stekenjokk och söder om Klimpfjäll.

36. Miljötillståndet i Västerbotten

37. Exploatering av fjällen ökar lokalt med satsningar på fritidsbebyggelse. Indikatorer

38. Trender I Västerbottensfjällen är de flesta områden med höga naturvärden redan skyddade. Mer resurser behövs för att säkerställa fjällens kulturmiljöer för framtiden. I Västerbottens fjällvärld är besöksnäringen med friluftsliv, jakt/fiske och naturturism en betydande del av det lokala näringslivet, och inte minst skidturismen förväntas öka starkt. Ett hållbart nyttjande kommer troligtvis bli ännu viktigare i förhållande till rent skydd, Exploateringstrycket förväntas öka och omfattar även gruvor och vindkraft. Antal terrängskotrar i fjällen ökar. Samebyarna arbetar för att minimera terrängkörning, flera har redan tagit fram terrängkörningsplaner. Rennäring: Rennäringens utveckling i framtiden har en avgörande betydelse inte minst ur kulturmiljösynpunkt. Under kommande år blir med stor sannolikhet effekterna av klimatförändringarna allt tydligare. Effekterna av en höjning av skogsgränsen blir stor i fjällområdet i Västerbotten.

39. Ett rikt växt-och djurliv ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

40. Bakgrund I Västerbotten finns cirka 280 hotade arter. Under det senaste decenniet har kunskapen om naturmiljöer och arter. Trots det finns ett stort behov av ytterligare insatser för att dels få bättre kunskap om vissa artgrupper, dels kunna följa utvecklingen för så väl vanliga som ovanliga arter.

41. Miljötillståndet i Västerbotten

42. Trender . Idag har vi bristande kunskap om hur läget ser ut för många arter och vad som krävs för att de ska uppnå livskraftiga bestånd. Det finns dessutom en inbyggd tröghet i de biologiska systemen som gör att det inte är självklart att målet skulle nås i tid även om insatserna intensifierades. Globalt sett bedöms invasiva arter vara ett av de största hoten mot biologisk mångfald. I Västerbotten har problemet uppmärksammats under senare år i och med mårdhundens spridning. Landskapsperspektivet kommer att bli allt tydligare i naturvårdsarbetet under de kommande åren. Positiva trender märks, inte minst genom ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel. Samtidigt måste insatserna för att minska negativ påverkan från jord-, skogs- och fiskenäring fördjupas och preciseras. En ökad efterfrågan på förnybar energi kan leda till målkonflikter när trycket på naturresurserna ökar.

43. 16 miljömål beslutade av riksdagen styr svensk miljöpolitik och berör de flesta samverkansgruppers områden