Kostnads-Nyttoanalys Ett verktyg för att göra samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar

1. Kostnads-NyttoanalysEttverktygförattgörasamhällsekonomiskabedömningaravmiljöförändringarKostnads-NyttoanalysEttverktygförattgörasamhällsekonomiskabedömningaravmiljöförändringar Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven

2. Bakgrund till att genomföra en KNA • Kostnaden för att uppnå olika miljömål och åstadkomma olika miljöförbättringar kan ofta vara stor • Samtidigt är samhällets resurser för sådana insatser begränsade • Därför är det viktigt med verktyg för att prioritera mellan olika insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser • En KNA beräknar och jämför nyttor och kostnader för företag och individer som påverkas av en viss insats för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av denna • Resultat från analysen kan hjälpa till vid beslutsfattande

3. Bygger på en vildlaxstudie i Ume/Vindelälven Referenser: Håkansson, C., Johansson, P-O., Kriström B (2005). Salmon and hydropower: dynamiccost-benefitanalysis, in The theory and practice of environmental and resourceeconomics – essays in honour of Karl-Gustaf Löfgren. Eds: Aronsson, T.,Axelsson, R. & Brännlund R., Edwar Elgar, UK. Håkansson, C. (2007). Costs and benefits of improving wild salmon passage in a regulated river, in Cost-benefitanalysis and valuationuncertainty, doctoralthesis no. 2007:41. Faculty of forestsciences, SLU.

4. KNA för att förbättra vildlaxens vandring i en reglerad älv • Många älvar som rinner ut i Östersjön har förlorat sina naturliga vildlaxbestånd på grund av mänsklig inverkan • De bestånd som finns kvar har minskat i antal • Från sin hemälv vandrar laxen ut till havet vid 1-4 års ålder. Där stannar de i upp till 3 år innan de återvänder för lek • Ett problem är vattenkraftverk som hindrar laxens vandring till lekområden • Mängden vatten som går genom kraftverket och den gamla älvfåran bestäms av hur mycket el som produceras • Om vattenflödet är för lågt har laxen svårt att hitta rätt väg • Enligt Lundqvist m.fl (2005) så hittar 70% av laxen inte fram

5. ”Laxhoppet” Studieområdet i Ume/vindelälven

6. Gamlaälvfåran Laxhoppet Laxtrappan

7. CV-studie för att undersöka betalningsviljan • Hösten 2004 skickades en postenkät ut till 1192 svenskar varav 59% svarade • 2 strata: norra och södra Sverige som sedan delades in i 5 grupper som fick olika versioner av betalningsviljefrågan • Respondenterna blev tillfrågade om deras betalningsvilja för en ökning av antalet vildlaxar som vandrar upp i Vindelälven varje år genom byggandet av en ny effektivare laxtrappa • Svaren kunde ges som ett intervall eller punktvärde • Intervall ger möjlighet att uttrycka osäkerhet • Betalningen skulle ske i form av en skatt som betalades en gång • Har metoden för att öka antalet vildlaxar någon betydelse?

8. Versioner av betalningsviljefrågan Som utgångspunkt vandrar i genomsnitt 3000 laxar per år uppför laxtrappan

10. Resultat • En försäkran om vildlaxens fortlevnad är viktigare än ett visst antal uppnås (WTP varierade inte mycket mellan de olika grupperna) • Studien har fångat existensvärden och icke-användarvärden (eftersom de flesta som svarat på enkäten besöker Vindelälven mycket sällan eller aldrig)

11. Kostnader • För att öka antalet laxar som når lekområdena varje år från 3000 till 4000skulle 50-100 m3 vatten per sekund behöva omdirigeras från elproduktion • Under laxens leksäsong strömmar ca 569 m3 vatten per sekund genom turbinerna och cirka 430 m3 under hela året • Minskning av elproduktion till följd av att man låter mer vatten rinna genom den gamla älvfåran och laxtrappan under tiden 15 maj till 1 oktober. • Motsvarar ungefär 4,5% av den årliga produktionen • Osäkerhet: • Antalet år vatten omdirigeras • Kostnaden per kWh varierar • Ränta

12. Resultat sammanlagt • Den totala nyttan: 96 – 517 miljoner kronor • Den totala kostnaden: 114 – 2101 miljoner kronor • Netto: -2005 – 403 miljoner kronor

13. Slutsatser • Ett projekt för att öka antalet laxar som når lekområdena i Vindelälven från 3000 till 4000 per år, skulle vara värt att genomföra om nyttan är lika stor eller större än den totala kostnaden • Nyttan är oberoende av vilken metod som används så länge den är ”naturlig” • Betalningsviljan består till stor del av icke-användarvärden och skulle ha blivit lägre om bara användarvärden hade undersökts • Stor osäkerhet gällande kostnadssidan jämfört med nyttosidan