Gemensam gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland

1. Inför beslut om Hälsinglands utbildningsförbund Gemensam gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland

2. Vilka är med? Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs och Söderhamns kommuner har tagit fram ett underlag inför beslut om att bilda ”Hälsinglands Utbildningsförbund” Underlaget finns på www.halsingeradet.se

3. Vad är ett kommunalförbund? Medlems kommuner Hudiksvalls kommun Nordanstigs kommun Söderhamns kommun Bollnäs kommun budget och övergripande mål Hälsinglands utbildningsförbund EN politisk ledning ledamöter från medlemskommunerna EN tjänstemannaledning Gymnasier/lärcentra

4. En samlad politisk ledning kan arbeta ur helhetsperspektiv med hela förbundets utbud och förutsättningar utifrån kunskap om sökbild, elevflöden, friskoleutbud, och efterfrågan från arbetsmarknaden i hela området

5. Varför? Elevresultaten behöver förbättras Varje individ ska ha goda möjligheter att ta sig vidare till högskolor, universitet och annan eftergymnasial utbildning De ska också ha goda möjligheter att via yrkesutbildning ta sig direkt till arbete

6. Varför? gymnasiet, vux och yrkesvux Behoven av arbetskraft i näringsliv och offentlig sektor ska matchas Här behövs olika utbildningsformer

7. Varför? Demografianpassning Från 2008 till 2019 minskar antalet folkbokförda ungdomar 16-19 år med 30-40 procent.

8. Varför? ...forts demografianpassning Kommunerna tvingas att minska utbudet av program och inriktningar oavsett om ett kommunalförbund bildas eller inte

9. Den politiska visionen En gemensamt organiserad och fritt sökbar gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland, med goda möjligheter till distansstudier oberoende av tid och rum.

10. En samlad politisk ledning har bättre förutsättningar att behålla en bredd av program och inriktningar när elevantalet minskar. att med helhetsperspektiv starta nya efterfrågade utbildningar/inriktningar

11. Ett förbund har också möjlighet att arbeta fritt med flexibla lösningar t ex: lärlingslösningar, för samtliga inriktningar som förbundet tillhandahåller, i hela området distansstudier inom gymnasieskolan

12. Beslutsunderlaget innehåller bl a förbundsordningen ett dokument som riktar sig till förbundet och styr inom vad och hur förbundet ska verka t ex förbundets ändamål, politisk organisation, kommunernas inflytande och ekonomiska förutsättningar

13. Beslutsunderlaget innehåller också konsortialavtal ett avtal mellan medlemskommunerna om förbundets styrning och utveckling.

14. Beslutsunderlaget innehåller även ”Riktlinjer för framtagande av program- och utbildningsutbud” i förbundet

15. Vilka verksamheter föreslås gå in i förbundet? ungdomsgymnasium, introduktionsprogram, gymnasiesärskola, grundläggande vux, gymnasievux, yrkesvux, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare, yrkeshögskola (undantaget Iftac, som bolagiseras), uppdragsutbildningar, internutbildningar, arena för högskoleutbildning, arena för forskning Gymnasier/lärcentra

16. ”Stödfunktioner” som är placerade på gymnasier eller lärcentra erbjuds som regel att följa med in i förbundet med fortsatt placering ute på gymnasiet eller lärcentra t ex specialpedagoger, IT-pedagoger, projektsamordnare, skolbibliotekarier, vissa administratörer och vissa redovisningsekonomer Gymnasier/lärcentra

17. Hudiksvalls kommun Nordanstigs kommun Söderhamns kommun Bollnäs kommun elevhälsa (skolsköterska, kurator, psykolog), skolmåltider, lokalvårdare, administration av skolskjutsar, fastighetsförvaltare, fastighetsskötare, bilpool Tjänster som köps från respektive hemkommun evStudie- och yrkesvägledning (fortsatt diskussion)

18. Hudiksvalls kommun Nordanstigs kommun Söderhamns kommun Bollnäs kommun HR/PA-strateg och löneadministration Redovisningsekonom – ekonomisystem, bank och finans IT-drift Tjänster som köps från en kommun

19. Ett litet förbundskansli Förbundskansliet placeras i Hudiksvall. Det ska hållas smalt och spetsigt, max 5-7 medarbetare. Det består av förbundschef och de lednings-, strategi- m fl funktioner som behövs för att leda och organisera verksamheten på ett effektivt sätt.

20. …..övriga medarbetare knutna till förbundskansliet bör så långt möjligt fördelas jämt på de olika kommunerna. Utgångspunkten är att placeringen sker på lärcentra eller gymnasieskolor på de orter där de var anställda innan verksamhetsövergång.

21. del av tjänst I det fortsatta arbetet inför verksamhetsövergång kommer frågan om medarbetare som arbetar del av tjänst inom grundskola eller andra verksamheter utanför gymnasie- och vuxenutbildning att få sin lösning

22. Några tidpunkter för medarbetare Vår-sommar 2014 Kvantifiering av tjänster, t ex vid del av tjänst i ”annan verksamhet”. Ska medarbetaren erbjudas övergång? Hösten 2014 Inrangeringsförhandling Våren 2015 Medarbetarna får erbjudande om verksamhetsövergång 11 augusti 2015 Verksamhetsövergång (medarbetare som går över får ny arbetsgivare)

23. Övergång av verksamhet Vid övergång av verksamhet från en arbetsgivare till en annan är utgångspunkten att rättigheter och skyldigheter enligt det gamla anställningsavtalet består. Formellt ingås ett nytt anställningsavtal med den nya arbetsgivaren.

24. Inrangeringsförhandling  Genom inrangeringsförhandling regleras övergångsvillkoren Det är den nya arbetsgivaren som är ansvarig för förhandlingen Se även www.halsingeradet.se om arbetsrätt

25. Beslutsgång - plan MBL förhandling slutet av mars Nämnder april-maj Kommunstyrelsen maj-juni Kommunfullmäktige fattar beslut i frågan i juni