Den stora samhällsomdaningen i vår tid

1. Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid VGRs seminariedag Jämlik hälsa – Sociala investeringar Borås den11 oktober 2013 Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se

2. Den hållbara utvecklingens tre dimensionerekologiskt, ekonomiskt och socialt • FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future • WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation • World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development • UNDP (2011): Sustainability and Equity • OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting World ”Omställning till Social, ekonomisk och Ekologisk hållbarhet är en Utmaning för att säkra jobb, god miljö och social trygghet, även för framtida generationer” VGR Faktablad – Budget 2013 Social hållbarhet – handlar om sammanhållning och motståndskraft (“cohesion and resilience”)

3. Globalisering Ekonomi-öster/söderut Ökad rörlighet Den Stora Omdaningen i vår tid Hållbarhetens umaningar Transnationell migration Vardagsliv på flera håll Transit Bärare av konfliktmönster Urbanisering Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Urbaniseringstakt Inkomst- hälsoklyftor Globala Nord/Syd

4. Globalisering och det politiska rummet Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Pre-Westfalisk Ordning Disorder 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städeroch deras transnationella nätverk.

5. Dennya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Effektivisering Utförsäljning av tillgångar Självfinansieringsgrad Tid Kostnaden för att attrahera globala flöden och för att möta demografiska krav tenderar att öka.Samtidigit minskar statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut > risken för nedskärningar och minskad välfärd

6. Finansieringsgap och bristen på samhällsstyrning påverkar relationen stat – samhälle stadens sociala sammanhållning utmanas Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Socialt kontrakt – Fordism Från ”welfare to workfare” Global nätverksproduktion producent/konsument skiljs åt: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk/lösa ad-hoc grupper och/eller mer fasta broderskapsgrupperingar ofta i rivalitet Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 % Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

7. Utestängningens frustrationsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Inte bara i resursvaga områden – Unga kvinnor men också obehövda och oälskade unga män Vrede / våld På 30 år

8. Spänningsfält Malmö/Göteborg/Stockholm Slagfält för sociala konflikter Nav förglobal samhälls -styrning Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !

9. MålkonflikterDen nya ekonomiska geografin och strävan efter att bli till en kunskapsstad/nod i de globala produktionsnätverkenmedför målkonflikter som måsteidentifieras, analyseras och hanteras Målkonflikter – Unga och Unga vuxna – speciellt sårbara Arbetsmarknadspolitik: krav på hög- och lågutbildade sida vid sida - flexibilitet och projektanställning – ökade inkomstskillnader - Bostadspolitik: den kreativa klassen – bostadsrätter – Ungdomspolitik: behov av partnerskap och medfinansiering utesluter medskapandet Utbildningspolitik: alla samma livschanser – territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - skolans kompensatoriska ansvar – ”skitliv” boomerang kids Politisk marginalisering, demokratiska underskott ”isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap”

10. Det politiska manöverutrymmet Ett Gyllene Tillfället skapar gläntor i det politiska landskapet Motsägelsefulla omständigheter Attraktiv investeringsort/Kunskapsstad = Social oro/Brinnande bilar Barnfattigdom/Ungdomens utanförskap = Krav på kognitiv förmåga Sammanfallande intressen av social hållbarhet

11. Vad kan göras? Vikten av att hålla två tankar i huvudet samtidigt NegativSäkerhet Kontroll Övervakning Ovanifrån PositivSäkerhet Förebygga Främja Underifrån Prevention/promotionProvention Vikten av en social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera frustrationsgap • En fråga om mental förändring • åtgärder för social hållbarhet är en investering och inte en kostnad Etik – Rättighetsbärare – Inte bara ekonomi ”är Du lönsam lille vän”

12. Social investeringspolitik en viktig stötdämpare !! men det är inte bara en frågan om pengar ”Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt Därför måste samhället inrättas så att alla behövs Vi kräver att behövas” Social hållbarhet bygger på känsla av sammanhang och politisk delaktighet förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Invånardialog

13. Invånardialogens dialogens hinder • Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen – hot mot den representativa demokratin • Frågan om makt – synen på sitt politiska mandat • Rädsla – maktlöshet – att inte kunna leverera Makt över eller makt till (bemäktiga): Dialog om fondernas användning Deltagande budgetering

14. Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se