290 likes | 522 Views
JÄMSTÄLLDHET Utvecklingsarbete FÖRÄNDRINGSARBETE. Eva Wikström Hallonstén eva.hallonsten@karlstad.se Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning http://www.karlstad.se/gy/jamstalldhet/index.shtml. Genuspedagoger. GYF BUF 5 kvinnor 0 kvinnor 2 män 0 män 2005 GYF BUF 7 kvinnor 2 kvinnor
E N D
JÄMSTÄLLDHETUtvecklingsarbeteFÖRÄNDRINGSARBETE Eva Wikström Hallonstén eva.hallonsten@karlstad.se Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning http://www.karlstad.se/gy/jamstalldhet/index.shtml
Genuspedagoger • GYF BUF • 5 kvinnor 0 kvinnor • 2 män 0 män • 2005 GYF BUF • 7 kvinnor 2 kvinnor • 4 män • Strategi: Lika många män som kvinnor
Göteborg ht 2005 • Projekt • - Plats i organisationen • - Avgränsat – systematiskt arbete • Jämställdhet • - Horisontellt mål • -Vad är det • Undersökning • - Del i projektet • - Kunskapsbas • Vad händer nu
Jämställdhet och värdegrund • Inledning till ett • SYSTEMATISKT ARBETE • VISION • Mål • Innehåll • ORGANISATION • Uppdrag • Uppföljning
JÄMSTÄLLDHET OCH VÄRDEGRUNDProjektets mål ATTITYD Målet är att personal skall känna en sådan säkerhet i frågor om jämställdhet och bemötande av andra människor, oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning, att de i klassrummet vågar väcka, möta och utmana elevers egna erfarenheter, ställningstagande och attityder. HANDLING KUNSKAP KÄNSLOR
Målgrupper Lärare Elever Ledningen Personal Föräldrar
Gemensam kunskapsbas • Jämställdhet – jämlikhet • Jämställdhetsdefinition • Genussystemet • Att göra kön • Hur manifesteras ojämställdhet • Vad upprätthålls ojämställdhet • Återskapandet
JÄMSTÄLLDHET Offer ? Förövare? Både män och kvinnor upprätthåller, skapar och återskapar ojämställdhet i det vardagliga livet Att se och känna igen ojämställdhet hur den manifesteras och återskapas
ÖPPNA UPP, VIDGA vad varje individ får och kan göra SYFTET MED JÄMSTÄLLDHETSARBETET • Får man inte vara kvinna längre? • Får man inte vara man längre?
GEMENSAM UPPSTART BERIT ÅS – HÄRSKARTEKNIKERINSPIRERANDE FÖRELÄSNING - DISKUSSION I GRUPPER/ARBETSLAG • SÄG • JJämställdhetsplan för klassrums-verksamheten utarbetad av lärar- och elevrepresentanter Förslag utarbetat som går på remiss • UUtbildning och arbetsmöten för Åk 2 och intresserad personal • MMaria Jacobsson- Allt är möjligt • JJanes Jones Thinking about thinking • VVärdegrundsdag Åk 3 • LLunchföreläsningar • UUppstartsvecka alla årskurser • 22005-2006 KURSPLANER, TALTID • TINGVALLAGYMNASIET • STUDIEDAG samtliga lärare -Lena Siewers • Åk 1 Värdegrundsövningar- Pärm • Halva studiedagar för lärare följt av halva temadagar för elever. • ÅK 3 Lilja for ever , som ovan • Projektämnen inom jämställdhet Utbildning för projekhandledare • Projekten presenteras 8 mars i samband med • Jämställdhetsdag • PPersonal – möte kring Lokal jämställdhetsplan • ”Stödgrupp för duktiga Annikor” • ÅK 2 tillkom 2004-2005 • Åk 3 tillkommer 2005-2006 • NOBELGYMNASIET • ÅK 1INTRODUKTIONSVECKA Värdegrund • PPärm för mentorer och lärare • ÅK 2 Rasism Nazism-TEMADAGAR • SStudiedag för lärare före elevernas dagar • Mmedverkan Kjell Kampel • ÅK 3 JÄMSTÄLLDHET, SAMLEVNAD- TEMADAGAR • LLilja for ever • MMaria Jacobsson – Allt är möjligt
Halvdag för samtliga skolledare • IInformation, värdegrundsövningar, fyra hörn etc. • AArbetade i skolgrupper med nästa läsårs Jämställdhet- och värdegrundsarbete • RResulterade i Förslag till Handlingsplan • Övergår i ordinarie verksamhet • GGenuspedagog med uppdraget i lärartjänsten • NNätverk/arbetsgrupp (kompetens, utveckling, erfarenhetsutbyte-stöd) • RResurs övriga skolor.
Lärdomar • Ledningens fulla stöd och engagemang. • STYRGRUPP – Gymnasiechef och rektorer • Bokade möten för uppdrag och uppföljning • Dokumenterar beslut • GÖR projektet SYNLIGT för politisk nivå, ledningsnivå • Vi lär oss se ojämställdhet • Omsätter i handling, insatser • STIGFINNARE
Viktig kunskap från undersökningen • Flickor upplever större skillnad av villkor och förutsättningar i klassrumssituationen • Pojkar håller isär manligt och kvinnligt i större utsträckning • Pojkar är mer optimistiska om jämställdhet i framtidens arbetslivet • Pojkar har i större utsträckning upplevt att bli utsatta för tillmälen i gymnasiet. • Elever saknar kunskaper i ämnet, kan inte tolka upplevelse i klassrumssituationen – upplever att i klassen är pojkar och flickor helt jämställda trots upplevelse av olika villkor i klassrummet • Jämnt könsfördelade klasser gynnar medvetenheten • Alla vill att kränkande behandling i klassrummet skall behandlas av lärare
Handlingsplan I Skolplanen för 2004-2007anges att ”värdegrundsarbetet ska lyftas fram, bedrivas kontinuerligt och långsiktigt och utgå från det demokratiska samhällets grundläggande värderingar som respekt, solidaritet, jämställdhet och allas lika värde”. I Budget 2005-2007- verksamhets- och ekonomisk planeringangesatt ”eleverna skall också få utbildning i demokratins grundprinciper” och ”Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att pojkars och flickors intressen och färdigheter tas till vara på de utbildningar de faktiskt väljer att gå. Samtidigt är det viktigt att försöka bryta invanda mönster med insatser som väcker intresse för könsbrytande val av utbildning.” Karlstads kommun slår fast i horisontella mål om jämställdhet att ”Kommunen har som vision att Karlstads kommuns verksamhet ska vara en av landets mestjämställda. Kunskap om jämställdhetsfrågor är avgörande för att detta ska kunna uppnås… Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i kommunens styrdokument och beaktas i ärendeberedningen. ” I regeringens rapport ”Jämt och ständigt”skrivs att driva förändringsarbete för att bryta ojämställdheten ”kräver medvetenhet om maktstrukturer och ojämställdhetens mekanismer och kunskap om hur de upprätthålls..” I 1 kapitel 2 § i skollagenanges att ”… särskilt skall den som verkar i skolan främja jämställdhet mellan könen”. I läroplanen anges att ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” Under en likvärdig utbildning anges att ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt eller manligt.”
Vad händer nu! • Karlstads kommun- grundskolansatsar! • ESF- planerar för 2-årigt projekt för lärarpersonal, med särskild satsning på nyckelgrupper som arbetslagsledare, ämnesföreträdare, skolledare, syv • Samverkan med lärarutbildningen • ESF medel, seminarieserie för samtliga skolledare i länet i samverkan med RUC
BUF • Långsiktig utbildning av genuspedagoger och 3 R utbildade • Utbildning av skolpersonal prioriteras. • Två genuspedagoger tillsätts som resurs i kvalitetsarbetet och för att stödja kompetensförsörjning och lärandet i/mellan skolområdena. • En person med ansvar för jämställdhetsarbetet projektanställd 50%
Prioriterade uppgiftergenuspedagoger VAD • Resurs i kvalitetsarbetet • Stödja kompetensförsörjning och lärande. • Startpaket för arbetslag • Att göra 3R undersökning • Kompetens, lärande under arbetet. • Uppföljning • Stödja personal som deltar i genuspedagogutbildningen och 3 R
Prioriterade uppgiftergenuspedagoger • Inspirationsdagar • Utbildningsdagar, APT, studiecirkel • Bollplank • Observationer • Nätverksträffar. • Val av material, lekmiljö, • Lokaler, läromedel HUR Personal Verksamhetens innehåll
Prioriterat för EWH • Struktur för ett långsiktigt jämställdhetsarbete från förskola till gymnasium , förankrat i skolans arbetsplaner på alla nivåer och uppföljning på alla nivåer. • Kompetensbehov på olika nivåer. Kompetensinventering • Stödja genuspedagogerna i deras arbete • Styrgrupp
Styrgrupp VAD • - Inriktning och uppföljning • handlingsplan, övergripande kompetensbehov, HUR • Styrgruppsmöte med bokade och dokumenterade • möten
Fokus-röd tråd • Att göra kön, förhållningssätt och attityder. • Skolan och konstruktion av pojk-respektive • flickbeteende. (Mats Björnsson) • Härskartekniker, samspel för jämställdhet • Genus i skolans ämne.