250 likes | 456 Views
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården. Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting. Sonja Modin, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin, CeFAM. Risken för undernäring stor bland äldre. Primärvårdens nyheter
E N D
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin, CeFAM
Risken för undernäring stor bland äldre • Primärvårdens nyheter • Sammandrag av vetenskaplig artikel av doktorand Yvonne Johansson • Var femte till sjätte person i åldern 75-80 år som bor i sitt eget hem riskerar att bli undernärd, är det rimligt i ett välfärdssamhälle?
Varför är det viktigt att identifiera undernäring? • Det har visat sig att undernäring är lättare att förebygga än behandla. • Flera studier påvisar positiva effekter av att sätta in nutritionsstöd hos äldre sköra patienter
Minskad aptit Försämrat munstatus Tugg- och sväljsvårigheter Mag- tarmproblem Nedsatt rörlighet - funktionsnedsättningar Ökat energibehov Psykisk sjukdom Depression Demens Konfusion Sorg Oro Måltidsmiljö Ensamhet/social isolering Ekonomi Bristande kunskaper om livsmedel och matlagning Undernäring kan inte förklaras enbart av en orsak
Projektets - resurser • En vårdutvecklingsplan utvecklas med förslag till nya rutiner/arbetssätt • Planen utgår från struktur, process, resultat • Till den knyts stöddokument och som kan fungera som hjälpmedel för arbetet • Ett primärvårdsteam som kan stötta en vårdcentrals utvecklingsarbete rekryteras • Distriktssköterska • Dietist • Allmänläkare
Stöddokument • Mini Nutritional Assessment – MNA • Bedömnings och åtgärdslista • Mall för dokumentation • Broschyrer av ge till patienten t.ex. • Energiberikning
Projektet - syfte att utveckla distriktssköterskornas • rutiner • kompetens att utvärdera effekten bland distriktssköterskorna • kunskap • förändrat arbetssätt bland patienterna • andel med undernäring eller i riskzonen för undernäring
Projektet - metod • Distriktssköterskor på fyra vårdcentraler deltog Rutin • De testade att konsekvent använda • MNA • Bedömnings- och åtgärdslista Möte varannan vecka • Olika utbildningar • Diskussion och stöd av primärvårdsteamet Kontakt och extra besök av primärvårdsteamet vid behov
Projektet - utvärderingsmetod Distriktssköterskorna • besvarade en enkäter före och efter projektet • valde slumpmässigt 10 patienter var Patienterna bedömdes • Undernäringsproblemidentifierades • Behandlades • Följdes upp efter tre månader
Projektet - resultat • 202 patienter bedömdes • 35 patienter (17 %) var i riskzonen för undernäring • 20 patienter (10 %) redan vara undernärda • Med andra ord - 55 patienter, 27% av hemsjukvårdspatienterna hade problem med att få adekvat näring
Vilka säkra förändringar blev det (p<0,05) Distriktssköterskorna sa att • det var mindre svårt att identifiera patienter med problem med undernäring • de hade bättre kunskaper i att identifiera undernäring • de hade bättre kunskaper om kost och nutrition för sjuka äldre • samarbetet mellan kommunen/hemtjänsten fungerade bättre
Vad tyckte distriktssköterskorna? • Majoriteten tyckte att det fanns utrymme i ordinarie arbete för att delta i projektet • Nästan alla ansåg att MNA - instrumentet var bra eller ganska bra • Alla var positiva till Bedömnings och åtgärdslistan
Under mötena med primärvårdsteamet framkom att Man behöver utveckla • samverkan - med hemtjänst • så att distriktssköterskornas kunskap används när patienten får bistånd som rör deras nutrition. Dokument som stöd för samverkan togs fram
Slutsats • Det här var ett arbetssätt som i modifierad form skulle kunna användas som stöd för kvalitets och verksamhetsutveckling vid intresserade vårdcentraler
Vad har varit problematiskt – distriktssköterskornas - erfarenheter • patienter med demens och psykiska sjukdomar • den komplexa vårdsituationen med oklar ansvarsfördelning • svårt att engagera läkarna i frågan • svårt att hinna
Vad har varit problematiskt – primärvårdsteamets erfarenheter • denna utveckling konkurrerar med mycket annat • Införande av vårdval • Privatisering • Andra nya arbetsuppgifter/uppdrag enligt vårdval • Läkemedelsgenomgångar • Hälsosamtal • Influensavaccinering • Svårt att intressera läkarna för frågan • Brist på dietister i primärvården på många håll och ovana från primärvårdens sida att kontakta dem • Den komplexa vården och den oklara ansvarsfördelningen och bristen på samordning och samsyn
Idag • Reviderad vårdutvecklingsplan som inkluderar allmänläkare och dietist har tagits fram • En checklista som bygger på vårdutvecklingsplanen och som kan användas för värdering av vårdcentralens arbetssätt har tagits fram • Primärvårdsteamet för undernäring fortsätter med uppsökande verksamhet till intresserade vårdcentraler
Idag • Vårdcentralen och primärvårdsteamet använder checklista för att • kartlägga vårdcentralens arbetssätt och kompetens • lägga upp en plan för utveckling • Samtidigt presenteras huvuddragen i vårdutvecklingsplanen • Utifrån vårdcentralen önskemål kan primärvårdsteamet bistå mottagningen med t.ex. utbildning • Uppföljande besök - utvärdering av effekten för den enskilda vårdcentralen • Utvärdering av arbetsmetoden
Idag • Distriktssköterska och dietist har sammanlagt besökt 42 vårdcentraler av 206 • Flera vårdcentraler har besökts flera gånger • Några utvecklas • På några har man börjat om på nytt p.g.a. personalomsättning mm