Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013

1. Perspektiv på penningpolitikenSNS7 juni 2013 Vice riksbankschef Per Jansson

2. DI DI:s ”Skuggdirektion” SVT Ledare, Aftonbladet

3. Ha perspektiv på penningpolitiken! • Resultat av inflationsmålspolitiken • Alltför nitisk inflationsbekämpning? • Hushållens skulder – ”nytt mål”, ”bostadspolitik”? • Hur stora är riskerna? • Är reporäntan effektiv? • Finns bättre verktyg tillgängliga? • Utblick internationellt / framåtblick

4. Glöm inte bort hur det såg ut på 1970- och 1980-talen!Årlig procentuell förändring Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför en tiondels procentenhet lägre än med realtidsdata. Källa: SCB

5. Inflationsmålet har gett ekonomin ett nominellt ankareFaktisk och förväntad inflation, procent Anm. Inflationenavser KPI. InflationsförväntningarnakommerfrånProsperasenkätfrågor till penningmarknadsaktörer. Källor: SCB och TNS SIFO Prospera

6. Tillväxten har inte blivit lägre utan tvärtom högreÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källa: SCB

7. Alltför nitisk inflationsbekämpning? • Under perioden 1995-2012: KPI-inflation 1,4 procent • Påstås ha orsakat onödig arbetslöshet • Genomsnittet för KPI-inflationen räcker inte för att dra slutsatser!

8. Räntan sänkts mer än den har höjts – påverkar KPI-inflationen åt ”fel håll”Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

9. En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat! Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013. Källor: SCB och Riksbanken

10. Onödig arbetslöshet? • ”38 000 fler jobb” – om KPI-inflation 2,0 procent istället för 1,4 procent (Svensson 2013) • Men att enbart titta på KPI-inflationen är inte tillräckligt • Bakvänd implikation: fler jobb med högre ränta… • KPIF-inflationen väldigt nära 2 procent

11. Ta beräkningarna med en ganska stor nypa salt • Ett svårt kontrafaktiskt experiment • Med utgångspunkt i samma ekonomi och data kan man få väldigt olika resultat • Går att landa i 12 000 personer eller andra siffror (Söderström & Vredin 2013)

12. Resultat av inflationsmålspolitiken • Sedan inflationsmålet: bättre utveckling för svensk ekonomi • Inflationsbekämpningen har inte varit alltför nitisk • KPIF-inflationen tillräckligt nära målet • Beräkningar av kostnader ska tas med ganska stor nypa salt

13. Kritiken under senare tid: hänsyn till hushållens skulder • ”Nytt mål”, ”bostadspolitik” • Inget nytt mål! • Överdriven skuldsättning hot mot makro- och prisstabiliteten • Helt och hållet förenligt med Riksbankens mandat!

14. Mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska nå målet Anm. RealräntaberäknadsommedelvärdeavRiksbankensreporänteprognos minus KPIF-prognosfördetkommandeåret. Procent, kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

15. Hushållens skuldkvot är jämförelsevis högSkuld i procent av disponibel inkomst Källa: OECD

16. Kraftigt ökad arbetslöshet efter bostadsprisfallArbetslösa som andel av arbetskraften, index, 2007 = 100 Anm. Siffrorna inom parentes avser nedgången i reala bostadspriser från topp till botten. Källa: OECD

17. Inget nytt mål! Inflation Arbetslöshet (u) Efter prognosperioden Efter prognosperioden u* 2% Långsam anpassning till inflationsmål och långsiktigt stabil utveckling Snabb anpassning till inflationsmål men uppbyggnad av obalans som korrigeras

18. Helt och hållet förenligt med mandatet – inget eget påfund Mervyn King, Bank of England: “Monetary policy cannot just ‘mop up’ after a crisis. Risks must be dealt with beforehand. I do not see this as inconsistent with inflation targeting because it is the stability of inflation over long periods, not year to year changes, which is crucial to economic success.” IMF: ”If mortgage credit growth increases unsustainably, the Riksbank might have to raise the interest rate path relative to that warranted by short-run macroeconomic considerations alone.”

19. Är det meningsfullt att försöka ta hänsyn till hushållens skulder? • Hur stora är riskerna? • Är reporäntan effektiv? • Finns bättre verktyg tillgängliga?

20. Hur stora är riskerna? • Riskabelt att utgå från att ”Sverige är annorlunda” • Skattningar i andra länder före krisen: inga stora problem • Stora förväntade kostnader  värt en viss ”försäkringspremie”

21. Sverigeannorlunda?Realahuspriseriolikaländer Källa: Reuters EcoWin Index, 1996 Q1 = 100

22. Stora tillgångar ingen garantiFinansiella tillgångar, andel av disponibel inkomst Källa: OECD

23. Förmögenheten i hög grad illikvidAndel av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

24. Är reporäntan effektiv? • ”Typisk” effekt sannolikt inte så stor men kan variera med omständigheterna • I kombination med kommunikation kan begränsade höjningar räcka

25. Är reporäntan effektiv? (forts) • Mark Carney, Bank of Canada: “[P]rivate agents may choose to accumulate less debt if they understand that a broad-based buildup of debt is likely to cause the central bank to raise interest rates.” • Riksbankens strategi • Inga kraftiga höjningar efter krisen men aktiv kommunikation • Expansiv penningpolitik men inte ”gasa för mycket”

26. Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt?Bilder från Penningpolitisk rapport, juli 2010 Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics ochSwedbank, SCB och Riksbanken

27. Finns bättre verktyg tillgängliga? • De som säger det går händelserna i förväg • Makrotillsynen håller på att utredas (FKK) men mycket återstår • Olika syn på makrotillsynens uppgifter • Makroinstabilitet utan hot mot finansiell stabilitet? • Hushållens skulder riskerar ”falla mellan stolarna” • Oavsett makrotillsyn: penningpolitiken har viss roll att spela

28. Väl i linje med internationella debatten • ”Städa upp efteråt” eller ”luta sig mot vinden” • Ändrad syn efter krisen • Större vikt vid förebyggande åtgärder • Riksbankens ambition att väga in risker väl i tiden • Olika utgångsläge i olika länder • Många länder ägnar sig nu åt att ”städa upp efter” • Sverige, Norge, Kanada exempel på länder som ”lutar sig mot vinden”

29. Ett formativt skede • För den ekonomiska politiken i stort, men särskilt för penningpolitiken • Färdriktningen är klar: förebygga obalanser och hantera risker • Mer fokus på robust istället för optimal politik • Viktigt med förutsättningslös och nyanserad diskussion