Hedersrelaterad problematik

1. Hedersrelaterad problematik

2. Vad är hedersvåld • Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. • Våldet är planerat och kollektivt sanktionerat och beslutat. • Förövarna beskyddas av merparten av kollektivet, • Våldet drabbar individer av kvinnokön från det att de blir könsmogna, d v s från ca 12-13 års ålder och resten av livet. • Våldet är framförallt psykiskt, socialt, fysiskt och även sexuellt. • Ett rykte kan vara tillräckligt skäl för bestraffning • Våldet drabbar även pojkar/män, bi-, trans- och homosexuella personer. • Våldet kan även drabba pojkar och unga män som beskyddar en flicka som inte fogar sig. Eller om de har en relation med en kvinna som inte accepteras av pojkens familj/släkt. • Utövarna av hedersrelaterat våld är i första hand män som står nära de utsatta men även närstående kvinnor kan delta.

3. Hedersrelaterat våld - ett globalt problem. • FN:s rapport (UNFPA 2000) visar att uppemot 5000 kvinnor och flickor mördas varje år genom hedersmord av familjemedlemmar. • Hedersmord förekommer i bland annat: Egypten, Marocko, Uganda, Iran, Jordanien, Libanon, Syrien, Israel, Turkiet, Yemen, Pakistan, Bangladesh, Indien, Brasilien, Ecuador, i Medelhavsländerna, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Sverige.

4. Vad hedersrelaterat förtryck och våld inte är: Det är inte en religiös handling inom en viss religion Det är inte en företeelse i något visst land Det är inte ett inslag i någon viss kultur

5. Hederstänkandet kan förstärkas i samband med flytten till Sverige • Den långtgående boendesegregationen. • Arbetslösheten bland invandrare är hög. • Press från släktingar som inte bor i Sverige. • Migrationsprocessen.

7. Ett rykte kan vara tillräckliga skäl för bestraffning.

8. Gruppen har gjort en enkätundersökning för att ta reda på om det förekommer hedersrelaterad problematik vid Slottegymnasiet i Ljusdal. Efter analysen har vi även arbetat med att ta fram förslag på checklistor och handlingsplaner som rör problematiken.

9. Information om projektet på personalmöte. Alla klassföreståndare i åk 1 fick enkäter att genomföra i sin klass. Enkätfrågorna hämtades från rapporten ”Ingen annan kan leva mitt liv” av Iman Hussein och Shida Kinuka-Svedberg, Länsstyrelsen Gävleborg. Gruppen samlade in och sammanställde svaren. Metod

10. Antal elever i årskurs 1 (ej nyanlända)185 st, 13 klasser. Antal svarande – 156 st, varav 89 flickor och 67 pojkar. Svarsfrekvens – 84%. Utlandsfödda flickor – 18. Utlandsfödda pojkar – 10. Resultat av enkäten årskurs 1, vt 2013

11. Tillåter dina föräldrar dig att ha en kärleksrelation? Ja, det har de inget emot. F - 84%, P - 92%. Nej, det är inte OK. F - 8%, P - 7%. Ja, om jag förlovar mig eller lovar att gifta mig med partnern. F - 3%, P - 3%. 4. Ja, om jag sköter det diskret. F - 2%, P - 1,5%. Utvalda frågor och svar

12. Är du orolig för att någon förälder eller annan vuxen ska bestämma vem du ska gifta dig med som vuxen? Mycket orolig. F – 12%, P – 3%. Ganska orolig F – 2%, P – 1%. Inte särskilt orolig. F – 4%, P – 3%. Inte alls orolig. F – 80%, P – 92%.

13. Får du umgås med vänner av motsatta könet på fritiden? • Alltid: F 70% P 97%. • Ofta: F 21%. P 0%. • Ibland: F 9%. P 1,5%. • Aldrig: F 0%. P 1,5%.

14. Får du gå hem till vänner av motsatta könet på fritiden? • Alltid: F 77%. P 92,5%. • Ofta: F 7%. P 3%. • Ibland: F 8%. P 3%. • Aldrig: F 8%. P 1,5%.

15. Om du hade flickvän/pojkvän/ – skulle dina föräldrar acceptera det? • Ja – inga problem: F 77%. P 95,5%. • Ja – på vissa villkor: F 13%. P 1,5%. • Nej: F 3%. P 0%. • Vet ej: F 7%. P 3%.

16. Enkäterna visar att det finns hedersproblematik på Slottegymnasiet. 12,3% av flickorna är mycket oroliga för att de inte själva ska få bestämma vem de ska leva med. Då är inte de nyanlända medräknade. Vidare framkommer det att en del av eleverna, fler flickor än pojkar, är begränsade att besöka vänner av det motsatta könet. Analys

17. Detta visar att det är nödvändigt att vi arbetar vidare med att ta fram handlingsplaner Nationell forskning visar att ca 20% av ungdomar med utlandsfödda föräldrar är utsatta för hedersrelaterade problem.

18. ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” Enligt Läroplanen är en av skolans uppgifter

19. Skollagen ” 2§ Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan • Främja jämställdhet mellan könen samt • Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden ” Källa: Lag om ändring av i Skollagen (1985:1100) SFS 1999:886

20. Checklista vid mottagande av nyanlända ungdomar på Slottegymnasiet, IM-programmen • Samordnare/kurator, skolsköterska och mentor har ett första samtal med varje ny elev med tolk (även syskon skall mötas var för sig). • Därefter informationsmöte med tolk om utbildningen då föräldrar deltar. Vid alla informationsmöten skall värdegrunden utifrån Läroplan och Skollag belysas. • Kontaktuppgifter till föräldrarna inhämtas. • Stor vikt skall läggas vi ömsesidiga förväntningar – vad skolan förväntar sig av eleven och vad eleven kan förvänta sig av skolan. • Var tydlig att informera om närvaroplikt och att det är skolan som beslutar om utbildningens innehåll, grupptillhörighet m.m. • Syskon skall om möjligt placeras i olika grupper. • Under introduktionsveckorna läggs stor vikt vid information om värdegrund och demokratifrågor. • OBS! avstämning mot Vägledande samtal !!

21. Var uppmärksam på om eleven: • undviker kontakt med klasskamrater • umgås mest med syskon på raster och på fritid • ansöker om ledighet för att besöka hemlandet • ansöker om annan längre ledighet • ej deltar i vissa aktiviteter såsom studieresor, friluftsdagar, teaterbesök, livskunskap • Kontinuerliga somatiska symptom exempelvis magvärk, huvudvärk, illamående eller självmordstankar • Rigid kontroll av fritiden, eleven är rädd att inte passa tiden när hen går hem från skolan • Föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida

22. Vid minsta misstanke om hedersproblematik • Ta omedelbart kontakt med skolledning och/eller elevhälsoteam.

23. Handlingsplan för Skolledning/ EHT • Prioritera ärendet! Var beredd att avsätta den tid som krävs – avboka andra ärenden. • Bestäm tid med tolk som vi kan känna fullt förtroende för. • Ha först ett öppet samtal där det också informeras om rättigheter. • Ge tid till eftertanke. Lägg upp arbetet så att eleven kan känna sig trygg. • Kontakta socialtjänst och Polisen.

24. Ta med aspekterna i likabehandlingsarbetet. Arbeta fram handlingsplaner: Som gäller hela Utbildningsförvaltningen, från förskola till vuxenutbildning. Samarbete: Socialtjänst, integrationsverksamheten, polis, flyktingmottagning mfl. Framtida arbete

25. Din släkt är din kropp, Ayla. Pappa är huvudet, mamma är händerna, och dina farbröder fötterna och så vidare Händer det något med en del av din kropp så angår det oss alla. Gör du något dumt med en del av din kropp så får vi alla skulden. Ur ”Aylas saga”, Pia Höjeberg

26. Ingen annan kan leva mitt liv: http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publikationer/2010/Pages/Ingen_annan_kan_leva_mitt_liv.aspx(2013-01-10) Rapport